X
Annons
X

FI:s bluff till regeringen – bara bråkdel fall verkliga

Uppblåsta siffror som bygger på Google-sökningar och enkätfrågor. SvD kan avslöja att Finansinspektionen har skönmålat sina insatser mot penningtvätt under lång tid. Av 70 påstådda undersökningar är bara ett tiotal på riktigt.

Läs mer om SvD granskar Finansinspektionen
Finansinspektionen (FI) har putsat siffrorna i sin rapport om genomförda undersökningar om penningtvätt. På bilden: Martin Noréus, vice generaldirektör på Finansinspektionen.
Finansinspektionen (FI) har putsat siffrorna i sin rapport om genomförda undersökningar om penningtvätt. På bilden: Martin Noréus, vice generaldirektör på Finansinspektionen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den 12 april 2018 publicerar Finansinspektionen (FI) en ny rapport om penningtvättstillsynen under 2016–2017. Den kommer nästan exakt ett år efter att penningtvätthärvan i Danske Bank briserade. Två år efter den stora Panamaskandalen som gav eko i hela världen.

Penningtvättillsynen är ett av FI:s viktigaste uppdrag, enligt regeringens senaste regleringsbrev till myndigheten. Därför fick man 80 miljoner kronor i utökade anslag i år.

I rapporten från 2018 konstaterar Finansinspektionen att man har genomfört ett 70-tal undersökningar på området.

Annons
X

Om man skryter med att man har gjort cirka 70 undersökningar: Hur kan det då komma sig att man inte har hittat någonting?

Men det finns ett problem med den uppgiften – den är inte sann. Det uppger flera av varandra oberoende källor med insyn i myndigheten, som SvD Näringsliv talat med.

– Under 2016 var det fyra personer på penningtvättavdelningen som jobbade med de här undersökningarna. För dem blir det närmast komiskt att läsa att de skulle ha hunnit med runt 70 ärenden, säger en källa.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En "undersökning" på FI är mycket väl definierad och ska innehålla en lång rad moment för att uppfylla specifika krav. Den kan ta månader eller år att slutföra. Flera personer jobbar med varje fall hos FI.

En annan källa beskriver arbetet på FI på följande sätt:

– Jag kan inte påminna mig om att man påbörjade ett enda nytt tillsynsärende på avdelningen för penningtvätt under 2017. Noll nya ärenden alltså. Man hade fullt upp med att avsluta utredningarna man hade påbörjat tidigare.

En tredje källa:

– Om man skryter med att man har gjort cirka 70 undersökningar: Hur kan det då komma sig att man inte har hittat någonting? Så ofelbara är inte svenska banker. Senast FI utfärdade en penningtvättsanktion var 2015 (mot Nordea och Handelsbanken, reds anm).

Enligt uppgiftslämnarna syftar de påstådda undersökningarna i själva verket på en enkät som skickades till samtliga 60 svenska sparbanker och några kreditmarknadsbolag i april 2016.

Martin Noréus, vice generaldirektör på Finansinspektionen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Merparten av enkätsvaren lades åt sidan. I slutändan inledde man bara formella tillsynsärenden mot ett fåtal banker. Det gällde fyra utvalda sparbanker. Därtill, i spåren av Panama-härvan, Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB samt en handfull mindre finansinstitut.

Det är långt ifrån det 70-tal undersökningar FI skriver om i rapporten "Erfarenheter från penningtvättstillsynen 2016–2017."

Vi är en myndighet som anstränger oss för att kvalitetssäkra oss. Men ibland kan även vi göra ett slarvfel.

När SvD Näringsliv konfronterar Martin Noréus, vice generaldirektör på FI, medger han utan omsvep att uppgifterna i rapporten inte stämmer. Han bekräftar samtidigt att flera av "undersökningarna" var de enkäter, som källorna nämner.

– Vi har inte gjort 70 undersökningar, det är fel. Det handlar om ett tiotal undersökningar, om man ska vara formell. Utöver det gjorde vi en kartläggning av ett 60-tal sparbanker.

Ska man inte kunna lita på att FI:s uppgifter är korrekta?

– Vi månar jättemycket om att försöka ha så korrekta uppgifter som möjligt. Vi är en myndighet som anstränger oss för att kvalitetssäkra oss. Men ibland kan även vi göra ett slarvfel. När vi skriver undersökningar i den här rapporten menar vi både formella undersökningar och kartläggningar.

SvD:s källor beskriver det dock inte som "slarvfel". De målar upp bilden av ett medvetet ordval hos myndigheten för att förmedla en positiv bild av Finansinspektionens effektivitet.

Det här är inte första gången FI skönmålar sina insatser mot penningtvätt, enligt tidigare anställda på myndigheten. I augusti 2015 publicerade FI en liknande rapport i vilken det står att läsa: "Under 2014-2015 genomfördes det kontroller på cirka 900 företag."

Rapporten användes bland annat för att informera regeringen.

900 kontroller på två år är en orimlig siffra, anser SvD:s uppgiftslämnare. Avdelningen skulle i så fall ha klarat av mer än en kontroll om dagen, sju dagar i veckan i två års tid.

– Man har i princip suttit och googlat på hundratals företag. Om detta är vad FI kallar för en kontroll blir man bekymrad, säger en källa.

Martin Noréus blir fåordig när han får frågor om de 900 kontrollerna.

– Det är svårt för mig att kommentera den rapporten. Jag har inte läst den och den är tre år gammal, säger han.

Efter reklamen visas:
Så ska bankerna sätta stopp för penningtvätt
Annons
X
Annons
X

Finansinspektionen (FI) har putsat siffrorna i sin rapport om genomförda undersökningar om penningtvätt. På bilden: Martin Noréus, vice generaldirektör på Finansinspektionen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 3
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 3

Martin Noréus, vice generaldirektör på Finansinspektionen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X