Annons

Sofia Nerbrand:Forskare är den fria världens viktigaste säkerhetstjänst

Radikalism, och särskilt islamism, upptar mycket av dagens säkerhetsarbete. Det är avgörande att vi förstår orsakerna för att lyckas med förebyggande insatser och vårt försvar. Forskare har en nyckelroll att bistå med kunskaper, förslag och en sansad samtalston.

Under strecket
Publicerad

Putin – president och provokatör. Katastrofal kombination.

Foto: Darko Vojinovic / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1

Putin – president och provokatör. Katastrofal kombination.

Foto: Darko Vojinovic / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1
Putin – president och provokatör. Katastrofal kombination.
Putin – president och provokatör. Katastrofal kombination. Foto: Darko Vojinovic / TT NYHETSBYRÅN

Är den internationella terrorismen det mest överhängande hotet i världen? När man betänker hur starkt narrativet är sedan terrorattentaten den 11 september 2001 verkar det så. Kriget mot terrorismen har bedrivits hårt sedan dess: i Pakistan, i Irak, i Mellanöstern, i Tjetjenien, i Nigeria… Det förs även på Internet och i Europa. Våra vardagsliv har förändrats med mer övervakning och mer rigorösa gränskontroller.

Vaksamheten har kommit att riktas mot i synnerhet islamistisk terror sedan al-Qaida slog världen med förfäran för 15 år sedan. Med attackerna på oskyldiga människor i Paris, Madrid, London, Bryssel och Köpenhamn har fokuset ökat ännu mer på islamismen. Den första tanken hos många var förmodligen att det var islamister som låg bakom även terrorattentaten i Oslo, innan vi fick veta att de begåtts av högerextremisten Anders Behring Breivik.

Annons
Annons

Själva fenomenet att människor radikaliseras och blir beredda att mörda för att uppnå sina mål skrämmer. Varför har extrema idéer och våldsverkan nästlat sig in i våra liv? Vad beror radikaliseringen på?

Den 11-12 februari stod Malmö högskola värd för en internationell konferens om radikalisering, Understanding Ideological Radicalization: Mapping Methods and Models.

Tio akademiker vände och vred på begreppet radikalism och har i fallstudier undersökt orsaker och verkningar på olika platser i världen, alltifrån Boko Haram i Nigeria till Pegidarörelsen i Tyskland.

Förhoppningsvis kan forskarna lösa gåtan om varför radikala idéer attraherar människor. För hur kan man välja frivilligt att döda andra, och själv gå i döden för sin sak? Hur blir man så destruktiv och mörk? Det finns flera olika förklaringsmodeller, några lutar mer på socioekonomiska faktorer, andra på ideologins betydelse eller på bristen på sekularism eller krockar mellan identiteter och kulturer – eller islams påbud om underkastelse. En av talarna på konferensen var Jonathan Githens-Mazer vid University of Exeter i Storbritannien. Han medverkade tidigare ofta i etermedia, men avböjer nu för det mesta förfrågningar därför att han menar att han inte kan redogöra komplexa samband i några korta meningar.

Inte ens ”radikalisering” har en enkel definition. Och vad är islamism? I sitt papper till konferensen lyfter han till exempel fram att det finns betydande skillnader mellan talibaner, Hamas, al-Qaida, IS samt islamister i Tjetjenien och Thailand. Vidare menar han att nyanser och vetenskapliga rön har svårt att få genomslag i ett uppskruvat politiskt läge. Komplexiteten och hastigheten i samhället har ökat. Det är tur att det finns personer som har möjlighet att lägga ner mycket tid och möda på att reda ut begreppen, orsaker och verkan. (Konferensen var ett nedslag i forskargruppens arbete att publicera en bok om radikalisering).

Annons
Annons

**Det är också viktigt **att påminna sig om att även om fria radikaler är hälsovådliga för ett samhälle och att IS är en förförisk, farlig best är länder som Putins Ryssland mycket starkare fiender. Ryssland kan idag inte beskrivas som en demokrati. Politiken drar i alltmer nationalistisk och extrem riktning, bort från idéer om upplysning och öppenhet. Freedom House rankar friheten i Ryssland som mycket låg, 22 av 100.

I tankesmedjans årsrapport för 2016 beskrivs den globala tioåriga trenden som nedåtgående. Rekordmånga länder – 72 stycken – uppvisar förluster i frihet, medan bara 43 uppvisar frihetsvinster. Det är framför allt yttrandefriheten och rättsstaten som urholkas, särskilt i Nordafrika och Mellanöstern. Att Frankrikes president François Hollande gick ut i fredags och sade att det finns en risk för krig mellan Ryssland och Natolandet Turkiet är oerhört allvarligt.

Vad de våldsromantiska radikalerna föraktar mest är svaghet. Det är just därför den fria världen måste stå urstark, både värderingsmässigt och militärt. De skulle bara våga hota vår frihet. Men inte bara det, vi kan inte låta Ryssland ostört härja och bomba civila mål i Syrien. Ur detta krig och denna anarki (Syrien har rekordlåga -1 av 100 i Freedom Houses frihetsindex) riskerar vi att radikalismen kommer att pysa ut över världen under många år.

USA och EU borde, utifrån att vi har ett moraliskt ansvar och ett egenintresse, hålla extremisterna på mattan, oavsett om de arbetar i ljusskygga celler eller under kristallkronorna i Kreml. Detta är ju som bekant betydligt lättare sagt än gjort. Därför är det oundgängligt att sansade och kloka politiska beslutsfattare – som ofta måste agera snabbt och med för lite information – verkar i samhällen med ett fritt kunskapssökande, levande offentlig debatt och respekt för vetenskap.

De forskare som möttes i Malmö för någon vecka sedan är kanske det öppna samhällets viktigaste underrättelsetjänst. De söker sanningen, och de gör det i det fria. Fritt för alla att använda. Gör vi det effektivt och smart slipper vi släcka så många bränder i framtiden.

SOFIA NERBRAND är redaktör i Säkerhetsrådet. Hon är även ordförande i Ohlininstitutet och medverkar i podcasten PK-liberalerna.

Redaktionens lästips! Svensken Mats Persson har en viktig roll i folkomröstningen om Brexit. Han arbetar på 10 Downing Street. Läs mer i Fokus.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons