Annons

”Försäkringskassan saboterar för läkare”

Låt läkaren – inte Försäkringskassan – ha makten och ansvaret för sjukskrivningen, åtminstone i inledningen, skriver artikelförfattarna.
Låt läkaren – inte Försäkringskassan – ha makten och ansvaret för sjukskrivningen, åtminstone i inledningen, skriver artikelförfattarna. Foto: Tomas Oneborg

Det fungerar inte att låta medicinskt outbildade handläggare ha makten över sjukpenningen. Många av oss läkare får ägna avsevärd tid åt att förklara hälsoläget hos våra patienter. Det har skapat ett dyrt och rättsosäkert system, skriver allmänläkare.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | SJUKFÖRSÄKRINGEN

Samarbetet med Försäkringskassan är ett stort arbetsmiljöproblem för många av oss allmänläkare.

Försäkringskassans upplägg när det gäller bedömning av läkarnas intyg som underlag för att bevilja sjukpenning är i grunden dysfunktionellt. Systemet är baserat på att handläggare som inte har någon medicinsk utbildning godkänner eller underkänner medicinska resonemang från läkare. Läkarna som skriver intygen har fått uppgiften att ge den medicinskt obildade handläggaren en skriftlig snabbkurs i vad varje sjukdomsdiagnos innebär både på ett allmänt plan och på det individuella planet. Om läkaren misslyckas med att förklara situationen för handläggaren så straffas patienten som inte får sjukpenningen. Det har blivit läkarens ansvar att handläggaren förstår en medicinsk situation utan att handläggaren har utbildningen som krävs för det.

Ansvaret för patientens välmående och intygsunderlag för beslut om sjukpenning ligger hos läkarna som har patientkontakten, medan makten över situationen och beslutsrätten ligger hos handläggaren på Försäkringskassan. Det är en undermålig beslutsordning, eftersom det splittrar sambandet mellan kontrollen över en situation och ansvaret för situationen. I våra samtal med handläggare om patienter verkar det också som om handläggare ofta känner sig bakbundna av institutionella regler med lite hänsyn till det individuella fallet.

Annons
Annons

En avsevärd del av vår arbetsdag går åt till att skriva intyg och kompletteringar till intyg som Försäkringskassan funnit ofullständiga. Detta är inte finansierat på något sätt. Därmed minskar antalet patienter vi kan träffa varje dag, vilket till viss del förklarar varför väntetiderna i primärvården tilltar. Det finns inte heller någon bromsande faktor eftersom primärvården i princip utgör en gratis expertgrupp åt Försäkringskassans handläggare, där handläggaren kan låta komplettera sin bristfälliga kunskap genom att ohämmat och kostnadsfritt be om kompletteringar. Situationen kan liknas vid en gisslansituation, där patienten får ta konsekvenserna om vi läkare inte lyckas kompensera för handläggarens okunskap.

Det är obegripligt hur ett system växt fram där medicinskt outbildade handläggare på Försäkringskassan ska bedöma medicinska argument och ta medicinska beslut. Samtidigt har läkarna i vården inte någon beslutsrätt. Detta kommer aldrig att fungera på ett korrekt eller kostnadseffektivt sätt. För både patienter och läkare blir det nuvarande systemet rättsosäkert eftersom lekmannabedömningen leder till resultat som blir slumpmässiga. Ett fungerande system skulle istället låta läkare och handläggare samverka till en kortare och mer korrekt sjukskrivningsprocess i stället för som nu skapa en oförutsägbar konfliktsituation. Det är hög tid att våra sjukvårdspolitiker förstår problemen och tar krafttag för att konstruera ett mer rimligt system.

Det som krävs är att kunskapen, kontrollen och ansvaret läggs hos en och samma aktör. Ett sätt att genomföra detta är att låta läkaren ha makten och ansvaret för sjukskrivningen, åtminstone initialt. Försäkringskassan ska inte kunna underkänna intyg på medicinska grunder och läkaren ska inte behöva rättfärdiga sjukskrivningen för medicinskt oskolade.

Det vore också lämpligt om Försäkringskassan tog över ansvaret för sjukskrivningen efter en viss period och då också tog ansvaret för den medicinska delen. Det innebär att Försäkringskassan skulle få använda egna läkare för undersökning och bedömning av sjukdomstillståndet. Det befriar primärvårdsläkaren från denna börda och låter oss använda våra resurser till att istället möta fler patienter. Hur länge en sjukskrivning får pågå innan Försäkringskassan tar över kan antingen vara en fast period, exempelvis två eller tre veckor, eller vara beroende av en diagnos. Men det ska under inga omständigheter vara beroende av en medicinsk bedömning av en lekman.

Martin Wehlou
allmänläkare
Jan Falldalen
allmänläkare
Birgitta Lagerkvist
allmänläkare
Simon Hellström
allmänläkare
Marek Jerwanski
allmänläkare
Petru Sandru
allmänläkare

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons