Annons

Film om hennes liv orsakar infekterad språkstrid

Självporträttens mästarinna Helene Schjerfbecks liv ska filmatiseras, men den finlandssvenska konstnären kommer att tala finska i den planerade långfilmen, vilket väcker debatt i Finland. Somliga anklagar skaparna av filmen för kulturell appropriering och manar till bojkott.

Under strecket
Publicerad

Laura Birn, som spelar Helene Schjerfbeck i en kommande film om den finlandssvenska konstnären, poserar här framför hennes berömda självporträtt.

Foto: Jarno Kuusinen/IBL

Laura Birn, som spelar Helene Schjerfbeck i en kommande film om den finlandssvenska konstnären, poserar här framför hennes berömda självporträtt.

Foto: Jarno Kuusinen/IBL
Laura Birn, som spelar Helene Schjerfbeck i en kommande film om den finlandssvenska konstnären, poserar här framför hennes berömda självporträtt.
Laura Birn, som spelar Helene Schjerfbeck i en kommande film om den finlandssvenska konstnären, poserar här framför hennes berömda självporträtt. Foto: Jarno Kuusinen/IBL

Helene Schjerfbeck var verksam vid 1800-talets slut och under den första halvan av 1900-talet och är en av Finlands mest kända konstnärer genom tiderna. Tavlorna hon målade är kända för ett modernistiskt och sensibelt formspråk och hon avbildade motiv i sin närhet som natur, människor, blommor och frukter. Det är dock för sina självporträtt som den finlandssvenska konstnären utmärkt sig mest.

Nu ska Helene Schjerfbecks liv bli långfilm i regi av Antti Jokinen, men det faktum att alla skådespelare kommer att tala finska har väckt ont blod.

”Helene Schjerfbeck kunde inte finska. Men när hennes liv nu förvandlas till film är hon plötsligt finskspråkig”, skriver konstkritikern och författaren Pontus Kyander i Helsingforstidningen Hufvudstadsbladet (HBL).

Annons
Annons

Han manar till bojkott av filmen och menar att filmen är ett uppenbart uttryck för så kallad kulturell appropriering, det vill säga ett respektlöst användande av andras kulturer, oftast förtryckta minoritetsgruppers.

”Schjerfbeckfilmen är baserad på en lögn, och hur mycket de inblandade än pekar på rätten att fiktionalisera, så är denna fiktion ett solklart uttryck för kulturell appropriering. Som minoritet kan vi inte annat än protestera.”

Det är tråkigt om språkargument lever så här starkt i vårt samhälle.

Regissören bakom filmprojektet, Antti Jokinen, avvisar kritiken om att filmen skulle vara ett övertramp på grund av valet av språk.

– Schjerfbeck var finländare och det är jag också. Vi har en gemensam kultur. Det är tråkigt om språkargument lever så här starkt i vårt samhälle. Jag och min arbetsgrupp vill fira Helene, Finlands mest framgångsrika målare, säger Antti Jokinen till HBL.

Han konstaterar att alla i filmen talar finska och han räknar med en större succé med det språket. Valet av finska handlar även filmens ekonomiska potential och han framhåller att ingen grupp har tolkningsföreträde i gestaltandet av konstnärens liv.

Konstmuseet Villa Gyllenberg är en av filmprojektets samarbetspartners. Där förhåller man sig positiv till filmen och menar att valet av finska inte är så konstigt när regissören är finsktalande och manuskriptet baserat på en finskspråkig bok av Rakel Liehus.

I Finland finns en lång tradition av att debattera svenskans ställning gentemot finskan.

”Vi tycker det är jättepositivt att det över huvud taget görs en film om Schjerfbeck och hennes konstnärskap”, säger Lotta Nylund, intendent för Villa Gyllenberg, till HBL.

I Finland finns en lång tradition av att debattera svenskans ställning gentemot finskan. I början av 1900-talet pågick den så kallade ”finska språkstriden”, där språkens ställning i det nyligen självständiga landet omdebatterades flitigt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons