Annons

Maktkamp när Qatar anklagas för att stödja terror

Qatar anklagas för att stödja terrorism och isoleras av flera grannländer. Men den diplomatiska krisen ska också ses i ljuset av konflikten mellan de regionala stormakterna Saudiarabien och Iran, enligt en expert.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Hamad bin Khalifa al-Thani, Qatars ledare.

Foto: Osama Faisal/AP

Hamad bin Khalifa al-Thani, Qatars ledare.

Foto: Osama Faisal/AP
Hamad bin Khalifa al-Thani, Qatars ledare.
Hamad bin Khalifa al-Thani, Qatars ledare. Foto: Osama Faisal/AP

Mörka moln tornar upp sig över Persiska viken. Qatar anklagas för att stödja terrorism och Gulfländerna Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Bahrain har brutit de diplomatiska förbindelserna. Egypten har fattat samma beslut och liknande tongångar kommer från Libyen och Jemen.

Stora flygbolag ställer in sina flighter och Saudiarabien stänger sin viktiga landgräns. I Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) är det nu bara Kuwait och Oman som upprätthåller förbindelserna med Qatar, som är mitt uppe i förberedelserna inför fotbolls-VM 2022.

– Landvägen från Saudiarabien är den stora livlinan för Qatars livsmedelsförsörjning. Stängs landgränsen för lastbilar blir försörjningsläget mycket allvarligt, ett strypgrepp, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Annons
Annons

Nyheten om den stängda gränsen rapporteras ha skapat rusning till livsmedelsbutikerna i Doha.

– Jag har aldrig sett något liknande. Folk hade vagnarna fulla med mat och vatten, säger en person till Doha News.

Åtgärderna är långt mer kraftfulla än 2014, då Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Bahrain kallade hem sina diplomater från Doha efter anklagelser om att Qatar stödde militanta grupper. Nu motiveras beslutet med rädsla för terrorism och extremism.

Qatar ”omfamnar ett flertal terror- och sekteristiska grupper som syftar till att störa stabiliteten i regionen, inklusive det Muslimska brödraskapet, Isis och al-Qaida, och främjar ständigt gruppernas budskap och planer genom sina medier” enligt ett uttalande i den saudiska nyhetsbyrån SPA.

Qatar slår tillbaka och beskriver åtgärderna som omotiverade, grundade i ”påståenden och anklagelser som inte baseras på fakta”.

Krisen är också en följd av det upptrappade läget mellan två regionala stormakter. Sunnimuslimska stater – med Saudiarabien i täten – har med oro sett på hur det shiamuslimska Iran stärkt sitt inflytande. Att Qatar inte ställt in sig i ledet och nyligen gratulerade Hassan Rohani till segern i det iranska presidentvalet sågs inte med blida ögon i Riyad.

– Det handlar egentligen inte så mycket om Qatar, utan om en irritation över landets roll i regionen. Att de har kontakt med Iran, att de har stöttat det Muslimska brödraskapet, att de inte följer GCC-ländernas mönster. Saudiarabien vill få bort arabiska kontakter med Iran, säger Hammargren.

Hammargren tror inte att eskaleringen hade skett under Barack Obamas tid som president i USA. Att Donald Trump valde Riyad som första stopp på sin första utlandsresa i ämbetet har påverkat utvecklingen, tror hon.

– Saudiarabien har stärkt självförtroende efter Trumps omfamning och det enorma vapenavtal som tecknades. Det här är farligt, vi behöver inte fler brutna diplomatiska förbindelser i Mellanöstern, vi behöver fler kontaktytor.

– Den politik som förs nu kan i värsta fall leda till nytt krig i Persiska viken.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons