Annons

Fördubbling av hot och våld: ”De har ingen respekt”

”Ibland kan man tro att det är på film, men det är på riktigt”, säger kriminalvårdaren Karl Karlsson. Här med säkerhetschef Lotta Weston.
”Ibland kan man tro att det är på film, men det är på riktigt”, säger kriminalvårdaren Karl Karlsson. Här med säkerhetschef Lotta Weston. Foto: Tomas Oneborg

På högsäkerhetsfängelser har hotet och våldet nästan fördubblats på fyra år. Trångboddhet som gör det svårt att splittra farliga grupperingar pekas ut som ett problem av personal.

Under strecket
Publicerad

”Vi blir tvungna att göra avkall på våra bedömningar”, säger Lotta Weston, säkerhetschef på Norrtäljeanstalten.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 5

Ett till resultat av platsbristen är att intagna kan få stanna längre i isoleringscell i väntan på att få plats på avdelningarna.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 5

Kriminalvårdaren Karl Karlsson säger att livet och arbetet på anstalten blir mer pressat under den höga beläggningen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 5

Personal på Norrtäljeanstalten. Från vänster: anstaltschefen Stefan Bengtsson, säkerhetschefen Lotta Weston och kriminalvårdaren Karl Karlsson.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 5

Stefan Bengtsson och Lotta Weston.

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 5

Den höga betongmuren står stum runt Norrtäljeanstalten. Det har gått 15 år sedan någon lyckades rymma härifrån. Sedan dess har man byggt ett elstängsel parallellt med muren.

Rymningsförsöken på svenska anstalter är få numera, men innanför murarna har klimatet blivit hårdare. Hot och våld har blivit allt vanligare i svenska fängelser – och värst är utvecklingen på klass 1-anstalterna, de så kallade högsäkerhetsfängelserna. Det visar statistik som Kriminalvården har tagit fram åt SvD ur Kriminalvårdsregistret.

Mellan 2014 och 2018 ökade konstaterade fall av hot och våld mellan intagna från 349 till 681. Under samma period ökade fall av hot och våld mot personal från 251 till 492.

Sammantaget ökade antalet konstaterade fall av hot och våld med 96 procent. Den preliminära statistiken för hittills i år tyder på att trenden med ökande fall av hot och våld håller i sig.

I ett fall har personal anmält att en intagen huggit sin kriminalvårdare i bröstet med en vass blyertspenna. I ett annat ska den intagna ha tagit strupgrepp på fängelsepersonal genom celluckan. I ett tredje fall beskrivs hur en tallrik med avföring slängts mot en anställd – och i ytterligare ett fall ska två intagna ha diskuterat hur de ska köra över en kriminalvårdare när de kommer ut.

Annons
Annons

”Vi blir tvungna att göra avkall på våra bedömningar”, säger Lotta Weston, säkerhetschef på Norrtäljeanstalten.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 3

Ett till resultat av platsbristen är att intagna kan få stanna längre i isoleringscell i väntan på att få plats på avdelningarna.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 3

Kriminalvårdaren Karl Karlsson säger att livet och arbetet på anstalten blir mer pressat under den höga beläggningen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 3

Det är några exempel på incidenter under de senaste månaderna ur Kriminalvårdens incidentrapporteringssystem.

Grafik: Alexander Rauscher

Genom ett skyddsgallrat fönster skymtar oktobereftermiddagens vita himmel. Karl Karlsson är kriminalvårdare på Norrtäljeanstalten och visar vant runt. Han känner igen beskrivningarna ur incidentrapporterna.

– Ibland kan man tro att det är på film, men det är på riktigt, säger han.

Norrtäljeanstalten är en Sveriges sju högsäkerhetsfängelser. Här avtjänar några av landets farligaste brottslingar sina straff. Sedan i våras är anstalten överfull. Det betyder att det är ”en in en ut”-principen som gäller.

– Det är nästan så att de möts i dörren, säger anstaltschefen Stefan Bengtsson.

Anstalten anses fullbelagd när 90 procent av anstaltsplatserna är upptagna. Då finns det fortfarande utrymme att omplacera intagna vid behov. Sedan ett halvår tillbaka har Norrtäljeanstalten en 100-procentig beläggning.

– Det får konsekvenser för vår personal och inte minst för våra intagna, säger Lotta Weston, som är säkerhetschef på anstalten.

1/3

”Vi blir tvungna att göra avkall på våra bedömningar”, säger Lotta Weston, säkerhetschef på Norrtäljeanstalten.

Foto: Tomas Oneborg
2/3

Ett till resultat av platsbristen är att intagna kan få stanna längre i isoleringscell i väntan på att få plats på avdelningarna.

Foto: Tomas Oneborg
3/3

Kriminalvårdaren Karl Karlsson säger att livet och arbetet på anstalten blir mer pressat under den höga beläggningen.

Foto: Tomas Oneborg

Förutom hot och våld har även andra typer av misskötsel på klass 1-anstalterna ökat. Det rör sig om bland annat skadegörelse, arbetsvägran och narkotikapåverkan. 2014 rapporterades drygt 6 000 fall av misskötsel på klass 1-anstalterna, 2018 hade det ökat till 10 600.

Även om situationen är mest alarmerande på högsäkerhetsanstalterna märks trenden i samtliga säkerhetsklasser.

På grund av den akuta platsbristen blir konflikter svårare att lösa. Utan luft i systemet får personalen svårt att splittra farliga grupperingar och omplacera de inblandade individerna på olika avdelningar. Många stannar på samma avdelning och konflikterna dröjer sig kvar – ibland mycket länge, säger Lotta Weston.

Annons
Annons

Personal på Norrtäljeanstalten. Från vänster: anstaltschefen Stefan Bengtsson, säkerhetschefen Lotta Weston och kriminalvårdaren Karl Karlsson.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Stefan Bengtsson och Lotta Weston.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2

– Vi blir tvungna att göra avkall på våra bedömningar. Ibland skulle man behöva omplacera ett tiotal intagna för att bryta upp en konflikt, men nu finns det inte utrymme för det, säger hon.

1/2

Personal på Norrtäljeanstalten. Från vänster: anstaltschefen Stefan Bengtsson, säkerhetschefen Lotta Weston och kriminalvårdaren Karl Karlsson.

Foto: Tomas Oneborg
2/2

Stefan Bengtsson och Lotta Weston.

Foto: Tomas Oneborg

Det finns en till förklaring till att hoten och våldet har ökat. Stefan Bengtsson tycker sig se ett råare förhållningsätt bland de intagna. Många är unga och har vuxit upp i en värld av social utsatthet som präglats av myndighetsförakt och våld.

– De kommer från en vardag på utsidan som består av kontroll och hot, och vet man ingenting annat så kommer man att försöka leva på samma sätt på insidan, säger han.

– Om man på utsidan kastar gatsten efter blåljuspersonal, älskar man inte kriminalvården när man kommer hit, om man säger så. De har över huvud taget ingen respekt för personal eller andra medintagna.

I fjol slog Kriminalvården larm om att anstalter runt om i Sverige började bli överfulla och den dåvarande generaldirektören Nils Öberg skrev på DN Debatt att Sverige snart skulle få svårt att klara ”en av rättsstatens mest grundläggande uppgifter – att verkställa utdömda straff”.

Den nuvarande beläggningen på samtliga sju svenska klass 1-anstalter är 100 procent, utifrån den senaste beräkningen. Det innebär att platserna för närvarande är slut.

I november i fjol beslutade Kriminalvården om att utöka antalet anstaltsplatser. Men det tar tid att anlägga nya fängelseplatser och de kommer inte på flera år kunna lösa den akuta platsbristen.

– Vi hade behövt fatta beslut för 3–4 år sedan. Det är inte bara att smälla upp en barack och så har vi tio nya bostadsrum, säger Stefan Bengtsson.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons