Annons

”För tillväxt i hela landet – lär av Kanadas skatter”

Kommunerna saknar i dag verktyg för att kunna stå på egna ben och är direkt beroende av statlig stödpolitik och kommunal skatteutjämning. En lösning skulle kunna vara fler kommunaliserade skattebaser, skriver Hedi Bel Habib, fil doktor.

Under strecket
Publicerad
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2
Bild 2 av 2
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | SKATTEPOLITIK

För att göra skattesystemet smartare och mer tillväxtfrämjande i hela landet bör skatteuttaget på bolagsskatt och arbetsinkomster minska. En ökad beskattning av fastigheter och konsumtion kombinerat med betydligt mer regionaliserade och kommunaliserade skattebaser skulle leda till att det kommunala utjämningssystemet på sikt kan avvecklas och ersättas med ett smart skattesystem som gynnar tillväxt i hela landet.

1. Klyftan mellan stad och land ökar trots 26 år av kommunal utjämning

Det kommunala utjämningssystemet infördes ursprungligen 1993. Syftet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.

Annons
Annons

Trots 26 år av kommunal utjämning fortsätter landsbygden att avfolkas och som följd fördjupas klyftan mellan stad och land. I fjol tappade 76 kommuner invånare, jämfört med 63 året innan. Gemensamt för platserna som tappar är att det är mindre orter som ligger långt bort från någon större ekonomisk motor.

En förklaring till att utjämningssystemet inte får avsedd effekt är att klyftan mellan stad och land är inbyggd i själva det nuvarande skattesystemet och därför inte går att motverka genom kommunal utjämning. Det är själva utformningen av skattesystem och skattebaser som leder till avfolkning av glesbygden. Systemet är byggt så att utfallet blir rika och fattiga kommuner. Internationellt sett är det svenska skattesystemet för centralistiskt, vilket gör att för lite skatteinkomster går till kommunerna. Hela 80 procent av till exempel gruvnäringens produktionsvärde skapas i glesbygd. Men gruvnäringen ger staten stora inkomster och för lite går till gruvkommunerna, ofta på grund av ett litet befolkningsunderlag och stor inpendling. Resultatet blir obalanser mellan lokalsamhällets och statens skatteinkomster med svagare regional tillväxt och avfolkningsproblem som följd.

2. Regionaliserade och kommunaliserade skattebaser ger fler växande regioner

Skattesystemet i Sverige bygger på att kommunens intäkter i stort kommer från den skatt som kommunernas invånare betalar, medan den rikedom som kommunens industrier och företag genererar i princip hamnar i statskassan och inget går till kommunerna.

Kanada har valt en annan väg, en väg som leder till att landsbygden inte töms på vare sig rikedomar eller människor, ett system där delar av skattepengar stannar där skatterna produceras. Till följd av utformning av beskattningssystemet stannar stora delar av inkomsterna från naturresurser på regional nivå.

Annons
Annons

I Kanada beskattas naturresurser både regionalt och nationellt. Detta gör att delar av värdet av naturresurser kan stanna kvar lokalt. Om vi tittar på de samlade inkomsterna i Kanada från till exempel gruvsektorn kan vi konstatera att provinsernas inkomstandel från beskattning av gruvsektorn ligger på mellan 39 procent och 60 procent av de totala skatteinkomsterna. Detta ger en starkare regional tillväxt med fler växande regioner, en mer balanserad befolkningsutveckling i landsbygden och en jämnare fördelning mellan den nationella nivåns och lokalsamhällets skatteinkomster.

Det behövs därför ett ökat inslag av kommunala och regionala skattebaser. Kommunerna saknar i dag verktyg för att kunna stå på egna ben och är direkt beroende av statlig stödpolitik och kommunal skatteutjämning. Det skapar en bristande långsiktighet i den kommunala planeringen och ett förlamande beroende mellan kommun och regering. En lösning skulle kunna vara fler kommunaliserade skattebaser. En första lämplig skattebas att kommunalisera är bolagsskatten. På sikt bör skattepolitiken användas som redskap för att främja tillväxt i hela landet.

3. Lägre bolagsskatt och lägre skatt på arbete ger högre tillväxt

Under senare år har skatteforskare börjat intressera sig för hur olika typer av skatter påverkar ekonomin. Tidigare låg fokus på hur den totala skattenivån påverkade ekonomisk tillväxt men nu tittar forskare på hur skattesystemet bör utformas. Särskilt skatt på arbete och bolagsskatt har empiriskt identifierats som skadliga för tillväxt, medan skatt på konsumtion och fastigheter är mindre skadliga.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Av befintlig forskning kan man dra slutsatsen att skattesystem som i högre grad förlitar sig på fastighets- och konsumtionsskatter är mer effektiva än skattesystem som i högre grad förlitar sig på skatt från bolagsvinster och personlig inkomst. I internationell jämförelse förlitar sig det svenska skattesystemet mindre på fastighets- och konsumtionsskatter än genomsnittet för OECD.

Forskningen visar att den mest tillväxtskadliga skatten är bolagsskatten eftersom den påverkar både inhemska och utländska investeringar samt produktiviteten. Den näst mest tillväxtskadliga skatten är skatt på personlig inkomst. Samtidigt medför globaliseringen att arbetsinkomster och bolagsvinster blir mer lättrörliga. För en öppen ekonomi som Sveriges kan det innebära en större känslighet för skatteförändringar i omvärlden. En omläggning där skatteuttaget i högre grad förlitar sig på fastighets- och konsumtionsbeskattning i stället för inkomstskatter är därför önskvärt. En sådan omläggning kombinerat med ett ökat inslag av regionaliserade och kommunaliserade skattebaser skulle gynna fler växande regioner och motverka avfolkning i glesbygden.

4. Tillväxtsmart skattesystem i stället för kostnads- och inkomstutjämning

Kanadas mer regionaliserade skattebaser leder till att fler regioner blomstrar och att avfolkningstendenserna i glesbygden motverkas. Det centraliserade skattesystemet i Sverige leder till att tillväxten koncentreras till storstadsregioner och glesbygden avfolkas för att sedan utjämna kommunernas inkomster via skatteutjämningssystemet. Om skattesystemet i Sverige konstrueras så att det ger incitament till tillväxt i alla regioner och kommuner kan detta på sikt leda till att skatteutjämningssystemet avvecklas och ersätts med ett tillväxtutjämningssystem tack vare fler regionaliserade och kommunaliserade skattebaser som ger fler växande kommuner och regioner.

En kommunalisering av till exempel bolagsskatten skulle underlätta för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, göra produktiva investeringar utifrån sina egna förutsättningar. Detta är tydligt i till exempel Schweiz. Där betalar företag bolagsskatt på resultatet före skatt till både stat, kanton och kommun. Den statliga bolagsskatten uppgår effektivt till 7,83 procent. På det tillkommer bolagsskatt från kantonen och kommunen där bolaget ligger, och dessa både varierar och kan vara progressiva. Den totala effektiva bolagsskatten blir, beroende på kanton, kommun och resultat, mellan 11,5 procent och 24,2 procent. Kommunerna och kantonerna kan således konkurrera om att attrahera företag genom olika bolagsskattesatser.

Hedi Bel Habib
fil doktor med 30 års erfarenhet av arbete i statlig förvaltning, varav 15 år på regeringskansliet med särskilt fokus på regional tillväxt och regional utveckling

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons