Annons

”Förgiftad – men åt romerska kejsare verkligen svamp?”

”Jag har hört – och sett i en tv-serie – att den romerske kejsaren Claudius avled efter att ha blivit förgiftad med svamp. Är det sant? Åt man verkligen svamp på den tiden? Jag trodde att det var ett modernt påfund.”

Publicerad
Derek Jacobi som kejsaren i tv-serien ”Jag, Claudius” från 1976.
Derek Jacobi som kejsaren i tv-serien ”Jag, Claudius” från 1976. Foto: IBL

I det gamla svenska bondesamhället var förvisso svampätandet en sällsynthet, och vår inhemska boom för denna föda inföll först på 1800-talet, som en följd av inspiration från det franska köket. Men utomlands har man njutit av svamprätter i tusentals år. Under antiken skilde grekiska läkare på matsvampar och giftiga svampar, och de förra var mycket populära i antikens Rom. Det är alltså fullt möjligt att föreställa sig en romersk kejsare som tyckte så mycket om svamp att hans fiender kom på idén att förgifta dem.

Historien att Claudius skulle ha dött av svampförgiftning den 13 oktober år 54 e.Kr. cirkulerade redan under antiken och är framför allt känd genom en skildring i Suetonius kejsarbiografier:

”Att han togs av daga med gift är alla överens om, men när det gäller var och av vem går meningarna isär. Somliga säger att det var eunucken Halotus, hans munskänk, som förgiftade honom under en festmåltid tillsammans med prästerna uppe på Capitolium. Andra menar att det var självaste Agrippina [Claudius hustru] som under en bjudning hemma i palatset serverade honom förgiftad svamp, ty han älskade svamprätter. Men även om det som senare utspelade sig går det olika rykten. Många påstår att han blev helt tyst så fort han svalt giftet och att han avled i gryningen efter att ha plågats av svåra smärtor hela natten. Enligt flera andra föll han först i djup sömn och kräktes sedan upp allt han hade i sin överfyllda mage, varpå man gav honom mer gift, kanske utblandat i välling, och lät honom förstå att det var nödvändigt att han åt för att återfå krafterna nu när han varit så svag. Det är även möjligt att han fick giftet genom ett lavemang med vilket man låtsades hjälpa honom, eftersom han hade det så svårt nu när han förätit sig och behövde tömma magen även på detta sätt.”

Annons

Som synes är Suetonius försiktig. Han erkänner att det rör sig om rykten, inte om verifierade fakta. Att hustrun Agrippina pekas ut som skyldig till mordet beror på att hon och Claudius länge hade grälat om vem som skulle efterträda honom på kejsartronen. Agrippina skall, har man menat, önskat röja Claudius ur vägen för att möjliggöra för hennes egen son i ett tidigare äktenskap, Nero, att bli kejsare (vilket han också blev). Väl att märka var alla romerska skribenter inte överens om förgiftningshypotesen. Seneca den yngre menade att kejsaren dog en naturlig död.

Annons
Annons
Annons

Derek Jacobi som kejsaren i tv-serien ”Jag, Claudius” från 1976.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons