Annons

Flashladdad buss – gnista av hopp för bättre miljö

Hundratusentals Greta Thunberg-inspirerade elever går på fredag ut på gatorna i en jätteprotest för ett bättre klimat.

Samtidigt pågår olika försök för en bättre miljö, och på gatorna i Genève testas en variant. Här rullar ovanliga bussar runt i ett miljöprojekt som är tänkt att gå på export i fler städer.

Under strecket
Publicerad

ABB:s elbussar har under ett års tid kört på Genèves gator. Nu presenteras resultatet.

Foto: Gunilla von Hall

ABB:s nya flash-laddande robotarm laddar en elbuss.

Foto: Gunilla von Hall

Bruce Warner, chef för stadstransporter vid ABB i Genève.

Foto: Gunilla von Hall

ABB:s elbussar har under ett års tid kört på Genèves gator. Nu presenteras resultatet.

Foto: Gunilla von Hall
ABB:s elbussar har under ett års tid kört på Genèves gator. Nu presenteras resultatet.
ABB:s elbussar har under ett års tid kört på Genèves gator. Nu presenteras resultatet. Foto: Gunilla von Hall

GENÈVE Mitt i den Greta Thunberg-drivna proteststormen om att alldeles för lite görs för att rädda klimatet och skydda miljön syns ett exempel på motsatsen på gatorna i Genève. Svensk-schweiziska ABB har nyligen utvecklat en flashladdningsteknik som kan användas på elbussar. Pionjärprojektet i staden påstås vara framgångsrikt och ska nu utökas.

Tekniken fungerar såhär: Genom en automatisk robotarm på busstaket laddas bussbatterierna på laddningsstationer vid några busshållplatser. Det tar en sekund att koppla fast armen på laddningsstationen, och sedan 20 sekunder att ladda tillräckligt för att sedan fortsätta köra bussen till nästa laddningsstation. Under laddningstiden kliver passagerare på och av. Vid slutstationen laddas bussbatterierna till hundra procent under ungefär fyra-fem minuter.

Annons
Annons

ABB:s nya flash-laddande robotarm laddar en elbuss.

Foto: Gunilla von Hall

Allt sker automatiskt. Robotarmen reser sig när bussen närmar sig laddningsstationen och sedan väntar busschauffören in att batterierna laddats tillräckligt, vilket visas på en skärm vid ratten.

– Fördelen är inte bara att tekniken är miljövänlig, utan också att bussar inte behöver tas ur bruk för att laddas eftersom det sker under själva resan. Därmed krävs inte ersättningsbussar och fler förare. Det blir mer kostnadseffektivt, säger Bruce Warner, produktchef för stadstransporter vid ABB.

ABB:s nya flash-laddande robotarm laddar en elbuss.
ABB:s nya flash-laddande robotarm laddar en elbuss. Foto: Gunilla von Hall

Tekniken har prövats på 12 bussar i Genève under ett år, då elbussarna körts en halv miljon kilometer runt staden. Flash-laddningssystemet beskrivs nu som en etablerad teknik och Genève funderar på att köpa in fler bussar. Liknande planer pågår i andra städer i världen.

– Det är ett komplett system för att göra kollektivtransport mer hållbar, säger Anne Hornung-Soukup, styrelseordförande för allmänna kollektivtrafiken TPG i Genève.

Ombord på en av bussarna i Genève sitter 24-årige Qendrim.

– Det är bra för miljön med mindre utsläpp. Bussarna är också tystare. Jag bor precis vid en gata med många bussar, och sedan de här bussarna infördes är det mycket tystare och mindre buller utanför fönstret, säger han till SvD men tillägger:

– Fast man undrar ju vad de gör med batterierna när de är slut. Elbatterier sägs ju vara väldigt miljöförorenande.

Annons
Annons

Bruce Warner, chef för stadstransporter vid ABB i Genève.

Foto: Gunilla von Hall

Bussarna som kommer att bli del av den moderna kollektivtrafiken.

Nu tas ett nytt steg. En 24-meters buss har utrustats med tekniken, och 23 bussar har sålts till franska staden Nantes. Det blir första gången som en så lång buss - som kan ta upptill 200 passagerare - kommer att köras helt på batterier.

– Bussarna kommer att bli del av den moderna kollektivtrafiken, säger Stéphane Bis vid halvstatliga företaget Semitan som ansvarar för kollektivtrafiken i Nantes.

Bruce Warner, chef för stadstransporter vid ABB i Genève.
Bruce Warner, chef för stadstransporter vid ABB i Genève. Foto: Gunilla von Hall

Men det finns nackdelar med denna teknik. Den är relativt dyr om man räknar in både flashladdningstekniken med superbatterierna och laddningsstationerna. Den är omkring 25 procent dyrare än en dieseldriven buss, men å andra sidan uppges tekniken runt tio procent billigare än trådbussar, enligt TPG. Fast hur ska städer ha råd med denna teknik som kräver rejäla investeringar i infrastruktur?

– Jämfört med andra e-busslösningar är detta system totalt sett billigare om man tittar på hela livscykelkostnaden, hävdar Warner.

En annan kritisk fråga gäller litiumbatterierna, som har en livslängd på 8-10 år. Vissa menar att tillverkningen av just sådana batterier är så skadligt för miljön att deras klimatnytta delvis försvinner. Bruce Warner försvarar det med att man återvinner i flera led.

Säkerheten är en annan fråga, inte minst sedan explosionen av biogasbussen i Stockholm. Kan något liknande hända med batterierna i denna nya teknik vid en olycka?

– All utrustning, som omvandlarna på bussens tak, är skyddade av säkringar. Vid händelse av skada kan kortslutning uppstå, men då utlöses säkringarna och utrustningen oskadliggörs. Inte heller kan batterierna fatta eld vid enbart mekanisk åverkan, säger Warner.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons