X
Annons
X
Jordan B Peterson, en karismatisk tyckare som man kan projicera lite vad man vill på?
Jordan B Peterson, en karismatisk tyckare som man kan projicera lite vad man vill på? Foto: Jeff Gilbert/IBL

”För oss normala är Jordan B Peterson Messias”

Långläsning

Han kallas både manlighetens räddare och extremistisk demagog. Jordan B Peterson säljer miljoner böcker och talar inför utsålda arenor. Vad är hans dragningskraft? SvD:s Adam Svanell söker upp personerna som fått sina liv förändrade av den kontroversielle psykologen.

Som att leva i början av upplysningen. Så beskriver Johan Karlström sin känsla.

– Jag tror att det här är en brytningsperiod. Det kommer en ny era och finns enorma möjligheter till förändring.

Johan är 41 år och arbetslös. Han bor ensam i ett hus utanför Sollefteå. Vi pratar över telefon.

Jag har nyss sett en av hans Youtube-filmer om "PK-ismen", den fanatiska ideologi som han säger dominerar Sverige. PK-ismen, anser Johan, har skapat ett åsiktsförtryck där det är förbjudet att tala sanning om feminism och invandring. Alla med någon som helst intellektuell kapacitet har tvingats bort från offentligheten, till förmån för personer som antingen är moraliskt förkastliga eller korkade, förklarar han i filmen.

Jag tror att han är en sorts Johannes Döparen. Någon som fungerar som en gnista och väcker människors tänkande.

Efter reklamen visas:
Fyra omstridda påståenden av Jordan B Peterson

När jag, en journalist från Svenska Dagbladet, ringer är han ändå vänlig, lågmäld och på gott humör.

– Jag känner en otrolig optimism. Ja, jag blir nästan rusig över allt man skulle kunna göra när det gamla falska samhället raseras, säger han på lugn ångermanländska.

Optimismen kan i huvudsak härledas till en enda person, Jordan B Peterson.

– Jag tror att han är en sorts Johannes Döparen. Någon som fungerar som en gnista och väcker människors tänkande.

Var Jordan Peterson än reser drar han fulla hus. I juli talade han inför 6 000 personer på 02 Arena i London. Foto: Jeff Gilbert/IBL

"Jag har alltid trott att om folk verkligen uppmärksammade vad jag lärde ut skulle det bli ett jäkla liv", skriver Jordan B Peterson i "12 livsregler: ett motgift mot kaos". Nu, nio månader efter att boken gavs ut, är det precis vad det är. Ett jäkla liv.

Det kan tyckas paradoxalt. I sina texter återkommer Peterson ofta till faran med polarisering och dogmatism, han varnar för enkla svar, poängterar vikten av ett öppet samtal. Ändå finns det få frågor som är lika polariserande, och där parterna står lika långt från varandra, som synen på Jordan B Peterson.

56-åringen var länge en förhållandevis anonym psykolog och professor vid Toronto University i Kanada. I september 2016 gjorde han sitt första avtryck i offentligheten med en serie videor där han protesterade mot att könsidentitet föreslogs införas som diskrimineringsgrund i kanadensisk lag.

Ett hot mot yttrandefriheten, ansåg Peterson, som gjorde den omdiskuterade tolkningen att han kunde bli åtalad om han vägrade tilltala en student med det pronomen denna föredrog.

Han hyllas för sitt nytänkande i andlighetsfrågor – men han blir också kallad misogyn och "alternativhögerns främsta influencer".

Debatten gav honom anhängare, antagonister och frivilliga donationer. Pengarna använde han till att anställa ett team som började filma hans föreläsningar och lägga ut dem på Youtube.

När Peterson två år senare kommer till Stockholm är han en världsstjärna. Biljetterna till hans föreläsning på Cirkus gick åt på en halvtimme. Hans Youtube-kanal har en och en halv miljon prenumeranter. "12 livsregler", som kom ut på engelska i januari och på svenska i maj, har sålts i över två miljoner exemplar. Han har omnämnts som "den mest inflytelserika intellektuella tänkaren i västvärlden just nu" i The New York Times.

Han beskrivs som en förebild för unga män och hyllas för sitt nytänkande i andlighetsfrågor – men han blir också kallad misogyn och "alternativhögerns främsta influencer". Internationella medier uppmärksammar honom ständigt. Samtidigt har många artiklar rubriker som "Jordan Peterson’s bullshit", "How dangerous is Jordan B Peterson?" eller "Is Jordan Peterson the stupid man’s smart person?".

Så hur ska vi förstå fenomenet Peterson? Vad är det han väcker? Vad är hans ärende?

Jag bestämmer mig för att tala med några som verkligen borde kunna förklara. Hans fans.

Anna-Karin Wyndhamn, känd från ”Supernanny” i TV3, tror att hon var bland de första i Sverige med att lyssna på Jordan B Peterson.
Anna-Karin Wyndhamn, känd från ”Supernanny” i TV3, tror att hon var bland de första i Sverige med att lyssna på Jordan B Peterson. Foto: Staffan Löwstedt

"Det beror lite på", skriver Anna-Karin Wyndhamn som svar på frågan om en intervju. "Vilken är din inställning till Peterson? Vad av honom har du läst och vilka av hans kurser har du följt?"

När vi ses, i ett mötesrum på Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet, säger hon att hon inte ville utmålas som ultrakonservativ.

– Och inte bli freakifierad, "här har vi en som är besatt av Peterson". Jag har vidgat mitt tänkande genom att lyssna på honom, kommit att ifrågasätta saker på ett nytt sätt. Men det betyder inte att jag omfamnar precis allt han säger.

Anna-Karin Wyndhamn är 42 år och filosofie doktor i pedagogiskt arbete. Hon arbetar inom universitetet med likabehandlings- och jämställdhetsfrågor. Men känner man igen hennes färgstarka klädsel och skorrande r är det antagligen från TV3. Under 2017 ledde hon den svenska upplagan av realityprogrammet "Supernanny", där hon hjälpte osäkra föräldrar att uppfostra sina barn.

– Jag tror att jag var, om inte först så åtminstone bland de första i Sverige med att lyssna på Jordan Peterson, säger hon.

Det började självfallet med en video. Peterson tillhör den Youtube-intelligentia som ibland kallas "The Intellectual Dark Web". En heterogen samling tyckare – bland andra hjärnforskaren Sam Harris, tv-programledaren Dave Rubin och ekonomen Eric Weinstein – som förenas av att de talar mycket om yttrandefrihet (som de gillar) och politisk korrekthet (som de ogillar) samt att de byggt upp stora följarskaror utanför traditionella mediekanaler.

Han är motsatsen till att vara konform och i det avseendet en förebild.

Våren 2017 snubblade Anna-Karin Wyndhamn över ett klipp där Peterson argumenterar för att medkänsla används som redskap för att föra fram "postmoderna och nymarxistiska anti-väst-doktriner". Intressant, tyckte hon. Den sommaren cyklade hon mycket, nästan alltid med Peterson i örat.

– Jag fick tankeställare kring det jag själv gjort, vad akademin är i dag och vad den kan fungera som. Vad händer om de perspektiv som blir dominanta inom vissa discipliner i högre grad är ideologidrivna än sprungna ur verifierad vetenskap? Vad gör det med dem som söker sig till universiteten? Blir de kapabla att läsa avancerad text och författa självständiga, kritiska texter? Eller blir de nickedockor utifrån en politisk lära om rätt och fel?

Det här är en central idé hos Peterson: postmoderna teorier har skapat ideologisering och värderelativism. Moral och sanning har gjorts till en fråga om subjektiv upplevelse. Peterson – som ägnat mycket tid åt att studera Stalin, Hitler och Mao – inte bara avfärdar det vetenskapliga värdet av exempelvis genusvetenskap och kritiska vithetsstudier, utan hävdar att de kan leda till ett nytt totalitärt samhälle.

För Anna-Karin Wyndhamn gav hans tankar stöd åt invändningar hon tidigare haft, till exempel mot normkritik.

– Man delar in människor i fasta grupper, säger "här är vår idé om vem som är över- och underordnad, gå nu ut i världen och se i vilken mån ni kan vara kritiska mot det". För mig är det ett sätt att låsa blicken snarare än att öppna upp den.

Peterson inspirerade henne att se problemen – och till att våga uttrycka dem.

– Någonstans kom jag till en punkt när jag tänkte: varför ska jag inte säga att jag har kritiska synpunkter? Han är motsatsen till att vara konform och i det avseendet en förebild.

Vad ser du som kärnan i hans budskap?

– En uppfordran till individen att ständigt flytta gränsen för sitt tänkande och därigenom vad som är möjligt att åstadkomma med sin livsgärning.

”Jag tror att den förrädiska enkelheten i att säga ’här är 12 regler för hur du ska förhålla dig till livet’ blir något att hålla fast vid i en tillvaro som i övrigt fokuserar så mycket på att man ska känna efter själv vad man vill”, säger Anna-Karin Wyndhamn. Foto: Staffan Löwstedt

Som kvinna, akademiker och tidigare ordförande för institutionens kollegium för genusperspektiv är Anna-Karin Wyndhamn annars nästan så långt man kan komma från klichébilden av Petersons publik. Han berättar gärna om alla de pojkar och män som tackat för att han hjälpt dem ut ur destruktivitet och bitterhet, och säger att bara tio procent av de som ser hans videor är kvinnor.

Hans framtoning andas svunna tiders manliga förebilder. Den stränge farfadern. Den välklädde, vältalige magistern. Cowboyen, "småstads-Peterson från Albertas inland" som det står i "12 livsregler". En enkel man som står stadigt på jorden och upp för sig själv. (Och som äter en kost uteslutande bestående av nötkött, salt och vatten.)

Män måste inte be om ursäkt för sin manlighet för att kunna förbättra sina liv. De måste inte gråta ut på "killmiddagar".

Trots de många referenserna till Nietzsche, Jung och Solzjenitsyn är hans bästsäljare också i grunden en självhjälpsbok, tänkt att lotsa män(niskor) ut ur den kaotiska meningslöshet det är att leva i moderniteten.

Livet är lidande, förklarar Peterson. Vi är alla kapabla till fruktansvärda saker, och vi har en kalkylator inombords som hela tiden håller koll på vår status. Dominanshierarkier har funnits längre än träden. Att försöka avskaffa dem är omöjligt. Det enda du kan göra är att ta ansvar för ditt eget liv, disciplinerat sträva uppåt. Inte söka lyckan, utan dygd och värdighet.

Några av reglerna: stå rak i ryggen och skjut bak axlarna. Ägna dig åt det som är meningsfullt, inte det som är egennyttigt. Sopa rent framför egen dörr innan du kritiserar andra. Tala sanning – eller låt åtminstone bli att ljuga.

Idealet är den starke och självuppoffrande hjälten. Både män och kvinnor vill att män ska tuffa till sig, skriver Peterson: "Om männen pressas för hårt mot att förkvinnligas kommer de att bli mer intresserade av hård, fascistisk ideologi."

I Sverige har han inspirerat debattörer som Alexander Bard och David Eberhard. Han bemyndigar desillusionerade män och visar att ansvar, inte skuldbeläggande, är vägen framåt, skriver Benjamin Kalisher Wellander i tidskriften Liberal Debatt: "Män måste inte be om ursäkt för sin manlighet för att kunna förbättra sina liv. De måste inte gråta ut på ’killmiddagar’ som arrangerats med kvinnliga feministers goda minne."

Vid senaste årsskiftet skrev Alexander Sopov ett antal nyårslöften inspirerade av ”12 livsregler”, bland annat att ”känna tacksamhet för det jag har” och ”utveckla en fin relation med mig själv”.
Vid senaste årsskiftet skrev Alexander Sopov ett antal nyårslöften inspirerade av ”12 livsregler”, bland annat att ”känna tacksamhet för det jag har” och ”utveckla en fin relation med mig själv”. Foto: Staffan Löwstedt

– Jag läste din artikel om utbrändhet, säger Alexander Sopov och skrattar.

– Vi har en grej vi brukar skämta om, vi andra generationens invandrare. Att utbrändhet är en svensk uppfinning. Om jag hade ringt min mamma och sagt "jag orkar inte jobba" så skulle hon inte förstå vad jag menade. Mina föräldrar hade aldrig något alternativ. Jobba eller svält ihjäl.

Hans etta ligger högst upp i ett elvavåningshus på Hisingen i Göteborg. Säng i ett hörn, skinnsoffa i ett annat. I ett skåp står pokalerna från hans år som tungviktsboxare.

Alexander Sopov är 28 och egenföretagare inom webbutveckling. Vältränad, självsäker. När han ska beskriva sin uppväxt i en ortodoxt kristen arbetarklassfamilj säger han att saker alltid gick hans väg.

Det finns många människor där ute som ligger i djupa vatten, som är nära att drunkna. Han kan hjälpa dem.

– Jag var som kung Midas, allt jag tog på blev till guld. Det var självklart att jag var den som skulle lyfta familjen, jag var duktig i skolan, ambitiös och driven. Sedan var det som att Gud blev trött på mig.

Som tonåring tog han avstånd från sin tro. Han slutade med boxning och under flera år kretsade allt kring att festa, jobba som bartender och ge kurser i raggningsmetoder inspirerade av boken "Spelet". Som 25-åring blev han sjukskriven efter en knäoperation och han säger att han inte fick sjukersättning. Samtidigt drabbades hans pappa av en sjukdom och dog.

– Jag kunde inte hjälpa pappa ekonomiskt för att jag inte hade pengar och jag kunde inte hjälpa honom mentalt för att jag var svag. Ett tag kunde jag inte ens fejka ett leende, man såg tragedin skrika i mitt ansikte. Jag visste att jag inte kunde säga till mamma "jag är pank, jag orkar inte leva" och få stöd. Så jag började jobba för den enda framtid jag kunde se framför mig, att driva eget. Det var tufft, men sakta men säkert så grävde jag mig ur det. Jag har gått från att tyngas ner av räkningar till att köpa guldklockor och ha BMW. En symbolisk vinst. I dag kan jag le igen.

Nu för tiden har många människor fel förväntningar, menar Alexander.

– Vi tror att livet är tänkt att vara bekvämt, bara för att tigrar inte äter oss längre. Vilka ursäkter har vi att inte vara lyckliga, säger vi. När vi borde fråga oss: vilken rätt har vi att vara lyckliga?

Alexander Sopov tilltalas av Petersons uppfattning att alla människor bär på ondska: ”Vissa jag växt upp med har hamnat i fängelse, dödat folk eller åkt till IS. Det vore bekvämt att tänka att de är elaka monster, men jag känner dem och vet att de i vissa aspekter är extremt älskvärda. Vi människor har en skugga och måste lära oss handskas med den.” Foto: Staffan Löwstedt

Vändningen i hans liv kom innan han upptäckte Jordan B Peterson, men Petersons tankar har påverkat honom mycket.

– Det finns många människor där ute som ligger i djupa vatten, som är nära att drunkna. Han kan hjälpa dem. Det viktigaste han bidragit med i mitt liv är vikten av guidande principer.

En ständig referenspunkt hos Peterson är Bibeln. Inte för att den berättar om en verklig Gud, utan för att den förmedlar en kollektiv visdom i form av arkaiska berättelser och principer, som han menar har överlevt så länge för att de uttrycker något sant.

För Alexander Sopov har detta fått många bitar att falla på plats. Numera bär han ett kors och ber varje dag.

– Vi lever i en tid då vi vet tillräckligt mycket för att veta att bokstavliga tolkningar av religion är fel. Men om du tittar på det metaforiskt får du inte slut på visdomarna. Bara för att det är en trollkarl som har lagt en kanin i hatten så betyder det inte att det inte faktiskt finns en kanin i hatten.

Vi vet tillräckligt mycket för att veta att bokstavliga tolkningar av religion är fel. Men om du tittar på det metaforiskt får du inte slut på visdomarna.

Vad ser du som kärnan i Petersons budskap?

– Det väntar en katastrof runt hörnet, och den enda garantin för att inte bli utplånad är att leva som om den redan hänt. Lyfta den tyngsta stenen du kan lyfta och flytta den till en bättre plats. Om och om igen. Survival mode, konstant.

Är Jordan B Peterson rentav en religion i sig själv? Det kan framstå som en väl enkel tanke. De flesta rörelser som engagerar människor brukar beskyllas för att vara "sekter" eller "kulter" där ledare "dyrkas". Men i Petersons fall är parallellerna fler än att han har hängivna följare och påminner om en predikant när han talar.

Redan i förordet till "12 livsregler" jämför psykiatern Norman Doidge bokens regelverk med de tio budorden. Enligt uppgift har Peterson haft planer på att köpa en kyrka där han vill predika varje söndag. Hans argument för behovet av livsregler tar sin utgångspunkt i hur ett gemensamt trossystem skapar mening och gör världen begriplig:

"Det finns kanske inget viktigare", skriver han, "än att bevara denna organisation".

Barbro Liberg säger att den som arbetar kliniskt som psykolog, som Jordan Peterson, eller psykiater, som hon själv, bygger upp en sorts kapital av mänsklig erfarenhet.
Barbro Liberg säger att den som arbetar kliniskt som psykolog, som Jordan Peterson, eller psykiater, som hon själv, bygger upp en sorts kapital av mänsklig erfarenhet. Foto: Staffan Löwstedt

– Det här är sommarens skörd, säger Barbro Liberg. 

Sex höga yuccapalmer står på golvet i den före detta sommarstugan utanför Skövde där hon har sin filialmottagning.

– Ibland när en patient har gett upp hoppet så säger jag: titta på de här. Nyss var de bara torra pinnar, och se nu vad som hänt!

Barbro är 74 år och hade tänkt gå i pension för länge sedan, men arbetet som psykiater känns för meningsfullt. Hon säger att kollegor beskrivit henne som en "klok gumma" och en "som kan hantera andliga frågor".

När SvD Kultur i våras publicerade texten "Därför dras unga till en guru som föraktar svaghet" av Carl Cederström vällde det in mejl som tog Peterson i försvar. När jag sätter igång med den här artikeln går jag igenom dem. Jag hittar avsändare som Svante, Lennart, Joel och Tobias. John, Ulf, Anders och Mattias. Johan, Hans, Otto och Hjalmar. Samt en enda kvinna.

Barbro skriver i sitt mejl att hon har lyssnat till många av Petersons föreläsningar: "Det krävs ganska stor tankemöda för att förstå hur han tänker, men för den som inte skräms bort av hans speciella stil, utan verkligen lyssnar uppriktigt, så finns, enligt min mening, mycket att hämta i hans analys och syntes av gamla sanningar ställda i ny belysning. Hans uppriktiga vilja till ärlighet och hans önskan att inte förställa sig, lämnar honom ibland emotionellt helt naken inför lyssnarna."

– Långt innan jag började lyssna på Jordan hade jag tänkt "kära kyrka, tack för evangelierna!". Min erfarenhet är att de är en enorm klenod för mänskligheten, särskilt det hoppfulla i att varje människa kan betyda någonting, att det finns något gott att sträva efter. Men jag har upplevt en oförmåga att knyta ihop kyrkans budskap med människans existentiella behov.

Inom den kristna sfären har vissa omfamnat Peterson, häpna över att någon lyckas få unga män att starta bibelstudiecirklar. Andra har invänt att det han predikar ligger ganska långt från det kristna kärleksbudskapet.

För Jordan B Peterson är det ju individen som är gudomlig. Frälsningen består av självutveckling. "Kristus arketypiska död existerar som ett exempel på hur man heroiskt accepterar ändlighet, förräderi och tyranni", skriver han, "och inte som en anvisning för hur vi ska offra oss själva för att tjäna andra."

Okej då, Gud finns kanske inte, medger han mer eller mindre, men till skillnad från nyateisterna vill han inte ersätta Herren med vetenskap eller humanism, utan presenterar en mellanväg. Ett trossystem där du inte behöver tro på något annat än dig själv.

Barbro ler när hon beskriver hur Peterson brukar besvara frågan om han tror på Gud.

– Jag tycker att det är så härligt. Han är ju som en mask som skruvar sig på en metkrok! Han vill inte svara.

Vad ser du som kärnan i hans budskap?

– Att han är sitt ord. Det man lever ska stämma med det man säger. Är det något som jag i mitt yrke har märkt är livgivande så är det självkännedom. Människor som vågar vara sig själva är föredömen.

Barbro Liberg inrättade en provisorisk mottagning i en sommarstuga strax intill sitt hus. Numera vill nästan alla patienter hellre komma dit än till hennes ordinarie mottagning i Skövde. Foto: Staffan Löwstedt

Är Peterson en politisk tänkare? Nej, svarar han själv. Samtidigt är det inte svårt att förstå varför vänster- och liberala debattörer uppfattar honom som sin meningsmotståndare.

När han tar upp att världens 85 rikaste personer äger lika mycket som de fattigaste tre och en halv miljarderna är det inte en kritik av ojämlikhet, utan ett argument för att hierarkier är en naturlig del av livet.

Där vissa ser en yttrandefrihetskämpe som söker ett öppet samtal ser andra en reaktionär eller rentav fascistisk agitator.

När han skriver om hur skilsmässolagarna liberaliserades under 1900-talet är det för att ifrågasätta om även "de barn vars liv destabiliserades" tyckte att det var bra. Han fortsätter: "Skräck och terror lurar bakom de murar som kloka förfäder har försett oss med. Vi river ned dem på egen risk. Vi skrinnar omedvetet på tunn is med djupa, kalla vatten under oss där ofattbara monster lurar."

Vad är det för monster han varnar för? Vad vill han när han säger att kvinnors lönenivå är lägre än mäns för att de generellt är trevligare, eller uttrycker oro för att barn kan fara illa av att ha två samkönade föräldrar? Där vissa ser en yttrandefrihetskämpe som söker ett öppet samtal ser andra en reaktionär eller rentav fascistisk agitator.

Och hur subtilt han än uttrycker sig i bokform finns det också en annan Peterson, som i debatter och på Twitter fäller drastiska omdömen om allt från klimatforskning till kopplingar mellan ras och IQ.

I Toronto Star har psykologiprofessorn Bernard Schiff skrivit artikeln "I was Jordan Peterson’s strongest supporter. Now I think he’s dangerous". Schiff, som är en före detta kollega till Peterson – under en period bodde deras familjer till och med ihop – beskriver honom som något av en Dr Jekyll-figur: charmig och omtänksam, men också aggressiv och paranoid. "Att dra slutsatser om vem han är bara utifrån den gode och eftertänksamme Jordan, inte den onde, blir vilseledande och potentiellt farligt."

Schiff anklagar sin gamle vän för att själv tillämpa samma metoder som de auktoritära demagoger han studerat. Hans motstånd mot transrättigheter kan inte reduceras till en fråga om yttrandefrihet, utan är ett sätt att hetsa massan mot en minoritet, hävdar Schiff. Han uppfattar att Peterson drivs av en rädsla för att hbtq-rörelsen och uppluckringen av kärnfamiljen skapar kaos och hotar hela samhällsordningen.

I ett samtal mellan de två männen 2016 ska Peterson ha sagt att hans fru har profetiska drömmar och att hon drömt att domedagen är nära.

I ett samtal mellan de två männen 2016 ska Peterson ha sagt att hans fru har profetiska drömmar och att hon drömt att domedagen är nära. Enligt Schiff verkar han tro detta på allvar – och se sig själv som den frälsare som måste förhindra undergången.

Den återkommande anklagelsen att Peterson skulle vara en "alt right-filosof" verkar främst bygga på guilt by association. Om högerextrema tilltalas av hans tankar är det nog mer på grund av vad de läser in i hans texter än vad som står där. Samtidigt, om de gör det, finns det inte något intressant också i det?

"Det är förståeligt att liberaler, kulturmarxister och egentligen alla som är vänsterorienterade drar öronen åt sig när Peterson talar", skriver Nordisk alternativhöger på sin sajt. I SD:s tidning Samtiden ser chefredaktör Dick Erixon en koppling mellan Peterson och Åkesson: båda är exempel på det nya slags ledarskap som behövs i kulturkampen mot den vänsterliberala hegemonin.

Jag går med i Facebookgruppen Jordan B Peterson Sverige, som har 2 200 medlemmar. När en person frågar de andra hur de tänker rösta i riksdagsvalet kryssar 60 procent i antingen Medborgerlig samling, Sverigedemokraterna eller Alternativ för Sverige. Trots att nära 300 personer svarar får inget av de sittande regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, en enda röst.

Självfallet betyder inte detta nödvändigtvis att de flesta som gillar Peterson sympatiserar med antietablissemangspartier. Men någonting säger det rimligtvis.

Jordan B Peterson vill få människor att leva ut sin fulla potential. ”Michelangelos fantastiska marmorstaty utropar till betraktaren: du kan vara mer än du är”, skriver han i ”12 livsregler”.
Jordan B Peterson vill få människor att leva ut sin fulla potential. ”Michelangelos fantastiska marmorstaty utropar till betraktaren: du kan vara mer än du är”, skriver han i ”12 livsregler”. Foto: Jeff Gilbert/IBL

Det är via Facebookgruppen jag hittar Johan Karlström. Han är en av de mest aktiva, skriver inlägg om huruvida Petersons idévärld passar ihop med konfucianismen, om vilka tankar han lånat från Jung. Och, såklart, om PK-ismen.

Den fungerar som när man kokar en groda, förklarar han i telefon.

– Man ska koka en groda långsamt, då märker den inte att temperaturen i vattnet stiger. Man märker inte vad som pågår eftersom samhället hela tiden blir lite vansinnigare.

Johan räknar upp exempel. Vi "förvränger människans natur" genom att "tvinga pojkar att bli som flickor". Vi "importerar vuxna" till Sverige och "låtsas att de är barn". I valet röstade han på Alternativ för Sverige. Sverigedemokraterna tycker han är för ängsliga.

En av Johans senaste Youtubefilmer heter "Sannolikt valfusk bakom valresultatet och om hur det kan vara något bra". Jag frågar vad han har för bevis för det.

– Det finns hur många rapporter som helst om att man gömt undan valsedlar och så vidare. Det är ingen tvekan. Sen tycker jag att man tänker fel när man säger att vi måste ha bevis. Jag ser inte att de politiker vi har är särskilt moraliska människor, så hur kan man tro på ett resultat som bara presenteras? De borde bevisa att det inte var fusk.

Jag gjorde till exempel en film där jag pratar om att kvinnlig rösträtt inte är någon höjdare. När man gör sånt får man respekt för sig själv.

Hans film har 54 000 visningar och har gillats 1 400 gånger på Youtube.

Johan vill inte vara med på bild. När jag söker upp hans telefonnummer upplyser Hitta.se mig om att medelinkomsten i hans område är 14 700 kronor och att nästan hälften av invånarna röstar socialdemokratiskt.

Han berättar att han fick en hjärnskada efter en smäll mot huvudet i treårsåldern. Sedan dess har han dåligt minne och låg mental energi, vilket gjort det svårt att ha ett jobb. Han har varit arbetslös eller sjukskriven för depression större delen av sitt vuxna liv.

Men sedan han upptäckte Peterson har saker alltså förändrats. Inspirerad av sin hjälte har han startat en Youtube-kanal. Följden: självkänsla, driv och en upplevelse av att kunna göra skillnad.

– Jag gjorde till exempel en film där jag pratar om att kvinnlig rösträtt inte är någon höjdare. När man gör sånt får man respekt för sig själv. Att jag är en som vågar stå för kontroversiella åsikter.

I en annan film säger Johan att han tror att Peterson är utvald av historien – och att det inte är en slump att han är vit och man: "Han är som den stora satan för PK-ismen. Men för oss normala människor är han den arketypiska visa mannen, eller rentav Messias, eller åtminstone en profet."

Petersons filosofi, förklarar han, representerar ett helt nytt sätt att tänka, samtidigt som den lämnar mycket öppet för tolkning: "Jag tror att det för de flesta finns någon form av lockelse i det där. Att man inte riktigt förstår vad han menar, eller vad det innebär, samtidigt som de delar man förstår är så väldigt omtumlande."

”Jag hade en period när jag grälade på Jordan. Jag sade: måste du ut i polariseringslandskapet? Vad sjutton ska du där och göra?”, säger Barbro Liberg. Foto: Staffan L öwstedt

Jag tror att The Intellectual Dark Web kommer att smälta samman till någon form av sekulär organisation, en religion 2.0 för den moderna människan.

Här någonstans anar jag åtminstone en delförklaring till varför Jordan B Peterson slår an en sträng hos stora grupper, och väcker sådan ilska inom andra. Han uttrycker så många – och ibland motsägelsefulla – ståndpunkter om så vitt skilda ämnen att man kan välja själv vad man lägger vikt vid och hur man tolkar det.

Yttrandefrihetskämpe, livscoach, auktoritär reaktionär eller Messias? Inte konstigt att hans kritiker och försvarare har så svårt att diskutera i en sansad ton. De är ju inte ens överens om vem han är och vad han säger.

Jag frågar alla jag intervjuar var de ser Jordan B Peterson om fem år.

– Jag tror att The Intellectual Dark Web kommer att smälta samman till någon form av sekulär organisation, en religion 2.0 för den moderna människan, svarar Alexander Sopov.

Anna-Karin Wyndhamn hoppas att Peterson kan göra vissa akademiska discipliner lite öppnare och mindre självbekräftande. Johan Karlström ser framför sig en tid med möjlighet att tänka nya tankar.

– Demokratin till exempel, är den så bra egentligen? Det är en av många självklarheter som måste ifrågasättas när folk börjar tänka kritiskt.

Hopp, säger Barbro Liberg när vi sätter oss i hennes Toyota. Peterson kan ge människor hopp.

– Jag ser mycket uppriktig sökande vilsenhet, hos både kvinnor och män. Det finns ju inte riktigt några färdigstöpta former i dag, på gott och ont. Jag tänker att Jordan står för en kraftfull ärlig vilja till ansvarstagande manlighet.

Jag har en tendens att vända allt till något positivt. Jag hoppas ju att Jordan ska kunna bringa hopp. Att det faktiskt kommer att bli bra.

Hon skjutsar mig till tågstationen. Jag berättar om omröstningen i Facebookgruppen och frågar om det är självklart att en ansvarstagande manlighet är sträng och heroisk snarare än tillåtande och inkännande.

– Jag tänker att om Jordans budskap att man ska skärpa till sig kan sägas på ett glädjefyllt sätt, då behöver inte den mansrollen bli som en rustning, utan mer som en vandringsstav. Så att sökande unga män får något att hålla sig i. Och om han drar till sig de extrema är min förhoppning att de tar till sig hela hans budskap. Det kanske är precis vad de behöver!

Barbro tystnar, tänker efter. Utanför sliter höstvinden i lönnar och granar.

– Jag har en tendens att vända allt till något positivt. Jag hoppas ju att Jordan ska kunna bringa hopp. Att det faktiskt kommer att bli bra.

Efter reklamen visas:
Kontroversen kring Jordan Peterson

Jordan B Peterson, en karismatisk tyckare som man kan projicera lite vad man vill på?

Foto: Jeff Gilbert/IBL Bild 1 av 10

Var Jordan Peterson än reser drar han fulla hus. I juli talade han inför 6 000 personer på 02 Arena i London.

Foto: Jeff Gilbert/IBL Bild 2 av 10

Anna-Karin Wyndhamn, känd från ”Supernanny” i TV3, tror att hon var bland de första i Sverige med att lyssna på Jordan B Peterson.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 3 av 10

”Jag tror att den förrädiska enkelheten i att säga ’här är 12 regler för hur du ska förhålla dig till livet’ blir något att hålla fast vid i en tillvaro som i övrigt fokuserar så mycket på att man ska känna efter själv vad man vill”, säger Anna-Karin Wyndhamn.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 4 av 10

Vid senaste årsskiftet skrev Alexander Sopov ett antal nyårslöften inspirerade av ”12 livsregler”, bland annat att ”känna tacksamhet för det jag har” och ”utveckla en fin relation med mig själv”.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 5 av 10

Alexander Sopov tilltalas av Petersons uppfattning att alla människor bär på ondska: ”Vissa jag växt upp med har hamnat i fängelse, dödat folk eller åkt till IS. Det vore bekvämt att tänka att de är elaka monster, men jag känner dem och vet att de i vissa aspekter är extremt älskvärda. Vi människor har en skugga och måste lära oss handskas med den.”

Foto: Staffan Löwstedt Bild 6 av 10

Barbro Liberg säger att den som arbetar kliniskt som psykolog, som Jordan Peterson, eller psykiater, som hon själv, bygger upp en sorts kapital av mänsklig erfarenhet.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 7 av 10

Barbro Liberg inrättade en provisorisk mottagning i en sommarstuga strax intill sitt hus. Numera vill nästan alla patienter hellre komma dit än till hennes ordinarie mottagning i Skövde.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 8 av 10

Jordan B Peterson vill få människor att leva ut sin fulla potential. ”Michelangelos fantastiska marmorstaty utropar till betraktaren: du kan vara mer än du är”, skriver han i ”12 livsregler”.

Foto: Jeff Gilbert/IBL Bild 9 av 10

”Jag hade en period när jag grälade på Jordan. Jag sade: måste du ut i polariseringslandskapet? Vad sjutton ska du där och göra?”, säger Barbro Liberg.

Foto: Staffan L öwstedt Bild 10 av 10
Annons
X
Annons
X
Annons
X