Annons

”Fler bör få ta sig till Europa på lagliga vägar”

Idag presenterar EU-kommissionen sitt förslag om vidarebosättning av människor på flykt. Förslaget innebär en viktig chans att öka de lagliga och säkra vägarna till Europa. Det skriver Malin Björk (V) som utsetts till Europarlamentets rapportör i frågan.

Under strecket
Publicerad

Ett staket har satts upp vid gränsen mellan Serbien och Ungern, och Ungern har nyligen infört hårdare regler riktade mot flyktingar.

Foto: Edvard Molnar/APBild 1 av 2

Malin Björk

Foto: VänsterpartietBild 2 av 2

Ett staket har satts upp vid gränsen mellan Serbien och Ungern, och Ungern har nyligen infört hårdare regler riktade mot flyktingar.

Foto: Edvard Molnar/APBild 1 av 1
Ett staket har satts upp vid gränsen mellan Serbien och Ungern, och Ungern har nyligen infört hårdare regler riktade mot flyktingar.
Ett staket har satts upp vid gränsen mellan Serbien och Ungern, och Ungern har nyligen infört hårdare regler riktade mot flyktingar. Foto: Edvard Molnar/AP

DEBATT | FLYKTINGPOLITIK

Döden på Medelhavet har ökat ytterligare sedan det skamliga flyktingavtalet mellan EU och Turkiet trädde i kraft tidigare i år. Istället för de kortare båtresorna mellan Turkiet och Grekland har de längre rutterna till Europa – via Libyen, Egypten och Tunisien till framförallt Italien – återigen blivit vanligare. Resultatet har blivit fler dödliga olyckor. Detta trots att snart sagt alla politiker, förutom sverigedemokrater, säger sig vilja stoppa döden på Medelhavet.

Ett av förslagen som lyfts allra oftast som ett led i att stoppa dödsolyckorna är kravet på lagliga flyktvägar. Men det är mycket skralt med faktiska förslag och få politiker lägger handling bakom orden. Tvärtom tas många lagliga vägar bort. Förutom EU:s avtal med Turkiet har korridoren genom Balkan stängts, Ungern bestraffar flyktingars gränsövergång med upp till tre års fängelse och EU inrättar en ny supergränspolis, ett muskulöst Frontex som ska stoppa flyktingar. Beslut som dessa har gjort det svårare, farligare och dödligare att ta sig till Europa för att få en trygg tillvaro.

Annons
Annons

Det är mot denna grymma bakgrund som EU:s löfte att sjösätta ett program för vidarebosättning blir extra viktigt. Det är ett av få förslag som kan utmana och bryta med de stängda gränsernas politik och visa ansvar i en global flyktingsituation som är den värsta någonsin enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

Ökad vidarebosättning till EU inom ramen för UNHCR:s program innebär en trygg och planerad möjlighet för flyktingar att börja ett liv i säkerhet i mottagarlandet. Systemet, som också kallas för kvotflyktingsystem, kan bli en av de viktigaste lagliga vägarna till Europa. Det är också ett sätt att säga stopp och nej tack till fascisternas och nationalisternas skeva verklighetsbild som sprider sig som en löpeld i Europa i takt med att politiken går deras väg.

I dag presenterar EU-kommissionen sitt förslag om ett ramverk på EU-nivå för vidarebosättning. Det handlar om hur EU ska ge organisatoriskt och finansiellt stöd till medlemsländer för att öka deltagandet i det vidarebosättningsprogram som UNHCR organiserar.

Under 2015 vidarebosattes 9 629 personer till 17 av EU:s medlemsstater. Det innebär att EU stod för mindre än 10 procent av den globala vidarebosättningen under det året. Som jämförelse välkomnade Kanada med sin befolkning på drygt 35 miljoner 22 886 kvotflyktingar och USA tog emot 82 491 kvotflyktingar.

I juli 2015 kom EU överens om vidarebosättning av 22 504 personer fram till 2017. Ökningen är långt ifrån tillräcklig. Hittills har endast runt 2 500 av dessa personer faktiskt vidarebosatts. Dessutom har EU nu öronmärkt samtliga platser till syriska flyktingar, trots kritik från UNHCR.

Annons
Annons

Vi kan alltså konstatera att vidarebosättningen i EU idag inte fungerar effektivt. Vad som behövs är en mycket kraftfullare och bättre fungerande strategi som baseras på FN:s arbete och inriktning. Som Europaparlamentets rapportör för kommissionens förslag om vidarebosättning finns ett antal punkter jag kommer driva extra hårt i förhandlingarna.

Den första handlar om integration. En viktig aspekt som skiljer UNHCR:s vidarebosättningsprogram från andra flyktvägar är att FN:s program även inkluderar integration. Det innebär att bland annat boende och språkundervisning ska ordnas redan innan kvotflyktingarna kommit fram till mottagarlandet. På så sätt kastas flyktingarna inte in i en osäker situation utan möjlighet till vare sig permanent uppehållstillstånd eller familjeåterförening – en situation som andra som nu söker asyl i Sverige befinner sig i.

En annan prioritet är att vi avsevärt måste öka antalet kvotflyktingar som EU-länderna tar emot. Enligt UNHCR:s rapport om vidarebosättning inför 2017 behöver 1 190 000 personer vidarebosättas. Jag förväntar mig ett stort antal allokerade platser som kan höjas under kristider. Ett EU-ramverk för vidarebosättning ska heller inte ersätta medlemsstaters egna program med UNHCR eller ta bort möjligheten för länder att utöka sitt antal platser.

En tredje prioritering handlar om omfördelning av resurser. Idag investerar EU oerhörda resurser för att stänga gränser och betala Turkiets president Erdogan och andra auktoritära regimer för att stoppa människor på flykt. Samtidigt utformas strategier för hur länder ska öka arbetskraftsinvandringen. Vi kan inte begära mindre än att pengarna fördelas annorlunda. EU måste investera i dem som flyr hit. Jag förväntar mig därför en generös budget för vidarebosättning.

Annons
Annons

Malin Björk

Foto: VänsterpartietBild 1 av 1

Det är också viktigt att betona att ett vidarebosättningsprogram bara är en av flera lagliga vägar som måste finnas i ett fungerande system. Det bör inte användas för att stoppa så kallade ”spontana” ankomster till EU eller andra lagliga sätt att ta sig hit. Det innebär också att exempelvis familjeåterförening är en rättighet som existerar även utanför ramen för vidarebosättning. Ett program för vidarebosättning kompletterar alltså andra lagliga vägar.

Slutligen får kvotflyktingplatserna inte villkoras. I kölvattnet av EU-Turkietuppgörelsen har flyktingplatser använts i en smutsig byteshandel, där vissa flyktingar tagits emot av EU i utbyte mot att andra flyktingar stoppats. Detta har kritiserats hårt av bland annat UNHCR. FN:s vidarebosättningssystem, däremot, är utformat med respekt för internationella regler där den enskildes skyddsbehov står i centrum. Därför är det viktigt att det är dessa regler och system som följs när vi ansluter oss till ett vidarebosättningsprogram.

En strategi för ökad vidarebosättning till EU:s medlemsländer är ett av de viktigaste initiativen för att öka de lagliga vägarna till Europa. Det är också en viktig markering mot alla rasistiska och nationalistiska krafter som vill stänga Europa. Det är en chans som Vänsterpartiet kommer ta och driva på för. Jag kommer att arbeta med alla krafter som vill se ett starkt ställningstagande för ett ökat antal kvotflyktingar. Jag hoppas också på starkt stöd från Sveriges regering i ministerrådet för ett ambitiöst europeiskt vidarebosättningsprogram. Annars är orden om solidaritet och lagliga vägar inget annat än tomma ord.

Malin Björk (V)

Europaparlamentariker

Malin Björk
Malin Björk Foto: Vänsterpartiet
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons