Annons

Finansministern: Hoten mot svensk ekonomi ökar

Finansministern Magdalena Andersson anser att riskerna för svensk ekonomi har ökat.
Finansministern Magdalena Andersson anser att riskerna för svensk ekonomi har ökat. Foto: Tomas Oneborg

Inget skäl att spara mer än vad överskottsmålet kräver. Det är Magdalena Anderssons (S) besked inför höstbudgeten. Finansministern anser också att riskerna för svensk ekonomi har ökat.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

USA chockhöjde nyligen sina tullar mot Kina och hotade på onsdagen med att trappa upp handelskriget till att gälla all kinesisk import. Samtidigt är det fortfarande oklart hur Storbritanniens utträde ur EU kommer se ut.

Utvecklingen oroar finansminister Magdalena Andersson (S) som menar att riskerna i världsekonomin har ökat sedan i april.

– Riskerna för en upptrappad handelskonflikt och oordnad brexit tycks ju ha ökat, säger Magdalena Andersson till SvD.

Annons

Hon beskriver det upptrappade handelskriget som bekymmersamt.

– Det är dåligt för USA och Kina, men det är klart att det kan påverka världshandeln i stort och därmed också Sverige, säger Magdalena Andersson.

Regeringen brukar lägga fram nya prognoser mitt under sommaren men inte i år. Troligen dröjer det till budgetförhandlingarna på Harpsund i slutet av augusti.

Magdalena Andersson kan inte heller säga hur stort reformutrymmet kommer bli men menar att det inte finns något skäl att spara mer i ladorna än vad som krävs enligt de nya lägre överskottsmålet.

I år kommer S och MP förhandla höstbudgeten med C och L. Partierna har löpande samtal som Magdalena Andersson beskriver som väldigt bra och konstruktiva.

Men de är ingen hemlighet att det finns svåra knutar när januariavtalets 73 punkter ska bli verklighet.

Jan Björklund (L), som varit drivande i att slopa värnskatten, deltog på onsdagen i sin sista partiledardebatt innan han slutar som partiledare.
Jan Björklund (L), som varit drivande i att slopa värnskatten, deltog på onsdagen i sin sista partiledardebatt innan han slutar som partiledare. Foto: Claudio Bresciani/TT

Avtalet innehåller bland annat en grön skatteväxling där höjda miljöskatter ska finansiera lägre skatt på arbete och företagande.

I veckan publicerade Aftonbladet en artikel med rubriken att Andersson sagt att bensinskatten skulle höjas. Artikeln fick snabbt spridning på sociala medier och Andersson krävde en rättelse av ansvarig utgivare. Efter ytterligare turer ändrade också Aftonbladet sin rubrik.

Frågan kring bensinskatter är helt enkelt oerhört känslig. När SvD frågar Andersson om den gröna skatteväxlingen vill finansministern inte säga om hon vill se en höjd bensinskatt eller inte.

– Vi har inte ens inlett förhandlingarna med Centerpartiet och Liberalerna om hur det här ska se. Så det finns inga besked att ge om någon av de här skatterna, säger Magdalena Andersson.

En annan av de punkter i januariavtalet som varit svårast att smälta för Socialdemokraterna är Liberalernas krav på borttagen värnskatt.

Värnskatten är en extra statlig inkomstskatt på fem procent som betalas på allt över 61 000 kronor i månaden.

S införde skatten på 90-talet och vill inte att den slopas.

– Det kommer inte att vara min roligaste dag på jobbet när jag ska gå med det förslaget till riksdagen, säger Magdalena Andersson.

Den slopade värnskatten beräknas kosta sex miljarder kronor. Men då inkluderas inte så kallade dynamiska effekter som uppstår när fler väljer att arbeta mer eftersom de får behålla en större del av sin nya lön.

Det finns till och med ekonomer som hävdar att nettoeffekten av en slopad värnskatt är noll.

Men Magdalena Andersson tonar ned de dynamiska effekterna.

Vad tror du? Kommer folk att utbilda sig mer om man tar bort skatten?

– Jag har inte träffat någon ung människa som funderar över marginalskatten man kommer ha i medelådern, att det skulle påverka vilken utbildning man ska gå, säger Magdalena Andersson.

Kommer det att leda till att folk arbetar mer?

– Kommer fem procent mindre i skatt vara avgörande för den läkare som ska ta ett extrapass? Det återstår att se. Vi får väl titta på effekterna efter reformen.

Oavsett var slutnotan landar tycker Magdalena Andersson att det hade varit bättre om pengarna hade gått till satsningar på välfärden. Pengarna behövs för att finansiera välfärden anser hon.

Förhoppningsvis kan kommuner och landsting sänka sina kostnader genom att effektivisera med till exempel ny teknik. Men staten kommer också att behöva skjuta till stora belopp. Det begränsar utrymmet för andra välbehövliga satsningar på polisen, försvaret, vägar och järnvägar, menar Magdalena Andersson.

– Här kommer regering och riksdag behöva prioritera oerhört tydligt, säger Magdalena Andersson.

Annons
Annons

Jan Björklund (L), som varit drivande i att slopa värnskatten, deltog på onsdagen i sin sista partiledardebatt innan han slutar som partiledare.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons