Annons

Förlängning av brexit – men finns ”fransk” gräns

Anti-brexitdemonstranter utanför brittiska parlamentet på tisdagen.
Anti-brexitdemonstranter utanför brittiska parlamentet på tisdagen. Foto: Kirsty Wigglesworth/AP

Britterna behöver skjuta upp brexit ännu en tid – och måste be de andra EU-länderna om lov. Men ett stort land vill snåla med tiden, så att Storbritannien inte hinner riva upp brexitavtalet igen.

Under strecket
Publicerad

BRYSSEL. Så länge det inte fanns ett brexitavtal, om hur skilsmässan mellan EU och Storbritannien kunde göras smidig, med övergångsregler för handel och en lösning på gränsproblemet i Nordirland, så var många EU-länder tveksamma till att gång på gång skjuta upp datumet för brexit.

Ett avtalslöst, kaosartat brexit skulle visserligen drabba alla. Man skulle inte veta vilka regler som gäller för tullar och handel, för britter som bor på kontinenten och för EU-medborgare som jobbar i Storbritannien. Inte minst så befarandes nytt våld längs den nordirländska gränsen.

Samtidigt sade motståndarna till fler uppskov att man inte kan förhandla brexit för all framtid, anordna toppmöte på toppmöte, klubba avtalsförslag efter avtalsförslag som sedan riskerar att röstas ner i Westminster och dör.

”EU har andra saker att göra än att hålla toppmöten om brexit”, lydde en kommuniké från Elyséepalatset i Paris i våras, strax före EU-valet.

Frankrike är det land som mest högljutt protesterat mot vad man kallat ”meningslösa” uppskov – även om andra länder är med på Frankrikes sida. President Emmanuel Macron har sagt att förlängning på förlängning, utan ens en utsikt om ett avtal som kan klubbas, inte tjänar något till.

Annons
Annons

Nu finns det ett avtal – och det blir troligtvis inget kaosartat brexit. Därmed är det upplagt för de andra EU-länderna att gå med på ett uppskov, så att de sista pusselbitarna i skilsmässan kan läggas på plats.

På onsdagen ska EU-ländernas Brysselambassadörer träffas för att diskutera hur långt uppskov med britternas utträde som de nu formellt kan gå med på.

Tanken är att uppskovet ska vara tillräckligt lång för att tillåta ett värdigt brexit, med alla dokument i ordning och alla avtalstexter klubbade och demokratiskt förankrade i både Westminster och EU-parlamentet.

Men det ska också vara tillräckligt kort för att den brittiska hemmapolitiken inte ska hinna haverera, och en regering – ny eller gammal – i London återigen ska vilja riva upp brexitavtalet och börja om.

Efter reklamen visas:
Brexit – vad händer nu?

I Paris ses en riktigt lång förlängning på detta förstadium till skilsmässan som otänkbar:
”Det värsta brexit för mig vore att ovissheten förlängs”, sade Frankrikes EU-minister Amélie de Montchalin till franska medier i början av veckan.
Frankrikes regering säger sig gå med på ett uppskov till den 31 januari nästa år. Det är också det datum som figurerar i Boris Johnsons brev till EU från i lördags.

Däremot går Frankrike inte med på en förlängning till den 31 december nästa år, eftersom man då menar att brexitavtalet riskerar att falla under tiden. Även det datumet har cirkulerat i olika dokument.

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk, vars uppdrag är att koordinera och medla mellan EU:s stats - och regeringschefer, meddelade att han vill att EU-länderna tillåter en förskjutning av brexit till den 31 januari 2020.
”Jag kommer att rekommendera EU27 att acceptera britternas förfrågan”, skrev Tusk.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons