Annons

Fjärde gången gillt – så blev Göteborg en storstad

”Här ska staden ligga.”
”Här ska staden ligga.” Foto: TT

Tre gånger brände danskarna föregångarna till dagens Göteborg. Efter den tuffa starten var det långt i från säkert att Göteborg skulle bli Sveriges andra stad

Under strecket
Publicerad
Foto: TT Bild 1 av 1
Foto: TT Bild 1 av 1

Fråga: ”När blev Göteborg Sveriges andra stad? I dag är det ju en storstad med nästan en miljon invånare, om man räknar med alla förorter, men jag har för mig att det länge var en liten stad som få vågade bo i på grund av risken för krig. Danskarna brände ju ned ett antal föregångare till staden under 1500- och 1600-talens krig.”

Foto: TT

Dick Harrison: Frågeställaren har onekligen en poäng. Det var långt ifrån självklart att Göteborg skulle bli en storstad när den grundades. Dagens Göteborg går tillbaka på fjärde försöket att grunda en stad på platsen, efter att danskarna bränt ned de tre föregångarna.

När Gustav II Adolf grundade staden 1619 (med stadsprivilegier 1621) var det dock i strikt bemärkelse ingen svensk stad som grundades utan en nederländsk, och det var med hjälp av nederländsk arbetskraft och driftig nederländsk borgarbefolkning som staden överlevde de oroliga decennier som följde. I nederländarnas spår följde skottar och tyskar.

Först efter det att Halland och Bohuslän permanent införlivats i Sverige genom freden i Roskilde 1658 kunde staden på allvar växa i storlek och betydelse, men inte heller då var det någon storstad. På 1670-talet hade Göteborg endast omkring 4 000 invånare.

Annons
Annons

På 1750-talet hade invånarantalet stigit till 10 000, men det var fortfarande inte Sveriges självklara tvåa efter Stockholm på listan över stora städer. Karlskrona var, tack vare sin flottbas, en stark konkurrent som tidvis troligen var större.

Det som gav Göteborg kraft att växa var dels hamnen, dels de industrier som kom att knytas till hamnens export. Från att ha präglats av den nederländska och tyska närvaron kom staden på 1700-talet att starkt påverkas av kontakterna med Storbritannien.

Handelshusen, som i många fall grundades och ägdes av britter, blev förmögna på exporten av järn och trävaror från Vänerns omland till brittiska hamnar. Det var ingen slump att Ostindiska kompaniet hade sitt säte i Göteborg mellan 1731 och 1813; dess gamla hus, där te, porslin och siden auktionerades ut, har i dag införlivats med Stadsmuseet.

Det var dessa förutsättningar som på 1800-talet – och inte tidigare – transformerade Göteborg till en storstad av rang. Ett flertal fabriker med arbetskraftsbehov ledde till en omfattande inflyttning. Mellan 1800 och 1900 steg stadens befolkning från 13 000 till 130 000. I detta läge kunde ingen annan svensk stad konkurrera om rangen som näst störst i landet.

Efter reklamen visas:
Harrisons grundkurs – detta bör du kunna om svensk historia
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons