Annons

”Förnybart från skogen kan omöjligt rädda klimatet”

Ett ökat uttag från skogen kommer inte att hjälpa oss att nå visionen noll nettoutsläpp till år 2045. Andra lösningar måste till och det mycket snabbt, skriver professor emeritus Anders Lindroth.

Under strecket
Publicerad
Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2
Bild 2 av 2
Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Foto: Lars Pehrson

DEBATT | SKOGEN

I den politiska debatten hörs ständigt mantrat att bara vi ersätter det fossila med förnybart så fixar vi klimatmålen. Det förnybara ska till största delen komma från skogen är det tänkt. Det handlar om att bygga mer i trä, används ännu mer bioenergi samt tillgodose flygets och övriga transportsektorers behov av biodrivmedel. Hur ska då detta gå till? Ett vanligt argument som framförs är att vi bara avverkar en del av den årliga tillväxten och att den andelen kan ökas väsentligt. Frågan är om detta är möjligt. Enligt Riksskogstaxeringens officiella statistik ligger avverkningstakten inklusive naturlig avgång från mitten av 90-talet och fram tills nu på cirka 80 procent av tillväxten (se diagram nedan). Om man skärskådar diagrammet över avverkning inklusive naturlig avgång som också inkluderar avgång på grund av störningar i form av stormar, insektsangrepp och liknande så finner man att under vissa perioder har avgången varit lika stor som tillväxten. I ett hållbarhetsperspektiv är det knappast rimligt att låta avverkningstakten bli mycket högre än vad den är i dag. Detta särskilt med tanke på att störningar på grund av klimatförändringarna väntas öka framgent och att vi även har andra miljömål att uppfylla.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Ett annat och kanske viktigare argument är att vi enligt Parisavtalets artikel 5 ska värna och helst förstärka den så kallade skogssänkan, alltså nettoupptaget som årligen sker i skogen. En stor del av det upptag som vi har i våra skogar i dag beror just på att vi avverkar betydligt mindre än tillväxten. Ökar vi avverkningarna så minskar nettoupptaget av koldioxid i skogen.

Ett argument som framförs när detta påtalas är att tillväxten ökar kraftigt i skogen. Det är lite oklart om detta beror på förbättrat skogsbruk eller rent av på den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Oavsett vilket så stämmer det att tillväxten ökar över tiden. Från mitten av 70-talet och fram till nu har ökningen varit cirka 1 miljon skogskubikmeter per år. Enligt min mening är det enda rimliga att enbart beskatta skogen på denna miljon skogskubikmeter varje år för att dels bibehålla sänkan, dels inte ligga för nära avverkningstaket med tanke på vad framtida störningar kan ställa till med. Men vad händer om vi nu ökar avverkningarna med säg 1 miljon kubikmeter per år? Om det sker i form av slutavverkningar så motsvarar det cirka 2 000 hektar nya kalhyggen varje år. Men vi vet också att kalhyggen släpper ut en massa koldioxid under flera år efter en avverkning. Det tar 20–30 år för ett kalhygge att kompensera för utsläppet. Detta är alltså ingen bra lösning med tanke på att vi dessutom har kravet på oss att snabbt minska utsläppen till atmosfären.

Ett annat alternativ är då att ta ut detta i form av ökade gallringar. Men eftersom gallringsvirke nästan uteslutande går till massaved alternativt biobränsle eller andra biodrivmedel så hamnar koldioxiden likt förbaskat i atmosfären kort tid efter avverkningarna.

Ett ökat uttag från skogen kommer således inte att hjälpa oss att nå visionen noll nettoutsläpp till år 2045. Andra lösningar måste till och det mycket snabbt. Förutom kraftfulla satsningar på sol och vind och fortsatt drift av kärnkraften måste lösningar som bygger på att fånga in och återföra koldioxiden till säkra lager i berggrunden snabbt etableras. Teknik finns för att göra detta från punktkällor men pilotprojekt för uppskalning av sådan teknik måste snabbt tas fram. De diffusa utsläppen från transportsektorn är svårare att hantera. Där kan elektrifiering bli en del av lösningen men slutsatsen är att vi är på fel väg om vi tror att förnybart ska lösa alla problem.

Anders Lindroth
professor emeritus i naturgeografi, Lunds universitet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons