För tre månader sedan slog USA:s migrationspolis ICE till på sju arbetsplatser samtidigt och omhändertog 680 illegala invandrare, framför allt latinamerikaner, på kycklingfabrikerna i Mississippi.
För tre månader sedan slog USA:s migrationspolis ICE till på sju arbetsplatser samtidigt och omhändertog 680 illegala invandrare, framför allt latinamerikaner, på kycklingfabrikerna i Mississippi. Foto: Rob Schoenbaum

”Företagen visste – vi är den moderna tidens slavar”

När Trump kräver hårdare tag mot illegal invandring förlorar industrin billig arbetskraft. Deportationer kan leda till personalbrist, menar experter.

SvD besökte Mississippi där kycklingindustrin i årtionden har använt sig av papperslösa latinamerikaner – fram tills nu.

Uppdaterad
Publicerad

 

MISSISSIPPI ”Kycklingproduktion – jobb tillgängliga – börja i dag!”, står det på skyltar längs motorvägen. Här, i angränsande småstäderna Forest och Morton med ett par tusen invånare, letar flera fabriker fortfarande desperat efter nya arbetare. Utan att lyckas.

Tre månader har gått sedan USA:s migrationspolis ICE slog till på sju arbetsplatser samtidigt och omhändertog 680 illegala invandrare, framför allt latinamerikaner, på kycklingfabrikerna i Mississippi.

Det var ett av de största tillslagen någonsin mot papperslösa i en enskild delstat, och den största räden mot arbetsplatser i USA på ett årtionde – helt i linje med president Donald Trumps politiska löften.

Var tionde person i Morton har antingen blivit omhändertagen av ICE, eller fått sparken de senaste tre månaderna, eftersom företagen nu tar det säkra före det osäkra.

En lastbil med utrymme för drygt 3000 kycklingar kör ut från Koch Foods i Morton, Mississippi.
En lastbil med utrymme för drygt 3000 kycklingar kör ut från Koch Foods i Morton, Mississippi. Foto: Rob Schoenbaum

Båda städerna präglas av kycklingindustrin; överallt syns lastbilar med burar, statyer med tuppar och många människor vi möter jobbar på ett eller annat sätt i branschen.

Men nu går flera av de stora arbetsgivarna i städerna på halvfart och har svårt att anställa. Nattskiften har stoppats i flera fall och produktion omdirigeras till andra stater.

SvD åker till en av Mortons största arbetsgivare, Koch Foods, där många av arbetarna greps. Företaget anordnade en jobbmässa strax efter räden. Två hundra personer sökte arbete. Men många nyanställda ska ha slutat redan första dagen, på grund av arbetsbelastningen och den låga timpengen, enligt amerikanska medier.

Annons

Jag tror inte att den amerikanska ekonomin skulle blomstra om det inte vore för alla odokumenterade migranter som jobbade.

På parkeringen möter vi företagsrepresentanter från Koch som vägrar att svara på frågor. När vi ringer till övriga sex fabriker som berördes av tillslaget lägger de på luren eller säger ”inga kommentarer”. Nu är det locket på så länge utredningen om den illegala arbetskraften pågår.

Inne i den lokala kyrkan St Michaels har många av de drabbade fått hjälp sedan migrationspolisens räd. Veronica, 43, kom till USA från Mexiko för tjugo år sedan. Hon – som tjänade motsvarande 90 kronor i timmen före skatt – jobbade som kassörska på företaget PH Foods när ICE stormade fastigheten i augusti. Hundra personer omhändertogs samtidigt som henne, i en personalstyrka som totalt består av 240 personer.

Kycklingföretagen hävdar att de inte kände till att anställda saknade uppehållstillstånd. Men enligt myndigheternas utredningar verkar de flesta företag ha agerat medvetet; cheferna ska till och med ha uppmanat många att ordna falska personnummer.

Annons

– Företagen visste. De anställer oss för att inga andra än latinamerikanska migranter vill göra detta arbete. Inte för den låga betalningen. Vi är den moderna tidens slavar, säger Veronica.

Kyrkan St Michaels präst Roberto Mena i samtal med en av arbetarna som blev gripen av USA:s migrationspolis.
Kyrkan St Michaels präst Roberto Mena i samtal med en av arbetarna som blev gripen av USA:s migrationspolis. Foto: Rob Schoenbaum

Stoppad illegal invandring och en mur mot Mexiko har blivit president Donald Trumps signaturpolitik. I juni twittrade han att ”ICE kommer att påbörja processen med att få bort miljontals illegala invandrare som olagligen har tagit sig in i USA”. En orsak är att han tycker de kostar skattebetalarna alldeles för mycket och att de tar amerikaners jobb.

Både en del av presidentens väljare och kritiker anser att hans främsta prestation sedan valet är den goda ekonomin: tillväxten är stabil och arbetslösheten ligger på rekordlåg nivå.

Annons

Men stoppad invandring och fortsatt ekonomisk tillväxt är en ekvation som inte går ihop, menar experter.

– Jag tror inte att den amerikanska ekonomin skulle blomstra om det inte vore för alla odokumenterade migranter som jobbade, säger Angela Steusse, professor i antropologi på University of North Carolina.

2016 skrev hon boken ”Scratching out a living” som handlar om den latinamerikanska invandringens effekter på kycklingindustrin i Mississippi.

– Kycklingindustrin har alltid letat efter de billigaste arbetarna som är enklast att utnyttja, säger hon.

Papperslösa latinamerikaners överrepresentation i kycklingbranschen har inte uppstått av en slump, enligt Steusse. Det var en uträknad strategi som kallades för ”the hispanic project” under 90-talet. Kycklingföretag vände sig till arbetslösa latinamerikaner i Miami genom att annonsera på spanska och körde busslaster med ”hispanics” västerut till Mississippi under många år.

Vissa kycklingfabriker erbjöd arbetarna pengar för att rekrytera vänner och familj, på så sätt förlitade de sig på kedjemigration. En del städer på landsbygden växte med över tusen procent när den latinamerikanska befolkningen kom dit.

Annons

Men dessa invandrare tar inte amerikaners jobb – de skapar fler jobb, säger Giovanni Peri, professor i ekonomi på University of California som studerar migrantarbete.

– Invandrare kan expandera ett lands ekonomi. Migranter tar ofta lågstatusjobb som är mer fysiska – jobb som sällan konkurrerar med de som amerikanska medborgare hellre tar, som inköpare, inom logistik eller som arbetsledare. Skulle migrantjobben försvinna kan det snarare bli färre jobb kvar till amerikanerna, för det påverkar fler branscher.

Antalet papperslösa har minskat de senaste decenniet i USA. En toppnotering nåddes 2007. Efter att Barack Obama tillträtt ökade deportationerna av illegala invandrare drastiskt.

Av dagens uppskattningsvis elva miljoner illegala invandrare i USA är det åtta miljoner av dem som jobbar. De utgör hela 5 procent av alla arbetare i landet, enligt Pew Research Center.

Giovanni Peri menar att ännu mer stängda gränser och deportationer kan leda till att fler amerikanska företag flyttar utomlands för att kunna fortsätta ha billig arbetskraft.

Annons

– Det finns redan en brist på folk som vill utföra vissa typer av lågstatusjobb; inom jordbruket, i serviceyrken och byggsektorn finns en enorm efterfrågan. Hela 90 procent av arbetskraften inom jordbruket är exempelvis född utomlands. Minskad invandring kan i längden påverka priset på mat, i byggbranschen, eller på äldreomsorg, vilket skulle märkas för konsumenter, säger han.

Staden Mortons största arbetsgivare, kycklingfabriken Koch Foods, där många av arbetarna greps.
Staden Mortons största arbetsgivare, kycklingfabriken Koch Foods, där många av arbetarna greps. Foto: Rob Schoenbaum

I åratal har just kycklingfabrikerna kämpat med att anställa. En av de främsta orsakerna är att jobben är hårda, smutsiga, krävande och så lågavlönade att många beskriver det som att infödda amerikaner inte vill ha dem.

På bandet gör arbetarna samma monotona rörelser 60 000 gånger per skift när de styckar kyckling. Ljudnivån är hög, golven är hala av fett, temperaturerna extrema. Arbetsplatsolyckor med amputationer är vanligare än på andra företag och det finns inte tid för att gå på toaletten.

Annons

Men antropologen Angela Steusse håller inte med om att amerikaner aldrig skulle kunna ta de tuffa jobben på kycklingfabrikerna.

– Jag har problem med den inramningen. Det finns en arbetarklass i USA som knappt får sin ekonomi att gå ihop, som jobbar på bensinstationer eller snabbmatshak. Vissa bestämmer sig för att kycklingfabrikerna inte är värd den torftiga lönen och de farliga arbetsförhållandena. Om kycklingindustrin reglerades för att skydda arbetare, skulle fler amerikaner ta jobben.

Jag vet inte vad som kommer att hända med mig. Troligtvis deporteras jag.

Hon tror att kycklingindustrin kommer att fortsätta utnyttja papperslös. De ses som lojala arbetare som sällan tar upp arbetsmiljöproblem, eftersom att de vill hålla sig under radarn.

– Det är en öppen hemlighet i hela industrin, inte bara i Mississippi, att företagen starkt förlitar sig på obehörig arbetskraft. Cheferna vet det. Men det finns kryphål i rättssystemet för dem när de hävdar att de inte känner till det. Det är ett trasigt system, på bekostnad av de mest sårbara.

Annons

Angela Steusse tror dessutom att Trumps administration mycket väl vet hur viktiga invandrarna är för den amerikanska ekonomin.

– Men stora profilerade räder eldar på Trumps väljarbas. Han använder tillslagen som ett bevis för hur hård han är mot papperslösa.

Åtal har väckts mot drygt hundra personer som åkte fast i Mississippi-räderna, i de flesta fall för att de har använt falska personnummer. Däremot har inga åtal ännu väckts mot delstatens kycklingfabriker.

– Så arbetsgivarna hålls inte ansvariga, trots att det står i lagen att det är olagligt att med vetskap anställa personer utan uppehållstillstånd. Men det är än så länge inte olagligt att arbeta som papperslös, säger Steusse.

Mat och andra förnödenheter delas ut till odokumenterade arbetare som blivit av med sina jobb efter räder mot arbetsgivare i området.
Mat och andra förnödenheter delas ut till odokumenterade arbetare som blivit av med sina jobb efter räder mot arbetsgivare i området. Foto: Rob Schoenbaum

Utanför kyrkans lokaler i staden Forest sänker sig mörkret och i köket delas det ut empanadas till de som är kvar. Här finns Diega, Anna, Fredy och Yesenia som alla ger liknande berättelser som Veronica: de vet att de har gjort fel som kommit till landet illegalt. Men de är i USA för att jobba, inget annat. Lönen är åtminstone bättre än i hemlandet, där de flytt från våld och fattigdom.

Drygt 300 personer som omhändertogs är kvar i förvar. Hälften av alla personer släpptes, precis som Veronica, i väntan på ett datum i migrationsdomstolen. Då får de reda på om de deporteras eller inte. I slutet av december är det Veronicas tur i rätten.

När vi är ensamma lyfter hon på byxbenet för att visa den blinkande ankelmonitorn, som hon nu måste bära för att myndigheterna ska kunna hålla henne under uppsikt.

– Jag vet inte vad som kommer att hända med mig. Troligtvis deporteras jag. Men min son är född här och amerikansk medborgare – han vill inte åka till ett land han aldrig har varit i, säger hon.

En lastbil med utrymme för drygt 3000 kycklingar kör ut från Koch Foods i Morton, Mississippi.

Foto: Rob Schoenbaum Bild 1 av 4

Kyrkan St Michaels präst Roberto Mena i samtal med en av arbetarna som blev gripen av USA:s migrationspolis.

Foto: Rob Schoenbaum Bild 2 av 4

Staden Mortons största arbetsgivare, kycklingfabriken Koch Foods, där många av arbetarna greps.

Foto: Rob Schoenbaum Bild 3 av 4

Mat och andra förnödenheter delas ut till odokumenterade arbetare som blivit av med sina jobb efter räder mot arbetsgivare i området.

Foto: Rob Schoenbaum Bild 4 av 4