Annons

FN:s hållbarhetsmål förverkligas på Madagaskar

Invånare i Ambatolampikely lyssnar med viss skepsis på information om varför man bör bygga latriner.
Invånare i Ambatolampikely lyssnar med viss skepsis på information om varför man bör bygga latriner. Foto: Gunilla von Hall

På fredag antar FN 17 nya globala hållbarhetsmål. Ett av dem är sanitet för alla fram till 2030. På Madagaskar, ett av världens fattigaste länder, är detta ett mycket konkret problem. Här saknar mer än varannan invånare toalett eller latrin. SvD har besökt den afrikanska ön.

Under strecket
Publicerad

Sedan latrinerna byggdes är barnen i byn Arrêt Ouest friskare.

Foto: Gunilla von HallBild 1 av 1

AMBATOLAMPIKELY Ett dussin rostbruna lerhus ligger utspridda på den stekheta savannen. På fälten syns män med spadar i jorden, och kvinnor med vedlass på ryggarna. På ytan ser det nästan idylliskt ut. Men denna otillgängliga by i centrala Madagaskar är ljusår från ett paradis.

Här finns ingen elektricitet, inget rinnande vatten, inga mediciner, inga vägar, inga latriner och knapert med mat. De flesta äger inte ens skor. Barnen bär söndertrasade kläder och många har skabb. De lever på vad fälten ger; sötpotatis och ris om inte skörden förstörts av cyklonerna.

Överallt i Ambatolampikely ligger dessutom drivor med avföring, kletig som torr. En hund nosar på en hög och några hönor pickar i några torra korvar, medan en av byns grisar mumsar i sig alltihop.
'
Mitt i byn står Perpetue Raivomanana, en 54-årig änka med solkig klänning och trött blick.

– Så här har vi alltid gjort. Vi har inga latriner. Men visst är barnen ofta sjuka med diarréer, säger hon och klappar hunden som just doppat nosen i färsk avföring.

**Så här lever miljontals **människor i Madagaskar, ett av världens fattigaste länder. En majoritet av landets befolkning, 54 procent, saknar latriner och uträttar sina behov bakom huset eller på fälten. Flugor sprider bakterier och höns och grisar blir sjuka. Varje år dör 14 000 barn i Madagaskar av diarrésjukdomar – eller 30 barn varje dag. Bristen på latriner slår extra hårt mot flickor och kvinnor som löper hälso- och säkerhetsrisker när de går ut ensamma nattetid. Många flickor hoppar av skolan när de börjar få mens.

Annons
Annons

I denna by blir FN:s hållbarhetsmål konkreta, särskilt målet om sanitet fram till 2030. Här finns också exempel på hur det kan gå till. Den FN-anslutna organisationen WSSCC har genom ett projekt fått 1,3 miljoner människor att bygga latriner sedan 2010.
Tanken bakom projektet, kallat Open Defecation Free (ODF), är udda. Människor ska provoceras att känna äckel, skam och fruktan över att göra sina behov utomhus och därmed själva vilja bygga och använda latriner.

– Det fungerar inte att FN flyger in med fina latriner. Det slutar med att de används för att lagra ved eller hålla höns. Människor måste själva inse att det är ohälsosamt att utföra sina behov utomhus, och vilja bygga egna latriner, säger Rasamelina Eugène de Ligori som driver projektet på fältet.

Vi reser till byar där metoden fungerat. Skumpar runt i timmar på gropiga lervägar som bara är skåror i jorden. Kommer till sist fram till byn Arrêt Ouest i Vakinankaratra-regionen. Här bor ett 80-tal människor som byggde åtta latriner förra året. 50-årige Norbert Rakotomalala berättar livfullt hur det gick till.

– Budskapet var så brutalt. Först blev folk förbannade över att behandlas som om de ätit avföring. Men sedan insåg vi att det var sant. Det kom som en chock. Det fanns avföring överallt och därmed också i vår mat, säger han och fortsätter:

– Vi förstod varför alla hade diarréer. Så vi började bygga latriner. Allt material fanns ju framför näsan; lera till väggar, gräs till tak, spadar att gräva.

Vi vandrar runt i byn mellan avokadoträd och odlingar med sötpotatis. Längs stigarna syns prydliga små latriner med vattendunkar för handtvätt och små tvålbitar på barkfat. Framför en av lerhyddorna möter Susane Ranivo, en mager kvinna med blygt leende. I hennes hus sover tolv personer i två sängar under upphängda majskolvar och maten lagas på ett fuktigt jordgolv; inte de mest hygienska förhållanden.

Annons
Annons

Sedan latrinerna byggdes är barnen i byn Arrêt Ouest friskare.

Foto: Gunilla von HallBild 1 av 1

– Men nu går jag alltid till latrinen. Det känns bra, och barnen verkar vara friskare, säger hon.

Sedan latrinerna byggdes är barnen i byn Arrêt Ouest friskare.
Sedan latrinerna byggdes är barnen i byn Arrêt Ouest friskare. Foto: Gunilla von Hall

Samma bild ges vid sjukstugan i Ambatotsiphina, en träbyggnad utan elektricitet och vatten.

– Sedan latriner byggts i byarna häromkring kommer färre med diarréer och andra infektioner, säger läkaren Noro Ravelomahatratra.

I byn Antainakoho får vi se hur attitydförändringen provoceras fram. Det börjar med att byns invånare samlas i ring i den kylslagna septemberkvällen. Ansvarige Rivo ritar med pinnar på marken, markerar var människor gör sina behov och tar sedan med folkmassan för inspektion. Stämningen är uppsluppen och fnittrig.

– Titta här, en hög med färsk avföring. Vem har gjort denna ? Låt oss ta en klick och lägga här i vattenglaset. Nå, vem vill dricka? frågar Rivo provocerande.

**Folk skrattar och skriker. **Rivo fortsätter med samma ton och till sist kommer reaktionen: ”Vi bygger en latrin, vi startar imorgon”. Det applåderas och hojtas. Är det verkligen så enkelt?

– Nej, inte alltid. Ibland blir folk ilskna och förolämpade. Då åker vi därifrån och försöker senare, förklarar Rivo.

Fast man har kommit långt. Metoden har fått invånarna i drygt 12 000 kommuner att bygga latriner sedan 2010. Madagaskars president Hery Rajaonarimampianina har nu satt ett ambitiöst mål: hela landet ska ha latriner framtill 2018.

Madagaskars premiärminister Jean Ravelonarivo är entusiastisk – trots att landet missat alla FN:s millenniemål förutom när det gäller hiv/aids och står inför en smått omöjlig uppgift med FN:s nya globala mål.

– Madagaskar måste utvecklas på många sätt. Sanitet är en prioritet. Bättre infrastruktur, jordbruk och turism är andra. Vi är på rätt väg. Vi fixar detta. Vi kommer att uppfylla FN-målen, säger premiärministern.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons