Annons

Författaren Amos Oz är död

Den israeliska författaren och fredsaktivisten Amos Oz har dött i cancer, rapporterar The Jerusalem Post.

Amos Oz är en av de mest kända israeliska författarna och var omtalad i Nobelprissammanhang. Han blev 79 år gammal.

Under strecket
Publicerad

Amos Oz 1939–2018.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 2

Fanatiker har ingen humor, ingen självdistans, enligt Amos Oz.

Foto: Dan Balilty / TT Bild 2 av 2

Amos Oz 1939–2018.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1
Amos Oz 1939–2018.
Amos Oz 1939–2018. Foto: Leif R Jansson/TT

Jag har nu i över femtio år förespråkat en plågsam kompromiss mellan jude och arab, mellan israeler och palestinier.

I maj i år fick Amos Oz ta emot Stig Dagerman-priset, som en hyllning till det fria ordet. I tacktalet konstaterar Oz att han många gånger i livet har kallats för förrädare av sitt eget folk, men att det inte har fått honom att vika från sin övertygelse.

”Jag har nu i över femtio år förespråkat en plågsam kompromiss mellan jude och arab, mellan israeler och palestinier, och försökt övertyga mina läsare om att kompromissen är det enda alternativet till våld och att motsatsen till kompromiss inte är integritet eller idealism. Motsatsen till kompromiss är fanatism och död.”

Oz har vunnit flera andra prestigefulla priser och är känd för böcker som ”Hur man botar en fanatiker” och ”Judas”.

Annons
Annons

Många har under årens lopp hoppats på att Amos Oz skulle få Nobelpriset i litteratur. Inte minst då hans självbiografiska roman ”En berättelse om kärlek och mörker” kom på svenska 2005, översatt av Rose-Marie Nielsen.

Här berättar han om sin uppväxt: enda barnet till två intellektuella, född i Jerusalem 1939 och nio år gammal då Israel utropas och kriget utbryter – en pojke som samlar tomflaskor för att lämna bidrag till molotovcocktails.

Amos Oz blev dock en av vår tids stora författare och en fredsaktivist – efter att ha deltagit i sexdagarskriget 1967 och yom kippur-kriget 1973. Hans bok visar hur människor både formas av sina villkor och förändrar sina öden, och politiskt och personligt är här oskiljaktigt.

Amos Oz väckte både beundran och ilska för sin förmåga att se konflikten mellan Israel och Palestina från båda hållen – och inte minst använda sig av det främsta vapnet av alla: humorn.

Föräldrarna talade ryska och polska men Amos skulle bara lära sig hebreiska. Båda föräldrarnas familjer immigrerade på 30-talet, motvilligt även om de var övertygade sionister. Kulturellt hörde de hemma i Europa. Fadern var litteraturforskare och kunde läsa sexton språk men blev aldrig mer än bibliotekarie. Sekulariserad, optimistisk, progressiv. Moderns värld rymde ”dystra landskap, besynnerliga övernaturliga krafter, ondska men också nåd och medömkan”. Hon tog sitt liv när är Amos Oz bara var 12 år, efter det flyttade han så småningom till en kibbutz.

– ”En berättelse om kärlek och mörker” är Oz allra mest intressanta bok, säger Ervin Rosenberg, som har översatt två andra böcker av Amos Oz till svenska.

Annons
Annons

Fanatiker har ingen humor, ingen självdistans, enligt Amos Oz.

Foto: Dan Balilty / TT Bild 1 av 1

– I stort är hans författarskap lite ojämnt. Det rymmer böcker som utan tvekan är stora, andra är mindre betydande. Framför allt tror jag att Amos Oz kommer att bli ihågkommen för sina oerhört balanserade och bestämda uppfattningar om vilket slags Israel han önskade, säger Rosenberg.

Amos Oz väckte både beundran och ilska för sin förmåga att se konflikten mellan Israel och Palestina från båda hållen – och inte minst använda sig av det främsta vapnet av alla: humorn. Fanatiker har ingen humor, ingen självdistans, enligt Oz.

– Han höll fast vid sina principer och strävade hela tiden efter att Israel ska vara ett hem för det judiska folket, men att det samtidigt skulle leva i fred med det palestinska folk som har lika stor anledning att betrakta landet som sitt, säger Ervin Rosenberg.

Fanatiker har ingen humor, ingen självdistans, enligt Amos Oz.
Fanatiker har ingen humor, ingen självdistans, enligt Amos Oz. Foto: Dan Balilty / TT

I sin roman ”Judas” som kom 2017 skildrar Oz perioden 1959–1960 i ett delat Jerusalem genom den unge studenten Shmuel Ashs tankar. Denne ska skriva ett arbete om ”judiska aspekter på Jesus”, och låter berättelsen om Judas Iskariot bli en spegel av konflikten mellan judar och palestinier.

Shmuel Ash, som sårats i kärlek, drar sig tillbaka från universitetet och tar plats hos Gershom Wald, en 70-årig, rörelsehindrad man som fem timmar varje kväll kräver sällskap.

Annons
Annons

I det isolerade huset bor också Atalia, änkan efter Walds son och dotter till Shealtiel Abrabanels, en man som under kriget 1948 ansågs ha förrått de sina genom att opponera sig mot Ben-Gurions beslut att utropa en judisk stat och förespråka ett gemensamt land för judar och araber.

På senare år har Amos Oz uttryckt oro för det offentliga samtalets ton i sitt hemland. Något som även avspeglas i hans sista bok, essäsamlingen ”Kära fanatiker: Tre tankar”, som nyligen kom ut på svenska.

En tanke typisk för Oz är att perioder av ovisshet är de bästa i den judiska historien. I en intervju gjord så sent som i november med DN:s reporter Nathan Shachar, säger Amos Oz:

– Den judiska civilisationens mest fruktbara skeden är de då många röster korsats, då många idéer brutits mot varandra och stimulerat varandra – men ingen avgått med segern. Men det finns också stråk av fanatism och totalitarism i vår historia. Tider då profeter förföljdes och dödades; då den viktigaste levnadsregeln var ”Lyd eller håll tyst!”. När visshet rådde, visshet proklamerad ovanifrån.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons