Annons

”Förödmjukade EU-ledare måste rädda avtalet”

Donald Trump örfilar sina allierade i Europa när han tar USA ur Iranavtalet. EU-ledarna måste snabbt ta fram en konkret plan för att rädda avtalet – och backa upp den med mer än endast retorik. Det skriver Bitte Hammargren, ledare för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

Under strecket
Publicerad

Donald Trump äventyrar det transatlantiska samarbetet och försätter Mellanöstern i en djupnande kris, skriver artikelförfattaren.

Foto: J. Scott Applewhite/APBild 1 av 3

Irans president Hassan Rouhani.

Foto: APBild 2 av 3

Bitte Hammargren.

Foto: Therese JahnsonBild 3 av 3

Donald Trump äventyrar det transatlantiska samarbetet och försätter Mellanöstern i en djupnande kris, skriver artikelförfattaren.

Foto: J. Scott Applewhite/APBild 1 av 1
Donald Trump äventyrar det transatlantiska samarbetet och försätter Mellanöstern i en djupnande kris, skriver artikelförfattaren.
Donald Trump äventyrar det transatlantiska samarbetet och försätter Mellanöstern i en djupnande kris, skriver artikelförfattaren. Foto: J. Scott Applewhite/AP

DEBATT | IRANAVTALET

Efter president Donald Trumps chockartade men föga oväntade beslut att ta USA ur Iranavtalet om kärnteknisk kontroll, vilar ett tungt ansvar på Europas ledare. De har rest i skytteltrafik till Washington för att få Trump att stanna i avtalet, men han förödmjukade dem och njöt uppenbarligen av skådespelet.

Trump, uppfylld av sin populism och America first-doktrin, vill skriva in sig i världshistorien genom att skrota allt som hans företrädare, Barack Obama, stått för i form av respekt för multilaterala avtal. Trump är, för att citera den förre amerikanske Mellanösternförhandlaren Aaron David Miller, ”en mästare på att föreslå lösningar på problem som vi inte har”. Trump har dragit USA ur TPP, Parisavtalet, infört inreseförbud, flyttar ambassaden till Jerusalem och skjuter nu det viktiga avtalet som gett ökad kontroll över Irans kärntekniska anläggningar i sank.

Annons
Annons

Irans president Hassan Rouhani.

Foto: APBild 1 av 1

Genom att ensidigt bryta mot detta icke-spridningsavtal ger Donald Trump sina allierade i Europa nya örfilar, äventyrar det transatlantiska samarbetet och försätter Mellanöstern i en djupnande kris, som ytterst kan leda till kärnvapenspridning och nya krig med oförutsägbara förlopp. Redan nu ser vi en upptrappning mellan Iran och Israel på den syriska fronten.

Utan nya europeiska initiativ kan detta nedrustningsavtal, som ger IAEA rätt till tuffa inspektioner av Irans kärntekniska anläggningar och drar ned på landets anrikningsgrad av uran, inte överleva.

President Hassan Rouhanis budskap är att Iran tänker stanna i avtalet om det gagnar landets nationella intressen – underförstått om Iran får fler europeiska investeringar. Att få del av sådana var grundmotivet för Teheran när kärnenergiavtalet JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action) slöts 2015 efter åratal av mödosamma förhandlingar. Men sista ordet är inte sagt i Teheran. Hårdföra krafter, som ledaren för revolutionsgardet, jublar över att avtalet trasas sönder. Och tidningen Kayhan, husorgan för hökarna skriver: ”När Trump nu river upp kärnenergiavtalet, är det vår tur att bränna upp det”.

Irans president Hassan Rouhani.
Irans president Hassan Rouhani. Foto: AP

Arbetslösheten i Iran är hög, vilket gjorde sig påmint under vinterns sociala protester. Rouhani vill som motmedel se den privata sektorn växa. Han behöver skapa 850 000 nya jobb om året till en ung befolkning – något han inte lyckats leva upp till. Han, som också haft siktet inställt på att bli näste högste ledare, vill minska revolutionsgardets inflytande över ekonomin. Men nu ser hökarna sin chans att låta Rouhani sota för att han trodde på diplomati med USA. Den iranska valutan faller som en sten. Revolutionsgardet och andra, som anklagat Rouhani för att ha gjort för stora eftergifter i kärnenergiavtalet, stärker sina positioner.

Annons
Annons

Irans proxykrig och ballistiska missilprogram är en del av problematiken för både väst och grannländerna. Men missilprogrammet ligger utanför JCPOA och det går knappast att förmå Irans ledare att förhandla om det isolerat. Iranier bär på ett kollektivt minne av den dödliga raketelden från Saddam Hussein under Iran-Irak-kriget 1980–1988, när Saddam fick logistiskt stöd från USA. Runt Persiska viken bedriver i dag Irans fiender i Saudiarabien en dramatisk upprustning, samtidigt som Israels och USA:s arsenaler har långt räckvidd.

JCPOA är begränsat till att stoppa Irans möjligheter att få kärnvapenkapacitet och därmed indirekt att minska risken för kärnvapenspridning – fundamentala värden för Europa, som inte vill se fler krigshärdar i sitt närområde.

Men bakom Trump står den nye nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton, som manar till regimförändring i Teheran. Det ger flashbackar till George W Bushs invasion av Irak 2003. Bolton fanns med i leken även då, i hejaklacken för regimförändring i Bagdad. Bush invaderade Irak under förespegling att störtandet av Saddam Hussein var enda sättet att stoppa Iraks tillgång till massförstörelsevapen (trots att dessa redan hade skrotats genom FN-inspektioner). Irakiska exilpolitiker som Ahmed Chalabi fick Bushadministrationen att tro att en invasionen av Irak, i strid med folkrätten, skulle bli en promenadseger för USA.

Men historien förskräcker. När Trump säger upp multilaterala avtal och tänder nya eldar, behövs EU-ledare som kliver fram, verkar för nedrustning, avspänning och dialog.

Annons
Annons

Bitte Hammargren.

Foto: Therese JahnsonBild 1 av 1

Utsikterna att den islamiska republiken skulle implodera under ökat tryck från USA förefaller fåfänga. Iran, som har levt under hårda sanktioner tidigare, kunde trots det utveckla sitt kärntekniska program, bygga ut sin tillverkningsindustri och handla med länder utanför dollarzonen, inte minst Kina och Ryssland. Det energitörstiga Kina gör genom sin Nya Sidenväg, Belt and Road, nya inbrytningar på den iranska marknaden.

Så det mest sannolika är att Trumps press på Iran stärker de hökar som vill ta Iran ur JCPOA och därmed minska fristen för breakout time – tiden det tar innan Iran kan nå kärnvapenkapacitet.

När dessa hökar i Teheran ser att Trump är villig att förhandla med Nordkorea, kan de också kan dra slutsatsen att endast kärnvapen, som Pyongyang har, ger en hotad regim säkerhetsgarantier.

Så när han trasar sönder ett nedrustningsavtal, som fungerar enligt amerikanska och israeliska säkerhetsexperter, för att inte tala om Europas regeringar och FN:s atomenergiorgan IAEA, krävs tydliga besked från EU:s ledare.

Västerländska banker var redan tidigare rädda för att göra affärer med Iran på grund av kvarvarande USA-sanktioner. Och när Trump nu återinför tidigare USA-sanktioner drabbas europeiska företag som finns på den iranska marknaden.

När EU-ledarna möts i Bulgarien i nästa vecka måste de visa upp en konkret plan för att få JCPOA att överleva. Här krävs mer än retorik. Ett minimum är att EU tydligt visar hur de tänker skydda sina egna företag, banker och försäkringsbolag från konsekvenserna av USA:s sekundärsanktioner.

Bitte Hammargren
ledare för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet

Bitte Hammargren.
Bitte Hammargren. Foto: Therese Jahnson
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons