Annons

Fem saker att tänka på innan du går i pension

Foto: Shutterstock/TT

Det tomrum som kan infinna sig när man går i pension går att fylla. Lyckoforskaren Bengt Brülde lyfter här fram fem områden som bidrar till att göra livet meningsfullt.

Under strecket
Publicerad

1 / 5

Det här gör livet meningsfullt

Pensionärer som grupp mår bättre än vad de gjorde innan de gick i pension. Samtidigt är deras upplevelse av meningsfullhet lägst jämfört med andra åldersgrupper. För lyckoforskaren Bengt Brülde är lycka och mening är olika saker: Ett behagligt, njutbart liv kan i sig inte betraktas som meningsfullt. Enligt forskningen finns fem allmänna områden som bidrar till att göra livet meningsfullt.

• Meningsskapande livsinnehåll. Projekt som bidrar till mångas väl. Att utvecklas som personer och bli bättre på saker. Vårda djupa och varaktiga relationer (viktigt).

• Inre sammanhang. Känsla av enhetlighet, att till exempel tänka på våra liv som sammanhängande berättelser (mindre viktigt).

• Centrala livsmål. Något vi lägger mycket tid och energi på att försöka uppnå (inte alla förunnat att hitta och inte heller nödvändigt för att känna att livet är meningsfullt).

• Större sammanhang. Att ingå i ett kollektiv som har ett gemensamt övergripande mål där man själv har en tydlig roll (viktigt).

• Förhållningssätt. Att förhålla sig äkta och självständigt till det vi möter i livet och att framleva livet med närvaro, omtanke och uppmärksamhet. Att vara ”inifrånstyrd” (viktigt).

Annons
Annons
Foto: Shutterstock/TT

2 / 5

Foto: Shutterstock/TT

Lyckliga äldre är sociala

Lyckliga människor har ett rikare socialt liv, visar forskningen. Redan efter 50 riskerar vi dock att ställas inför stora utmaningar på relationsområdet. För att få ett gott och meningsfullt socialt liv som äldre kan vi börja tidigt med att förebygga de svårigheter som uppstår, tipsar Bengt Brülde.

Bibehåll och förbättra de nära relationer du redan har, särskilt om du lever i en kärleksrelation. Ha tid för varandra, ha roligt tillsammans och öva gärna på att bli bättre på kommunikation.

Hantera de relationsproblem som kan uppkomma, till exempel att vi blir mindre attraktiva och får minskad sexuell förmåga som äldre. En svår utmaning, konstaterar Bengt Brülde. Till slut måste du acceptera faktum.

Hantera den emotionella ensamheten. Kanske längtar du efter att träffar en partner? Här gäller sedvanliga dejtingtips, med tillägget att det kanske är bäst att söka i sin egen åldersgrupp. Samtidigt kan vissa copingstrategier vara till hjälp under tiden: Fokusera mer på det positiva i tillvaron, distrahera dig och öva på medveten närvaro.

Förebygg den sociala ensamheten. Som äldre kan vi träffa nya vänner på många olika sätt – i föreningar, genom volontärarbete, på gruppresor. Här finns också forskning som visar att det är lättare att hitta ömsesidiga relationer om vi tänker mer på vad vi kan göra för andra än omvänt.

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TT

3 / 5

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Pensioneringen – också en moralisk fråga

Svaret på den moraliska frågan om hur man bör leva och agera som pensionär bör också ta sig uttryck i handling, menar Bengt Brülde. Och det finns ingen skillnad i vad moralen kräver av en frisk och aktiv äldre och en yngre eller medelålders, alla kan göra gott för fler än bara den närmaste kretsen. Snarare handlar det om skillnaden i resurser, och här har äldre generellt mera tid än yngre.

Att göra gott är enligt forskningen både lyckofrämjande och meningsskapande. Det kan dessutom fylla det tomrum som kan infinna sig när man går i pension.

• Hitta de områden som du särskilt ömmar för. Välj att göra gott med det som stimulerar, känns meningsskapande och tillfredsställande. Det kan vara kampen mot fattigdom, förtryck och exploatering, eller kvinnors eller djurs rättigheter. Det kan handla om miljö eller jämlikhet.

• Hitta de former som passar dig. Vill du vara volontär i ideella organisationer, eller bara stötta dem genom att skänka pengar? Vill du kunna påverka genom en position och engagera dig politiskt? Sannolikt har en privilegierad pensionär satt större klimatavtryck än en yngre person, så kanske vill du bidra till kampen för klimatet genom att t ex ändra ditt konsumtionsbeteende?

Annons
Annons
Foto: TT

4 / 5

Foto: TT

Visdom och andlighet – viktiga källor till mening

Den inre friheten ökar med åldern. Vi blir mindre känsliga för omvärldens åsikter och mer klarsynta. Vi får insikter om livets förgänglighet. Som äldre har vi unika möjligheter att fortsätta att utvecklas som människor, vill Bengt Brülde framhålla.

Det finns minst två områden där vi har goda möjligheter att utvecklas på äldre dar.

Det ena är visdom, som gör oss psykologiskt bättre rustade för att hantera förluster och andra problem under åldrandet. Livserfarenheter, framför allt våra prövningar, är ofta en förutsättning för att utveckla visdom. Men bara om vi också bearbetar vad vi har varit med om och är beredda att se vår egen del i vad som hänt.

För denna självreflektion kan det behövas egen terapi eller samtal med andra.

Utveckling på äldre dar kan också handla om andlig mognad. Kriterier för detta, såväl inom som utanför de stora världsreligionerna, är till exempel ett medkännande förhållningssätt till andra, minskad självcentrering samt att odla dygder som acceptans, tacksamhet, tålamod och förlåtelse.

Här kan vi behöva öva på att möta rädslor och förluster med träning i medveten närvaro.

Vi kan också utveckla något som Bengt Brülde kallar ”vår kompetensvisdom” genom att träna på coping, känsloreglering och kommunikativa färdigheter. Visdomens prosociala sida stärks dessutom genom övningar i självmedkänsla och kärleksfullhet – vilket han antar även ger goda effekter på den andliga utvecklingen.

Annons
Annons

Att aktivt integrera vårt arv i andras arbete eller uppfostran hjälper oss att acceptera vår död, menar filosofiprofessor Bengt Brülde.

Foto: Mareike Timm

5 / 5

Att aktivt integrera vårt arv i andras arbete eller uppfostran hjälper oss att acceptera vår död, menar filosofiprofessor Bengt Brülde.
Att aktivt integrera vårt arv i andras arbete eller uppfostran hjälper oss att acceptera vår död, menar filosofiprofessor Bengt Brülde. Foto: Mareike Timm

Döden – hur medvetna ska vi vara?

Nio av tio dör efter pensionsåldern i Sverige. Ju högre upp i ålder, desto mer medvetna blir vi om vår egen bortgång. Bengt Brüldes fråga lyder: Blir tillvaron bättre eller mer meningsfull om vi tänker på vår egen död?

Fördelen med att vara dödsmedveten är en ökad livskänsla och ökad autencitet. Nackdelen är risken för en alltför stark rädsla och ångest och känsla av meningslöshet.

En annan filosofisk fråga om döden är om vi har skäl att frukta den eller inte. Enligt några filosofiska argument saknar vår dödsrädsla grund:

• Om döden är slutet för varje människa, finns ju ingen där som kan bli berövad sitt liv. Döden är därför inte av ondo för den som dör.

• Om döden inte fanns, skulle vårt biologiska åldrande ändå få oss att tappa nyfikenhet och livslust. Att leva för evigt är alltså värre än att dö.

Där filosofin inte har några argument ger Bengt Brülde följande råd: Inför döden kan vi tänka på vad vi lämnar efter oss – ett livsverk, kommande generationer – och aktivt integrera vårt eget arv i andras arbete eller uppfostran. Det hjälper oss psykologiskt att acceptera vår död.

Och om vi tror att en odödlig själ eller ett rent medvetande existerar efter vår död, kanske vi är mindre rädda för att upphöra som kroppslig existens eller identitet. För att våga släppa taget kring självbild och psyke kan vi ägna oss åt andliga övningar eller tillbringa tid med döende människor.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons