Annons

Finland sticker ut hakan i klimatarbetet

I Kemi planeras en ny stor cellulosafabrik.
I Kemi planeras en ny stor cellulosafabrik. Foto: Metsä group

Finland storsatsar för att bli koldioxidneutralt 2035. Samtidigt planeras flera stora cellulosafabriker som kommer kräva mycket virke.

– Skogen kan bli vår akilleshäl, säger professor Mikael Hildén vid Finlands miljöcentral.

Under strecket
Publicerad

Finlands statsminister Antti Rinne säger att han äter mycket mera grönsaker och fisk än tidigare. – Det är också en klimatfråga för mig, men mest en hälsofråga.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2
Foto: Andreas Gillner/TT Bild 2 av 2

Finlands statsminister Antti Rinne säger att han äter mycket mera grönsaker och fisk än tidigare. – Det är också en klimatfråga för mig, men mest en hälsofråga.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Finlands statsminister Antti Rinne säger att han äter mycket mera grönsaker och fisk än tidigare. – Det är också en klimatfråga för mig, men mest en hälsofråga.
Finlands statsminister Antti Rinne säger att han äter mycket mera grönsaker och fisk än tidigare. – Det är också en klimatfråga för mig, men mest en hälsofråga. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Klimatförändringen. Det första ordet i Finlands nuvarande regeringsprogram är ingen slump. År 2035 ska Finland vara koldioxidneutralt, har landets regering bestämt. Den leds av socialdemokraten Antti Rinne ihop med de övriga regeringspartierna Centern, De gröna, Vänsterförbundet och Svenska Folkpartiet.

Enkäter visar att det finns en genuin medvetenhet om klimatet hos finländarna även om bara en bråkdel läser klimatrapporter.

– Det finns en viss möjlighet att göra egna observationer om att vintrarna i södra Finland till exempel har krympt. Det har skett under en livstid och man behöver inte fråga mormor för att veta, säger Mikael Hildén, professor vid Finlands miljöcentral.

Hur ska omställningen göras i praktiken? Oklart. Fem månader efter att regeringen tillträdde saknas fortfarande konkreta åtgärdsförslag. Just nu arbetar departementen med saken.

Annons
Annons

Kritiska röster har redan höjts om för mycket snack och för lite verkstad.

– Utredningarna är färdiga under våren och hösten 2020. Jag är helt säker på att när de här konkreta besluten kommer ut kan ingen säga att vi inte gör något, säger Antti Rinne till SvD.

En som vet vad som krävs är Markku Ollikainen. Han är professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands klimatpanel. Det är en tankesmedja som samlar finländska toppforskare för att främja dialogen mellan vetenskap och politik.

Tillsammans har de räknat ut att Finland måste minska koldioxidutsläppen med 35 miljoner ton. Parallellt måste landet se till att kolsänkorna i samband med markanvändningen är minst 22 miljoner ton.

Vissa förändringar går relativt lätt, menar Ollikainen. Eftersom Finland förbundit sig vid att sluta med stenkol och halvera torvförbränning i energitillverkning försvinner 14 miljoner ton, säger Ollikainen.

Men sen kommer den svåra biten: utsläpp från trafiken och bevarandet av skogens kolsänkor.

– Utsläppen från trafiken är utmanande eftersom det berör människors vanor. Folk flyttar till städer men kollektivtrafiken utvecklas inte lika snabbt vilket leder till att folk har bilar. Vi behöver en attitydförändring och styrmedel som man ännu inte tänkt på, säger Ollikainen.

Den andra stora utmaningen är kolsänkorna, alltså skogar och vegetation, kärr och hav som binder koldioxid ur atmosfären. 2018 stod den finska skogen för kolsänka på 20 miljoner ton, enligt Statistikcentralen. Skogen är också en viktig råvarufabrik för den stora finländska pappersindustrin.

Annons
Annons
Foto: Andreas Gillner/TT Bild 1 av 1

Än så länge är avverkningstakten inget problem om man bara jämför tillväxten med hyggesmängderna. Forskarna är eniga om att skogens tillväxt fortfarande klart överstiger virkesuttaget.

Foto: Andreas Gillner/TT

Samtidigt som regeringen jobbar på att landet ska bli koldioxidneutralt planerar den finländska skogsindustrin fyra nya cellulosafabriker. Det är miljardsatsningar som skulle innebära många arbetsplatser i glesbefolkade områden. Det är utmärkt för Antti Rinnes regeringskolleger i Centern men knepigare för De gröna.

Förverkligas fabriksplanerna ökar behovet av virke rejält. Skogens kolsänka skulle bli ohållbart liten i förhållande till det som behövs för att göra Finland kolneutralt, menar forskarna.

– Ekvationen går inte ihop om de nya fabrikerna inte bygger på importvirke från till exempel Ryssland. Det är företagen medvetna om, säger Mikael Hildén.

Skogens roll i klimatarbetet har varit alltför oproblematiserad, säger Hildén.

– Många är tagna på sängen och upplever det som en skymf mot det finska skogsbruket. Man tycker att landet har skött skogarna så bra att vi får göra vad vi vill med dem.

Markku Ollikainen understryker ändå att kunskapen om kolsänkorna är bred i Finland.

– I Finland förstår man kolsänkornas betydelse bättre. Vi drog efter andan när Sverige presenterade sitt förslag om kolsänkornas referensvärde för EU. Det fanns ingen typ av analys utan bara ett konstaterande om att man avverkar mycket. Det verkade inte alls ansvarsfullt.

Vilken roll Finland ska axla i klimatarbetet är också politiskt hett. Oppositionspartiet Sannfinländarna, som nu är landets största parti enligt mätningarna, tycker att det råder en klimathysteri.

– Det är potent politiskt bränsle som gör att vilken regering som helst går försiktigt i minfältet, säger Mikael Hildén vid Finlands miljöcentral.

Kan den finländska klimatpolitiken leda till en likadan framgång som den finländska utbildningen?

– Vi kan vara på väg i den riktningen. Det har fötts en kultur där man vågar föra fram miljö- och klimatpolitik och man är beredd att diskutera radikalare förslag. Men då måste man också öppet diskutera olika scenarier för skogens roll som kolsänka där man tidigare diskuterat skogen som naturresurs. Utan en sådan diskussion blir skogen paradoxalt vår akilleshäl, säger Mikael Hildén.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons