Annons

Fler kameror för trygghet – men effekten är omstridd

Kameraövervakning har blivit alltmer populärt i landets kommuner, sedan 2013 har antalet ansökningar till länsstyrelserna mer än fördubblats. I Göteborg pågår en het politisk debatt om att ansöka om fler så kallade ”trygghetskameror”.

Under strecket
Publicerad

Kameraövervakning vid Stureplan.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 3

Ann-Sofie Hermansson (S), kommunalråd i Göteborg.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TTBild 2 av 3
Bild 3 av 3

Kameraövervakning vid Stureplan.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Kameraövervakning vid Stureplan.
Kameraövervakning vid Stureplan. Foto: Tomas Oneborg

Kameraövervakning ligger i tiden och motiveras ofta med att övervakning skapar trygghet. SvD har fått uppgifter från 17 länsstyrelser runt om i landet som visar att ansökningar om kameraövervakning mer än fördubblats sedan 2013. Antalet ansökningar från kommuner och polisen har ökat från 62 till 131 stycken i juli 2017. Kommuner står för flest ansökningar.

Västra Götaland toppar listan på flest ansökningar från kommuner och polisen, vilket kan bero på att det kom in en massansökan om trafikkameror i juni.

Samtidigt pågår en intensiv politisk debatt i Göteborg om ökad kameraövervakning på offentliga platser. Kommunstyrelsen föreslår en översyn av behovet av fler övervakningskameror på initiativ av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som kallar kamerorna för ”trygghetskameror”.

Annons
Annons

Ann-Sofie Hermansson (S), kommunalråd i Göteborg.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TTBild 1 av 2
Bild 2 av 2
Ann-Sofie Hermansson (S), kommunalråd i Göteborg.
Ann-Sofie Hermansson (S), kommunalråd i Göteborg. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I förslaget står även att stadsledningskontoret ska skriva till regeringen med förslag om en reformering av lagen ”så att människors behov av trygghet ges ökad betydelse vid tillståndsgivning”.

Ann-Sofie Hermansson (S), kommunalråd i Göteborg, tror att en mer positiv syn på övervakningskameror i kombination med billigare och mer lätthanterlig teknik kan vara bakgrunden till det ökade antalet ansökningarna.

Kameror ska vara till för att beivra brott, men trygghet används i den allmänna politiska diskussionen.

– Kameraövervakning är en politisk fråga som är högt uppe på dagordningen, det finns partier som vill ha väldigt mycket övervakning, vårt parti ligger någonstans mittemellan, säger hon.

Förra året fick Göteborg hård kritik från stadsrevisionen för olagligt uppsatta kameror, bland annat övervakades alla besökare till Rådhuset av en kamera utan tillstånd. Hermansson berättar kommunen jobbar aktivt för att följa upp kritiken och att en ansökan inte ska göras lättvindigt.

– Kameror kan vara bra ibland, i områden med mycket inbrott och skadegörelse, de kan verka avskräckande och kan vara trygghetsskapande, säger hon.

Annons
Annons

Men det går inte att få tillstånd för kameraövervakning med motiveringen att kamerorna ger trygghet. Syftet med övervakningskameror är att förebygga, avslöja eller utreda brott, samt förhindra olyckor.

– Kameror ska vara till för att beivra brott, men trygghet används i den allmänna politiska diskussionen, säger Hermansson.

Effekten av kameraövervakning är omstridd. Enligt Brottsförebyggande rådets, Brå, sammanställning visar forskning att övervakning är mer effektiv mot egendomsbrott än mot våldsbrott och har som bäst effekt på parkeringsplatser.

– Polisen tycker att det kan hjälpa med kameraövervakning mot våldsbrott men statistiskt har vi inte sett färre våldsbrott på offentliga platser som kameraövervakas. Internationell forskning visar samma sak, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå.

Många av kommunernas ansökningar för kameraövervakning rör skolor, gator, torg och andra offentliga områden. Men forskningsläget för övervakning av skolor och offentliga platser visar att det inte finns några säkra slutsatser om vilka effekter övervakning kan få.

Att de faktiskt är säkrare verkar vara en helt annan sak.

Ingrid Helmius, doktor i offentlig rätt och universitetslektor vid Uppsala universitet, ser begreppet ”trygghetskamera” som ett mer säljande namn än övervakningskamera. Ordet trygghet är samtidigt vagt och subjektivt.

– Om man väljer ordet trygghet och håller fast vid att det är den "upplevda tryggheten" och "människors oro" som styr, är det ju enkelt att säga att det är effektivt, så länge människor "känner sig" trygga. Att de faktiskt är säkrare verkar vara en helt annan sak, säger hon.

Det kan finnas mer eller mindre integritetskränkande kameraövervakning, exempelvis kan det handla om vilken tid på dygnet övervakningen sker och hur länge filmerna lagras. Samtidigt finns alltid risken att uppgifter hamnar i fel händer, då spelar det ingen roll om du har ”rent mjöl i påsen”, anser Helmius.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons