Annons

Fler krigsförbrytare upptäcks i Sverige – ”poserar med lik"

Det kan handla om rena avrättningar eller någon som poserat med likdelar och lagt ut bilderna på Facebook. Antalet misstänkta krigsförbrytare som upptäcks i Sverige ökar. På två år har antalet fall hos polisens krigsbrottskommission fördubblats, visar nya siffror som SvD tagit del av.

Under strecket
Publicerad

Patricia Rakic Arle är gruppchef och har jobbat med krigsbrott i tio år. Sverige ligger i framkant med att lagföra krigsförbrytare.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 2

Patricia Rakic Arle har jobbat med krigsbrottsärenden i tio år.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 2

Patricia Rakic Arle är gruppchef och har jobbat med krigsbrott i tio år. Sverige ligger i framkant med att lagföra krigsförbrytare.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Patricia Rakic Arle är gruppchef och har jobbat med krigsbrott i tio år. Sverige ligger i framkant med att lagföra krigsförbrytare.
Patricia Rakic Arle är gruppchef och har jobbat med krigsbrott i tio år. Sverige ligger i framkant med att lagföra krigsförbrytare. Foto: Tomas Oneborg

Fyra personer dömdes för krigsbrott i svensk domstol under förra året. En av dem, en 48-årig man, dömdes till livstid efter att han mördat sju personer i den syriska statens styrkor.

Från nära håll avlossade mannen skott mot huvud och kroppar, samtidigt som soldaterna hade händerna bakbundna. En brutal avrättning.

I april dömdes en 24-årig man efter att han poserat med ett avhugget huvud från en dödad person lagt upp bilderna på sin Facebooksida. Straffvärdet uppgick till ett år och sex månader, men rätten gav 24-åringen rabatt eftersom han redan avtjänar ett fängelsestraff för rån.

– Även personer som är döda är skyddade av folkrättslagstiftningen, säger Patricia Rakic Arle, chef för gruppen som utreder krigsbrott.

Annons
Annons

Patricia Rakic Arle har jobbat med krigsbrottsärenden i tio år.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

I takt med att fler människor från krigsdrabbade länder sökt sig till Sverige får också polisens krigsbrottsgrupp fler fall på sitt bord. Förra året hanterade man omkring 80 ärenden – dubbelt så många under 2015.

Migrationsverket, som står för majoriteten av anmälningarna, skickade över 52 fall under 2017. En ökning från 12 anmälningar år 2014. SvD har tidigare kunnat berätta att Migrationsverket utbildat ett 20-tal specialister som ska upptäcka misstänkta personer under intervjuer i asylprocessen.

En satsning som gett resultat.

– En tredjedel rör händelser i Syrien eller Irak och i övrigt är det utspridda fall i länder där det varit eller pågår konflikter. Och det handlar om män, jag kan inte minnas att någon kvinna varit misstänkt, säger Patricia Rakic Arle.

Hon har jobbat med krigsbrott i tio år och säger att den största utmaningen är att hitta bevis för brott som begåtts långt bak i tiden och i ett annat land. Att utreda ett ärende kan ta så lång tid som åtta år.

– Vi genomför många resor för att intervjua målsägande. I en utredning rörande en persons delaktighet i folkmordet i Rwanda krävs normalt sex, sju utredningsresor. Gruppen har hittills haft tre sådana utredningar, säger Patricia Rakic Arle.

Patricia Rakic Arle har jobbat med krigsbrottsärenden i tio år.
Patricia Rakic Arle har jobbat med krigsbrottsärenden i tio år. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

Hon berättar också att anmälningarna kommer från utländska myndigheter, och att samarbetet med Interpol och Europol förbättrats senaste åren.

Svårigheterna och utmaningarna i varje enskilt fall är en förklaring till varför det väckts åtal i nio ärenden de senaste 10 åren. Men av de nio har åtta personer kunnat dömas.

Sverige och Tyskland går i bräschen för att ställa dem som begått krigsförbrytelser i Syrien inför rätta, enligt Human Rights Watch. Enligt Patricia Rakic Arle beror polisens framgång delvis på den satsning som gjordes för två år sedan – när gruppen utökandes från 9 till 15 personer.

– Vi jobbar systematiskt och är fredade för att kunna fokusera på detta. Vi har ett bra samarbete med åklagarmyndigheten. Sverige har också ett rättsystem som är effektivt jämfört med andra länder utifrån dessa brott.

Sverige har också ett rättsystem som är effektivt jämfört med andra länder utifrån dessa brott

Det tredje Rwanda-ärendet behandlas i Stockholms tingsrätt i dagarna. Utredningen bygger på muntlig bevisning, förhör med målsägande och vittnen.

I krigsbrottsärenden kan dokumentation som bilder och filmer spela en väldigt stor roll. Så länge materialet inte är manipulerat kan det vara avgörande i en domstol.

En del länder kan inte svensk polis resa till, som Sydsudan. För att släppas in i andra länder krävs tillstånd. Människor som drabbats vill ibland inte ha något att göra med polisen, på grund av rädsla för repressalier.

– Människor som berättar utsätter sig ibland för stora risker, säger Patricia Rakic Arle.

Det finns ingen preskriptionstid när det gäller krigsbrott och därför kan personer lagföras för brott man begått för 20 år sedan eller mer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons