Annons

Fler anmäler tvångsgifte: ”Behövs mer stöd”

Negin Amirekhtiar efterlyser mer stöd till brottsoffren.
Negin Amirekhtiar efterlyser mer stöd till brottsoffren. Foto: Adam Wrafter

Antalet polisanmälningar om misstänkt tvångsgifte har ökat kraftigt de senaste åren. Experter som SvD pratat med tror att orsaken är att myndigheterna blivit bättre på att upptäcka problemet.

Under strecket
Publicerad

Åklagaren Jessica Wenna.

Foto: Jonas Ekströmer/TTBild 1 av 1

I januari 2017 åker en 16-årig flicka från Sverige till Irak för att hälsa på sin mormor, som sägs vara sjuk. När hon kommer fram får flickan veta att hennes mormor inte alls är sjuk, och i stället tvingar hennes moster och mormor henne att gifta sig med en kusin i Irak.

De två släktingarna säger att de vill återupprätta familjens heder eftersom flickan haft en relation med en pojke i Sverige.

Flera månader senare lyckas hon ta sig hem igen. Under tiden har hennes kompis gjort en polisanmälan, och efter en polisutredning åtalas flickans moster och mormor. De döms i hovrätten för äktenskapstvång till fängelse i ett år och nio månader.

Så ser ett av de senaste rättsfallen om tvångsgifte ut. Ärendet tillhör den lilla minoritet av polisanmälningarna om misstänkt äktenskapstvång som leder till åtal och fällande dom.

De senaste fem åren har antalet polisanmälningar om misstänkt tvångsgifte ökat kraftigt. 2015 gjordes 48 anmälningar, vilket kan jämföras med 104 stycken 2017 och 131 stycken 2018. Hittills i år har det gjorts 57 polisanmälningar om misstänkt tvångsgifte.

Annons
Annons

Åklagaren Jessica Wenna.

Foto: Jonas Ekströmer/TTBild 1 av 1

De experter som SvD pratat med tror att ökningen beror på att myndigheterna blivit bättre på att upptäcka problemet. Negin Amirekhtiar är sakkunnig på Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, som drivs av Länsstyrelsen Östergötland.

Hon säger att organisationen får fler samtal från yrkesverksamma om misstänkta fall.

– Jag tror att det beror på ökad uppmärksamhet kring hedersrelaterat våld och förtryck och att lagstiftningen har ändrats, säger hon.

Åklagaren Jessica Wenna.
Åklagaren Jessica Wenna. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Hon syftar på lagskärpningen 2014, då brottet äktenskapstvång infördes. Tidigare föll brottet under rubriceringen olaga tvång.

Negin Amirekhtiar säger att en orsak till den låga åtalsfrekvensen kan vara att brottsoffren inte vågar prata med polisen. Här kan myndigheterna bli bättre, tror hon.

– Målsäganden är i beroendeställning till de misstänkta, och vår erfarenhet är att det är jätteviktigt att det finns rätt kunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck samt en tydlig myndighetssamverkan kring stöd och insatser. Stöd och skydd är väldigt viktigt för att få målsäganden att medverka i en utredning, säger hon.

Hittills finns bara sex domar om äktenskapstvång, varav fem varit fällande.

– Jag har förståelse för att det är svårt att driva de här ärendena till åtal, men vi måste undersöka hur vi kan bli bättre. När Åklagarmyndigheten gjorde en utredning om detta såg man bland annat att alla målsäganden i fallen inte alltid fick målsägandebiträden, säger Negin Amirekhtiar.

Annons
Annons

Jessica Wenna, vice chefsåklagare vid Åklagarkammaren i Eskilstuna, har lett flera av utredningarna som resulterat i fällande dom. Även hon tror att den ökade anmälningsbenägenheten beror på större kunskap om fenomenet.

– Det har varit en hel del informationskampanjer om äktenskapstvång, och jag tror att det har haft en viss effekt. Det har också kommit en del domar på sistone, och vad jag förstår har de spridits inom kretsar där det här skulle kunna förekomma, säger hon.

Hon nämner flera omständigheter som gör ärendena om misstänkt tvångsgifte svåra att utreda. Dels handlar det om att många av fallen som anmäls skett innan personerna flyttade hit. Enligt rättspraxis måste brottsoffret ha haft koppling till Sverige vid brottstillfället, vilket gör att många ärenden måste läggas ned, säger Jessica Wenna.

– Men den viktigaste anledningen är att det är svårt att få målsägandena att berätta eftersom det finns ett ganska stort motstånd mot att göra det när man lever i en hederskultur, säger hon.

Jenny Edin, kommissarie på polisens Nationella operativa avdelning och processledare i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet, säger att antalet domar om äktenskapstvång har ökat de senaste åren, vilket beror på att polis och åklagare blivit bättre på att utreda fallen.

– Det ökade antalet polisanmälningar kan ha flera förklaringar. Det har blivit en större medvetenhet i samhället, vilket bland annat kampanjerna som drivits av framför allt Länsstyrelsen Östergötland bidragit till, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons