Annons

Mårten Schultz:Finns anledning att se över straffskalan

Patrik Alm, chefsrådman, förklarar domen under en pressträff i Solan tingsrätt. 
Patrik Alm, chefsrådman, förklarar domen under en pressträff i Solan tingsrätt.  Foto: Fredrik Sandberg/TT

De som fälldes för att ha finansierat IS-verksamhet fick mellan fyra och sex månaders fängelse i terrormålet. Är det rimligt? En berättigad fråga – som ska ställas till lagstiftaren.

Under strecket
Publicerad

Bildmaterial från polisens förundersökningsprotokoll.

Foto: Säkerhetspolisen Bild 1 av 4

Bildmaterial från polisens förundersökningsprotokoll.

Foto: Säkerhetspolisen Bild 2 av 4

Per Lindqvist, chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, har lett förundersökningen mot de sex männen. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 3 av 4

Patrik Alm, chefsrådman, förklarar domen under en pressträff i Solan tingsrätt.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 4 av 4

Bildmaterial från polisens förundersökningsprotokoll.

Foto: Säkerhetspolisen Bild 1 av 1

Vad innebär tingsrättens dom?

Solna tingsrätts beslut tidigare i veckan att frige två av de tre personer som åtalats för förberedelse till terroristbrott tolkades av vissa som en indikation på utgången i målet: Att de två frisläppta personerna skulle frias.

Så blev det också, när det gäller förberedelse till terroristbrott men båda döms för andra brott. En för brukande av falsk urkund och den andra för finansiering av terrorbrott. Ytterligare två personer dömdes för finansiering av terrorbrott.

Den tredje personen som suttit häktad för förberedelsebrottet, en 46-årig uzbekisk man, fälls för att ha planerat ett terrorattentat. Tingsrätten fann att han hade skaffat kemikalier som skulle kunna användas för att åstadkomma en sprängning, att han tagit del av bombinstruktioner och att han haft avsikt att utföra en sprängning i IS namn. Sammantaget ansåg domstolen att detta räckte för fällande dom, trots att det inte var närmare klarlagt hur attentatet skulle utföras.

Varför friades de andra två som åtalats för terrorförberedelse?

Bildmaterial från polisens förundersökningsprotokoll.
Bildmaterial från polisens förundersökningsprotokoll. Foto: Säkerhetspolisen
Annons
Annons

Bildmaterial från polisens förundersökningsprotokoll.

Foto: Säkerhetspolisen Bild 1 av 3

Per Lindqvist, chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, har lett förundersökningen mot de sex männen. Arkivbild.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 2 av 3

Patrik Alm, chefsrådman, förklarar domen under en pressträff i Solan tingsrätt.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 3 av 3

Tingsrätten ansåg inte att bevisningen var tillräcklig. När det gäller den ena mannen fanns det inga bevis på att han över huvud taget känt till kemikalierna. Den andra personen hade till viss del befattat sig med kemikalierna och dessutom lagt ut bilder på centrala platser i Stockholm i sociala medier (vilket har tolkats som att terrorplanerna kunde avse dessa platser), men bevisningen var ändå inte tillräckligt stark, enligt domstolen.

Varför släpptes de två personerna som friades från förberedelsebrottet ur häktet om de nu ändå döms för andra brott?

Bildmaterial från polisens förundersökningsprotokoll.
Bildmaterial från polisens förundersökningsprotokoll. Foto: Säkerhetspolisen

Därför att de redan suttit häktade längre tid än vad de fick i fängelse. De hade varit häktade i tio månader. Den ena av männen dömdes till en månads fängelse för urkundsbrottet. Den andra personen dömdes till sex månaders fängelse för finansiering av IS verksamhet och för brukande av falsk urkund.

Domarna för att ha finansierat IS verksamhet ligger mellan fyra och sex månader. Är inte det lågt?

Per Lindqvist, chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, har lett förundersökningen mot de sex männen. Arkivbild.
Per Lindqvist, chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, har lett förundersökningen mot de sex männen. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT

Det är en berättigad fråga. Men frågan ska ställas till lagstiftaren och inte till domstolen. Maxstraffet enligt den så kallade finansieringslagen är två års fängelse. Av lagens förarbeten följer, att det framför allt är beloppets storlek som ska påverka vid bestämmande av fängelsestraffet. I detta fall var det förhållandevis små belopp som förts över till IS, genom svenska betalningsförmedlingskontor.

Straffen får i denna del betraktas som förhållandevis stränga. Här landar tingsrätten i att finansieringsbrotten ska betraktas som så kallat artbrott, vilket gör att fängelsestraff ska utdömas trots att det finns en etablerad praxis om att välja alternativa påföljder vid brott som inte har mer än ett års fängelse som straffvärde. För lagstiftaren finns det ändå anledning att fundera över om straffskalan för att finansiera terrorism borde ses över.

Blir det inga andra påföljder?

Patrik Alm, chefsrådman, förklarar domen under en pressträff i Solan tingsrätt.
Patrik Alm, chefsrådman, förklarar domen under en pressträff i Solan tingsrätt. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Åklagaren hade yrkat att samtliga personer skulle utvisas. Domstolen biföll utvisningsyrkandet enbart för 46-åringen som dömdes för förberedelserbrottet. ​

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons