Annons
Debatt

”Förödande att estetiska ämnen inte är ett krav”

Estetiska ämnen bör vara obligatoriska i gymnasieskolan, skriver landets högskolerektorer.
Estetiska ämnen bör vara obligatoriska i gymnasieskolan, skriver landets högskolerektorer. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Riksdagens beslut att inte göra estetiska ämnen obligatoriska i gymnasieskolan går emot bättre vetande och aktuell forskning, skriver 35 högskolerektorer i ett debattinlägg.

Under strecket
Publicerad

Före Gymnasiereformen 2011 ingick estetisk verksamhet som ett av åtta kärnämnen för samtliga gymnasieprogram. De övriga kärnämnena var engelska, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska, idrott & hälsa samt religionskunskap. Dessa var de ämnen som ansågs särskilt viktiga för varje gymnasieelev att få med sig för vidare studier och för livet.

Sveriges riksdag har den 19 juni 2018 dessvärre beslutat att inte stödja förslaget om ett återinförande av estetiska ämnen som obligatoriska i gymnasieskolan.

Det är med stor sorg och oro vi ser hur förhoppningarna om alla ungdomars rätt till konstnärliga uttryck, kunskap och bildning i och genom estetiska värden, nu grusas.

De folkvalda väljer att bortse ifrån att tillgång till konstnärliga och kreativa uttryck är viktiga för alla barn och ungdomar. Vi betraktar detta som ett beklagligt och ogenomtänkt beslut, och menar att det går emot bättre vetande och aktuell forskning på flera punkter.

Beslutet är förödande eftersom det

• innebär att barn och unga inte får möjlighet att utvecklas genom estetiska lärprocesser och reflektera kring skapande

Annons
Annons

• reducerar möjligheterna för unga människor att få en allsidig bildning och förmåga att arbeta med olika uttrycksformer

• rimmar illa med dagens samhällsutveckling: I en tid då konstnärlig produktion och kulturindustrier blir allt viktigare för tillväxt och jobb, behövs allsidiga, konstnärligt och kulturellt kunniga och engagerade ungdomar i samhället både som producenter och konsumenter

Ytterst handlar detta om vilka kunskaper, förmågor och värderingar vi vill att våra unga ska få med sig i livet som goda samhällsmedborgare.

• inskränker samhällets förmåga att stärka dialogen mellan kulturer

• förstärker ojämlikheten i samhället; mellan de som genom familj och uppväxtmiljö har tillgång till konstnärliga uttryck och bildning, och de som inte har det

Genom estetisk verksamhet och estetiska arbetsprocesser skapas förutsättningar för ungdomar att utveckla nya metoder och verktyg för att uttrycka sina erfarenheter. Ytterst handlar detta om vilka kunskaper, förmågor och värderingar vi vill att våra unga ska få med sig i livet som goda samhällsmedborgare. Att ta bort de obligatoriska estetiska ämnena i gymnasieskolan får negativa konsekvenser och skapar ett Sverige reducerat på lyhördhet, kreativitet och nyskapande. Estetiska ämnen ingår i den europeiska bildningstraditionen och är ytterst värdefulla för att förstå egna och andras livserfarenheter och behov.

Internationell forskning pekar på att olika former av kunskapsbaserat lärande i kombination med kreativa förhållningssätt stärker människors olika förmågor. Det finns också en korrelation mellan rikt kulturutbud och god BNP-tillväxt.

Annons
Annons

Den som satsar på konstnärliga uttryck och kultur tror också på människans kreativa möjligheter.

Som vi alla känner till så står det också framskrivet i FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 under punkt 4, att god utbildning för alla är en grundläggande mänsklig rättighet. Vidare står det om vikten av värdesättande kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. Även i EU:s forskningsprogram Horizon 2020 understryks vikten av forskning och utveckling som tar hänsyn till kulturen som identitetsbyggande verktyg med kunskapsformer som ryms inom skapande verksamheter.

Vi anser därmed att man bör stärka de konstnärliga ämnena i både gymnasieskolan och i grundskolan. Den som satsar på konstnärliga uttryck och kultur tror också på människans kreativa möjligheter. Genom att förstärka receptivitet, lyhördhet, fantasi och ett inkluderande förhållningssätt bygger man för framtiden.

Maria Lantz, rektor Konstfack,

Torbjörn von Schantz, rektor Lunds universitet,

Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet,

Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan i Stockholm,

Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet,

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska institutet,

Johan Sterte, Karlstads universitet,

Romulo Enmark, rektor Försvarshögskolan,

Cecilia Rydinger Alin, rektor & Staffan Scheja, prorektor Kungl. musikhögskolan,

Paula Crabtree, rektor Stockholms konstnärliga högskola,

Kerstin Tham, rektor Malmö universitet,

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå tekniska universitet,

Sara Arrhenius, rektor Kungl. konsthögskolan,

Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås,

Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet,

Håkan Pihl, rektor Högskolan Kristianstad,

Peter Aronsson, rektor Linnéuniversitetet,

Johan Schnürer, rektor Örebro universitet,

Gustav Amberg, rektor Södertörns högskola,

Paul Pettersson, rektor och Lena Hellström-Färnlöf, Mälardalens högskola,

Ylva Fältholm, rektor Högskolan i Gävle,

Johanna Adami, rektor Sophiahemmet högskola,

Per Nilsson, rektor Ersta Sköndal/Gymnastik och idrottshögskolan,

Peter Högberg, rektor Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),

Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet,

Sigbritt Karlsson, rektor Kungl. tekniska högskolan (KTH),

Stephen Hwang, rektor Högskolan i Halmstad,

Martin Hellström, rektor Högskolan i Väst,

Astrid Söderbergh Widding, rektor Stockholms universitet,

Agneta Marell, rektor Jönköping University,

Stefan Bengtsson, rektor Chalmers tekniska högskola,

Martin Norsell, rektor Högskolan Dalarna,

Louise Stjernberg, rektor Röda Korsets högskola

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons