Annons

Finland 100 år: Mycket mer än Mumin och Marimekko

Claire Aho fotar Marimekko. Visas på Liljevalchs. Pressbild.
Claire Aho fotar Marimekko. Visas på Liljevalchs. Pressbild. Foto: Claire Aho

I stället för Mumintrollet blir det modernister, designer och fotopionjärer. Att Finland fyller 100 år speglas i både böcker och flera stora utställningar i Sverige. Och när självständigheten firas är det med en mer mångfacetterad bild av grannlandet.

Under strecket
TT
Publicerad

"Två pojkar". Visas på Liljevalchs. Pressbild.

Foto: Aho & SoldanBild 1 av 4

Sirpä Kähkönen undersöker kvinnors roll i Finlands krig. I höst kommer hon till bokmässan. Pressbild.

Foto: Tommi TuomiBild 2 av 4

I nycirkusen "Kinema" utforskar fem cirkusartister det finska. Med projektioner av videokonstnären Kalle Nio. Pressbild.

Foto: Einar Kling-OdencrantsBild 3 av 4

Oiva Toikka, från 2005. Visas på Nationalmuseum.

Foto: Rauno TräskelinBild 4 av 4

"Två pojkar". Visas på Liljevalchs. Pressbild.

Foto: Aho & SoldanBild 1 av 4

Sirpä Kähkönen undersöker kvinnors roll i Finlands krig. I höst kommer hon till bokmässan. Pressbild.

Foto: Tommi TuomiBild 2 av 4

I nycirkusen "Kinema" utforskar fem cirkusartister det finska. Med projektioner av videokonstnären Kalle Nio. Pressbild.

Foto: Einar Kling-OdencrantsBild 3 av 4

Oiva Toikka, från 2005. Visas på Nationalmuseum.

Foto: Rauno TräskelinBild 4 av 4
1/4

"Två pojkar". Visas på Liljevalchs. Pressbild.

Foto: Aho & Soldan
2/4

Sirpä Kähkönen undersöker kvinnors roll i Finlands krig. I höst kommer hon till bokmässan. Pressbild.

Foto: Tommi Tuomi
3/4

I nycirkusen "Kinema" utforskar fem cirkusartister det finska. Med projektioner av videokonstnären Kalle Nio. Pressbild.

Foto: Einar Kling-Odencrants
4/4

Oiva Toikka, från 2005. Visas på Nationalmuseum.

Foto: Rauno Träskelin

Finsk tango, klassisk musik och design – det är vad svenskar förknippar finskt kulturliv med. Och Mumintrollet så klart. När landet nu firar 100 år av självständighet står det i centrum för flera kultursatsningar i Sverige. Många nyanserar också bilden av det allvarsamma, naturälskande folket. Just så upplevs finländare nämligen, enligt en Novusundersökning som Finlandsinstitutet har låtit göra.

– Jag hoppas att fler får upp ögonen för nya företeelser i Finland, för det är ganska gamla markörer svenskar kommer att tänka på. Det är kul om det är något annat än bara Lordi och Arja Saijonmaa, även om det inte är något fel på dem, säger Anders Eriksson, institutets direktör.

Kulturevenemangen som uppmärksammar det finska jubileet är spridda över hela landet. Där finns hundratals regionala satsningar, särskilt i kommuner med många finlandssvenskar.

Både Nationalmuseum och Liljevalchs ställer ut finsk design. En hel del har hänt efter Marimekko, påpekar Anders Eriksson. Finlandsinstitutets fokus på mer moderna uttryck har lett till att man har samproducerat nycirkusen "Kinema" tillsammans med Riksteatern.

Annons
Annons

– Finland är ett av Europas ledande länder när det gäller nycirkus så med hjälp av det vill vi modernisera Finlandsbilden lite.

Temat för jubileumsåret i Finland är "tillsammans". Men landet har ett behov av att komma underfund med sin nationella identitet och ta itu med sin historia, ser Anders Eriksson. Det är också precis vad flera kvinnliga författare gör – vilket kommer att synas på bokmässan, där Finland är deltema.

– Historien är väldigt närvarande i finsk litteratur just nu. Flera kvinnliga författare breddar synen på Finlands krig. Sirpa Kähkönen har till exempel skrivit en trilogi om hemmafronten i sin hemstad, som handlar om kvinnor och barnen under kriget, säger Anders Eriksson och nämner även Katja Kettu – båda kommer till bokmässan.

I litteraturen lagom till jubileumsåret syns också en annan jubilar: marskalken Carl Gustaf Emil Mannerheim. I år var det 150 år sedan han föddes, och Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, tar ett helhetsgrepp kring den omstridde överbefälhavaren i sin nya bok "Gustaf Mannerheim – aristokrat i vadmal".

– Han var en central aktör i Finlands självständighet, även om det inte var främst i hans tankar, det var snarare kampen mot bolsjevikerna.

Mannerheim spelade en central roll för finsk säkerhetspolitik under ödesåren 1917–1919 och 1931–1946. Hans val är enligt Henrik Meinander fortfarande kontroversiella, men han hindrade Finland från att falla i tyska eller ryska händer.

Apropå jubileumsåret säger Meinander:

– Man ska inte behandla 1917 som isolerat, det var en prolog till 1918, då kriget utbröt och tyskarna kom. Då hade både Tyskland och Ryssland fallit i bitar, annars skulle Finland ha blivit en del av något av de länderna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons