Annons

FN-röst om kärnvapen kan stoppa Sverige i Nato

Rysk militär flyttar Iskandermissiler med kärnvapenkapacitet till Kaliningrad vid Östersjön. Samtidigt överväger regeringen att rösta ja till en FN-resolution där målet är att ”en kärnvapenfri värld”. Moderaterna anser att det kan förhindra svenskt Natomedlemskap.

Under strecket
Publicerad

Ryska militärfordon med Iskandermissiler som kan kärnvapenbestyckas.

Foto: Alexander Zemlianichenko/APBild 1 av 2
Foto: SvD GrafikBild 2 av 2

Ryska militärfordon med Iskandermissiler som kan kärnvapenbestyckas.

Foto: Alexander Zemlianichenko/APBild 1 av 1
Ryska militärfordon med Iskandermissiler som kan kärnvapenbestyckas.
Ryska militärfordon med Iskandermissiler som kan kärnvapenbestyckas. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP

– Regeringen skulle med ett sådant agerande stänga dörren till ett framtida svenskt Natomedlemskap, hävdar försvarstalesmannen Hans Wallmark i en interpellationen som ska besvaras av utrikesminister Margot Wallström i riksdagen.

På torsdagen håller riksdagen också en särskild debatt om den svenska säkerhetspolitiken.

Det sker vid en tidpunkt när den ryske presidenten – och överbefälhavaren – Vladimir Putin påtagligt ökat den ryska militärens aktivitet i det västra militärdistriktet.

Rysk militär har bekräftat utplaceringen av Iskandermissiler, som kan kärnvapenbestyckas, med en officiell räckvidd på 50 mil i Kaliningrad. Luftförsvarssystemet S-400, som når över 40 mil, finns sedan tidigare i Kaliningrad, och har nyligen också placerats i området runt Sankt Petersburg, nära Finland och Estland. Ryssarna motiverar åtgärderna med upptrappning från Nato och utrikesministern Sergej Lavrov har talat om ”russofobi” från amerikansk sida.

Annons
Annons
Foto: SvD GrafikBild 1 av 1
Foto: SvD Grafik

FN-resolutionen om avveckling av alla existerande kärnvapen ska behandlas i generalförsamlingen i månadsskiftet oktober-november.

För närvarande pågår beredning i regeringskansliet. UD och försvarsdepartementet har utan att lyckas försökt enas om en gemensam position, erfar SvD.

UD ser nedrustningspolitiken som ett prioriterat område för regeringen och då bör Sverige ska gå från ord till handling i FN, och ställa sig bakom ett kärnvapenstopp, ”en total eliminering”, som det sägs i FN-resolutionen. Försvarsdepartementets position är att Sveriges mödosamt etablerade försvarssamarbete med Nato och det största Natolandet USA inte får äventyras.

– Under beredningen har det har varit tydliga markeringar från försvarsdepartementet att det finns en fara för hela samarbetet med amerikanarna, inklusive affärerna med försvarsmateriel till industrin, om Sverige röstar för resolutionen, säger en uppgiftslämnare till SvD.

Om man smygvägen försöker stänga dörren till Nato utan bred förankring och dialog är djupt allvarligt.

Varken Margot Wallström eller försvarsminister Peter Hultqvist vill kommentera den pågående beredningen. Ett alternativ är också att Sverige avstår från att rösta när resolutionen tas upp i FN. Moderaternas försvarstalesman Hans Wallmark menar att regeringens ställningstagande måste bli att avvisa FN-resolutionen.

Annons
Annons

– Syftet är vällovligt, men man måste inse de vidare konsekvenserna och vad det kan få för betydelse för försvarssamarbete och möjligheter att hålla dörren öppen för ett Natomedlemskap. Därför tror jag att det skulle vara farligt att säga ja, säger Wallmark till SvD.

Bakom den nya FN-resolutionen finns Österrike, Mexiko, Sydafrika, Irland, Brasilien och Nigeria. I texten betonas ”vikten av att säkra substantiell framgång i multilaterala förhandlingar om kärnvapenavveckling”. Hittills har det saknats ”konkreta resultat”. Syftet nu är att driva igenom resolutionen med största möjliga röstetalet, med målet att inleda förhandlingar i New York 2017 om en avveckling av alla kärnvapen. Och då är frågan om Sverige ska delta eller inte.

Än så länge har regeringen inte haft några kontakter med oppositionen i utrikesnämnden eller i riksdagens försvars- och utrikesutskott. Frågan har heller inte diskuterats mellan regeringen och allianspartierna bakom försvarsuppgörelsen: M, C och KD.

– Om man smygvägen försöker stänga dörren till Nato utan bred förankring och dialog är djupt allvarligt. Det är långt från allt snack om samarbetsregering, säger Hans Wallmark (M) till SvD.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons