Annons

Flyktingavtalets arkitekt: ”Fel att inte hjälpa Turkiet”

Grekiska poliser skjuter tårgas vid gränsen till Turkiet, 7 mars.
Grekiska poliser skjuter tårgas vid gränsen till Turkiet, 7 mars. Foto: Giannis Papanikos/AP

Europas snålhet och kortsynthet har bidragit till flyktingkrisen vid gränsen. Det säger Gerald Knaus som är arkitekten bakom uppgörelsen med Turkiet. På måndag väntas president Erdogan möta ett djupt splittrat EU i Bryssel.

Under strecket
Publicerad

BONN Bilderna från gränsen mellan Turkiet och Grekland har chockat Europa som efter det dramatiska flyktingåret 2015 har vant sig vid sjunkande migrationssiffror och säkra gränser.

– Men egentligen kan det inte ha kommit som en överraskning, säger Gerald Knaus, chef för tankesmedjan European Stability Initiative (ESI).

Ända sedan förra året har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hotat med att öppna gränserna om EU inte förnyar flyktingsuppgörelsen från 2016 .

Kravet från Ankara är att EU skjuter till nya miljarder för att hjälpa Turkiet som i dag är världens största mottagarland med bland annat 3,5–4 miljoner syriska flyktingar.

Men i stället, säger Gerald Knaus, har EU-länderna blundat och avstått från att diskutera nytt stöd eller att öronmärka pengar i den kommande långtidsbudgeten.

– Ett historiskt misstag, kritiserar ESI-chefen Knaus, som 2015 drog upp riktlinjerna för flyktingpakten med Turkiet som undertecknades i mars 2016.

Nu när tusentals migranter står vid gränsen och medierna är fyllda av bilder på tårgas och rökgranater växer trycket på EU som är djupt splittrat.

Annons
Annons

Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz har gått till hård attack mot Turkiet och varnar för att ”spela president Erdogans spel”.

– Släpper vi in dessa människor som delvis också griper till våld så kommer det inte att stanna vid 13 000. Då kommer det att bli hundratusentals, kanske miljoner, sa han i en intervju.

Liknande signaler skickade i onsdags EU:s inrikesministrar ut som talade om politisk utpressning. Bakom kulisserna går däremot Tysklands Angela Merkel och Ungerns Viktor Orbán i spetsen för en snabb och generös uppgörelse med Ankara.

Även Gerald Knaus vänder sig mot att president Erdogan utnyttjar tiotusentals migranter för att sätta press på EU.

– Båda sidor har begått fel. Det som nu utspelar sig vid gränsen är en humanitär kris, precis som situationen i de grekiska lägren och på egeiska havet.

– Enda lösningen är att gå tillbaka till en uppgörelse som för fyra år sedan.

I klartext betyder det att EU förnyar miljardstödet. Detta i utbyte mot att Turkiet säkrar sina gränser och tar hand om de syriska flyktingarna i landet.

Som en del i uppgörelsen 2016 har Turkiet fått eller 6 miljarder euro som till största delen gått till 72 olika projekt, allt från skolor till sjukvård. En del av pengarna, cirka 1.3 miljarder euro, har ännu inte betalats ut men är vikta för planerade åtgärder.

Ska stödet fortsätta behövs nya medel.

– På spel står skolgången för 680 000 barn, sjukvård och bidrag till 1,7 miljoner flyktingar som betalas in direkt på kreditkort som de fått för det ändamålet, säger Gerald Knaus.

President Erdogan hävdar att Turkiet har gett ut sammanlagt 40 miljarder euro i stöd till flyktingarna sedan kriget i Syrien bröt ut. Men siffrorna är omstridda. Den turkiska ekonomen Mustafa Sonmez uppskattar att det snarare rör sig om hälften.

Spelet om pengarna och flyktingarna väntas gå in i en ny fas när president Erdogan, enligt uppgifter i medierna, på måndag reser till Bryssel. Erdogans krav: 3 miljarder euro.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons