Annons

”Gör samers rättigheter till nationell prioritet”

FN:s rasdiskrimineringskommitté höjde temperaturen rejält om samefrågan. De pressade Sverige om varför vi inte skriver på FN:s urfolksdeklaration ILO 169 om samers rättigheter – och vill att regeringen nu ger frågan nationell prioritet. Sverige svarade som man gjort i 29 år.

Under strecket
Publicerad

Samer som äger renar har sina samebyar på mer än en tredjedel av Sveriges yta.

Foto: Heiko Junge/TTBild 1 av 1

Samer som äger renar har sina samebyar på mer än en tredjedel av Sveriges yta.

Foto: Heiko Junge/TTBild 1 av 1
Samer som äger renar har sina samebyar på mer än en tredjedel av Sveriges yta.
Samer som äger renar har sina samebyar på mer än en tredjedel av Sveriges yta. Foto: Heiko Junge/TT

I anrika Palais Wilson invid Genèvesjön förhördes Sverige på onsdagen och torsdagen av FN:s rasdiskrimineringskommitté. En stor fråga var hur Sverige behandlar vårt urfolk samerna.

Förhören blev tuffa. Sverige har nämligen på flera punkter inte leverat resultat efter den senaste granskningen för fem år sedan, 2013. Bland annat har vi inte ratificerat en av världens viktigaste konventioner om urfolksrättigheter – FN:s ILO 169. Sverige var med och tog fram den 1989 och har därefter under 29 år valt att inte underteckna den. Kritiken mot det har blivit allt starkare.

Med i Genève fanns Civil Right Defenders jurist Tilda Pontén.

– Kommittéledamoten Fransisco Cali Tzay från Guatemala pressade Sverige om att ratificera ILO 169 och han sade, ”Jag tycker att ni ska göra ILO 169 till en nationell prioritet”.

Annons
Annons

Statssekreteraren i Kulturdepartementet Per Olsson Fridh (MP) ledde den svenska delegationen och var den som svarade kommittén. Han säger till SvD på torsdagseftermiddagen:

– Jag uttryckte den positionen som regeringen har: Vi jobbar i riktning mot att ratificera ILO 169, men det parlamentariska stödet finns inte i riksdagen.

Efter reklamen visas:
Så blev jakt och fiske en fråga om statens syn på samer

Men 2015 kom en motion i riksdagen från Vänsterpartiet om att Sverige ska ratificera ILO 169. Då röstade båda regeringspartierna, MP och S, nej.

Hur förklarar du det?

– Eftersom den här regeringen redan uttalat att man jobbar i en rikting mot att ratificera ILO 169, då finns det ingen anledning för riksdagen att säga till regeringen att den ska jobba i riktning att ratificera ILO 169. Det har ju regeringen redan sagt att den gör.

Var det därför ni röstade nej?

– Jag kan bara redogöra för hur Miljöpartiers riskdagsgrupp resonerar.

På frågan om Sverige kommer att ratificera ILO 169 under den här mandatperioden säger Per Olsson Fridh:

– Nej, det kommer ingen proposition under den här mandatperioden som föreslår ratificering. Det ligger längre fram. Det finns i delar av den konventionen ett oklart rättsläge som hade behövt utredas innan man går fram på det sättet.

FN:s kommitté var påläst och satt i en u-formad ring som kringgärdade den 15-personer starka svenska delegationen. Sveriges specielle granskare Gün Kut pekade på att Sverige kände till samekritiken och uppmanade Sverige att göra något – att gå framåt.

Den ryska ledamoten tog Alexei Avtonomov tog upp frågan att Kronofogdemyndigheten bränt ner en kåta för 68-åriga samen Anita Gimvall i Västerbottensfjällen och sade ”Jag kan inte förstå varför de här kåtorna bränns istället för att bli erkända som kulturarv”.

Annons
Annons

– Delegationen redogjorde för det rättsläge som myndigheterna har att tolka och som ledde till den händelsen, säger Per Olsson Fridh.

FN:s rasdiskrimineringskommitté poängterade också brister på samers inflytande och framförallt det som kallas fritt informerat förhandssamtycke. Det är en grundläggande princip inom urfolksrätten som ska ge urinvånare möjlighet att upprätthålla sin kultur.

Per Olsson Fridh säger att Sverige kunde svara på det mesta av kommitténs frågor och tycker att förhöret gick bra.

– Kommittén var påläst och hade höga förväntningar på Sverige.

Men han medger att det finns förbättringspotential.

– Sverige har en hel del kvar att göra innan vi lever upp till det internationella samfundets förväntningar om vilka rättigheter vi ska erkänna vår samiska befolkning. Man kan ge kommittén rätt i att på en del områden så bör det hända saker men händer ingenting. Det är komplexa frågor som utretts tidigare och återkopplingen på förslagen är spretiga och svåra att gå vidare med, då blir det inte så mycket verkstad.

På frågan om det finns snabb lösning nämner Per Olsson Fridh att regeringen jobbar i ILO:s anda och prioriterar att få en samisk samekonvention och så kallad konsultationsordning på plats.

Men John Stauffer, chef på Civil Rights Defenders, är kritisk.

– När svenska delegationen konkret beskrev situationen vred de på sanningen och gav en bild att de saker som görs är mer omfattande än de är. Rasdiskrimineringskommittén tycker att Sverige är bra på att ta fram riktlinjer och planer men är dålig på att visa på resultat. Man vill se konkreta resultat.

FN:s rasdiskrimineringskommitté kommer med en formell rapport i mitten av maj. I den kommer Sverige att uppmanas att återrapportera omgående på särskilt viktiga punkter.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons