Annons

Tove Lifvendahl:Fler bör sluta prata politiska

Morgan ”Det har stått klart för alla” Johansson och Stefan ”Det är oacceptabelt” Löfven.
Morgan ”Det har stått klart för alla” Johansson och Stefan ”Det är oacceptabelt” Löfven. Foto: Hossein Salmazadeh/TT

Moderaterna visade i Västerås ärliga försök att formulera ett politiskt språk och vidhängande handling förankrade i verkligheten.

Under strecket
Publicerad

När nu SD fortsätter att skörda opinionsmässiga framgångar sitter somliga och gör sig dummare än nödvändigt när de ska tolka vad det beror på. Min enkla teori: så länge högt uppsatta politiker i maktposition fortsätter att använda ett låtsasspråk när de ska beskriva och hantera verkligheten kommer uppgången att fortgå.

Man skulle kunna kalla det politiska. Ett slags hitte-på-språk som de flesta kan se igenom, men ändå tvingas tugga i sig eftersom det är det enda som bjuds. Det är oacceptabelt, heter det, trots att det där oacceptabla ändå händer och fortgår. Ingen ska behöva, säger man, trots att en mängd tvingas utstå just det där ingen ska behöva genomleva.

För drygt 15 månader sedan, den 1 juli 2018, trädde den andra så kallade gymnasielagen i kraft. Den omfattar omkring 7 800 ungdomar som kom till Sverige som ensamkommande barn. Flera av dem har i flera prövningar bedömts sakna asylskäl, men med kännedom om förhållandena på de platser de kommer ifrån liksom de politiska signaler Sverige har skickat ut, kan man inte klandra dem.

Annons
Annons

Två gånger har en politisk majoritet röstat igenom de så kallade gymnasielagarna – den första sommaren 2017 som skulle ge somliga förlängda uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Den inledningsvis nämnda skulle omfatta dem som skrivits upp i ålder och dem som hunnit fylla 18 år på grund av de långa handläggningstiderna.

Vid båda tillfällena fick lagförslagen stark kritik från tunga remissinstanser – inte minst de som skulle få hantera konsekvenserna. Skolverket pekade bland annat på att lagarna skulle försätta huvudmän, rektorer och personal i en utsatt situation i fråga om antagning och studier eftersom det skulle ha en direkt påverkan på elevernas tillstånd att stanna. SKL har förgäves försökt få vägledning av lagstiftarna om hur man ska tolka lagen, som exempelvis vilka utbildningar som kan ligga till grund för förlängt uppehållstillstånd, och hur kommunerna ska få ersättning för de kostnader som uppstår under ansökningstiden och de kostnader som inte täcks av ersättningssystemet efter beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd.

I torsdags skrev SKL:s ordförande Anders Knape (M) i Dagens Samhälle att man nu kan konstatera att alla farhågor på punkt efter punkt har realiserats. Skolor och kommuner vet fortfarande inte hur man ska tolka lagen, eftersom den är luddigt skriven. Utbildningsplatserna räcker inte till. Förkunskaper saknas ofta för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Den psykiska ohälsan är föga förvånande utbredd och kännbar för både elever och personal.

SKL påminner om hur lagen har skrivits: sökande ska efter fullföljd utbildning ha en varaktig anställning inom sex månader som möjliggör försörjning under en längre tid, vilket enligt Migrationsverkets bedömning handlar om minst två år. Man behöver inte vara utrustad med någon särskilt pessimistisk människosyn för att ifrågasätta hur utfallet kommer att bli för de flesta. Man skulle till och med kunna kalla det utstuderat.

Annons
Annons

Mustafa Panshiri, tidigare polis och numera föreläsare om integration, särskilt bland ensamkommande, påpekar det (för de flesta) uppenbara: ”Det humana hade varit att ge dem ensamkommande full amnesti. Eller utvisat dem alla. Inte detta som sker nu.” Nej, den här utdragna processen där utsikterna är små för dem det berör att med gymnasielagens hjälp hitta ett lagligt och hederligt liv i Sverige, då den är skriven på utpräglad politiska och saknar både verklighetskontakt och humanitet.

SKL vädjar nu, i vad som kan kallas ett närmast desperat tonläge, till regeringen att göra en översyn och analys av gymnasielagen. Dagen efter, i fredags, svarade Morgan Johansson via TT på klingande politiska: ”De som sköter sina studier och etablerar sig på arbetsmarknaden får möjlighet att stanna i Sverige. Uppfyller man däremot inte de kriterier som finns för uppehållstillstånd så får man återvända till sitt hemland. Det har stått klart för alla sedan lagen tillkom.” Goddag, yxskaft. Så mycket för lagstiftarens ansvar för sina stiftade lagar och vilja att stå bakom praktiken av dem. Företrädare för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet borde, med heder i kroppen, nu svara på de konkreta och akuta frågorna från dem som ska göra bedömningarna och hysa människorna.

Samtidigt, på Moderaternas partistämma i Västerås, görs ärliga försök att formulera ett annat språk. Ett som är mer förankrat i den där påträngande verkligheten. Samt att möta de trängande behoven med konkreta svar. Ulf Kristersson jobbar på, med eget ordval i ett slags maraton, och kämpar enträget för att partiet ska vara den vuxna i rummet. Det gör han bra. På lördagen var det dags för linjetal med åtföljande sittning för journalisterna, på en stämma där det rådde påtagligt god stämning och gemenskap.

Annons
Annons

Inte ens det för utomstående svårartade klipulver som introt till talet kom i form av, en personkultsfilm som fokuserade på mogna sädesfält, raketuppskjutningar och partiledarens spända vadmuskler (Freud på förskolenivå), och kunde ha varit reklam för valfritt sportklädesmärke, förtog det faktum att talet var relevant. Det var påfallande lite politiska. Den befogade farhåga som hörs ibland kring att nyväckt höger kan bli omdömeslöst förtjust i batongerna, kom på skam.

För det är rätt att staten ska reagera tydligt när människors frihet omintetgörs. Första prioritet måste vara att stoppa den som brukar våld mot andra och förhindra att andras frihet inskränks. Det är inte troligt att den som hotar och slår andra blir en annan människa, bara för att hen blir frihetsberövad. Men det är däremot så att denne i inlåst skick får svårare att plåga andra, vilket är den första punkten på listan att bocka av. Sedan kan man ta itu med de andra.

Och budskapet på presskonferensen var att Moderaterna nu går i aktiv opposition för att göra vad man kan för att följa upp sina ord med handling. Man försöker utmana regeringen på tre olika områden – reformförslag inom områdena invandringspolitiken, kärnkraft och lag/ordning – genom att söka riksdagsmajoritet för egna förslag om regeringen inte själv lägger fram lagförslag.

Det är välkommet. Läget är alltför avgörande när det gäller samhällsutvecklingen för att svensk politik ska reduceras till en tankemässig ram som omfattar 73 färdigformulerade punkter, och det är utmärkt att Moderaterna tar sitt ansvar för att vidga utrymmet för vad som är möjligt att åstadkomma.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons