Annons

”Kan tyckas orättvist att vi svarar så olika på träning”

Dina geners aktivitet påverkar dina träningsresultat. I framtiden kan det komma tester som gör det möjligt att individanpassa träningsråden ännu mer. Men i väntan på mer avancerad teknik kan eget detektivarbete göra stor skillnad.

– Du kommer långt på att testa olika träningsupplägg och notera vilken effekt du får, säger Jessica Norrbom, som forskar på gener, muskler och träning.

Under strecket
Publicerad
Foto: Martina Holmberg/TT och Jens L’Estrade/TT Bild 1 av 2

Jessica Norrbom, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska Institutet.

Foto: Stefan Zimmerman Bild 2 av 2
Foto: Martina Holmberg/TT och Jens L’Estrade/TT Bild 1 av 1
Foto: Martina Holmberg/TT och Jens L’Estrade/TT

Det är sedan länge känt att olika individer svarar på olika sätt på fysisk aktivitet. Både vad gäller prestation och hälsoeffekter.

Enligt forskning står arvet för ungefär hälften av skillnaderna, säger Jessica Norrbom, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska Institutet.

– Resten beror på miljön runt omkring oss. Det kan vara faktorer som vad vi äter och dricker, om vi stressar eller sover dåligt, säger hon.

För att komma fram till genernas betydelse har man studerat enäggstvillingar, syskon och personer som inte är släkt med varandra – och har då sett att enäggstvillingar svarar mer lika på träning än tvåäggstvillingar eller syskon.

Studier har också visat att när en grupp människor får träna både kondition och styrka på samma relativa belastning under några månaders tid så kommer en del att bli starkare, en del att få markant bättre kondition, medan andra blir både starkare och får bättre kondition.

Annons
Annons

Jessica Norrbom, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska Institutet.

Foto: Stefan Zimmerman Bild 1 av 1

– Det kan tyckas orättvist att vi svarar så olika på träning, men en sak som är viktig att komma ihåg är att man alltid förbättrar något. Även om du inte skulle få en stor förändring på konditionsvärdet så kanske ditt blodtryck stabiliserats eller din blodsockerkontroll förbättrats, säger Jessica Norrbom.

Hon menar att det är viktigt att skilja på förbättringar som är kopplade till prestation och förbättringar som är kopplade till hälsa generellt.

– Det är extremt ovanligt, kanske rentav omöjligt, att någon inte skulle få några positiva svar på att införa fysisk aktivitet som en del i sin vardag. Människokroppen som art är beroende av regelbunden fysisk aktivitet för att må bra och fungera så bra som möjligt.

Det som har visats i en del studier är att det finns kopplingar mellan till exempel genaktivering och förändrat syreupptag. Det har bland annat gått att se att de personer som fick störst konditionsförbättring efter några månaders träning, också var de som hade kraftigast genaktivering.

– För att chocka dina muskelceller lite och kanske aktivera några av de signalvägar som du inte får igång med den träning du gör idag, så kan du testa att variera din träning. Gör något nytt eller gör något du brukar göra fast på ett annat sätt, råder Jessica Norrbom.

Jessica Norrbom, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska Institutet.
Jessica Norrbom, doktor i fysiologi och forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman
Annons
Annons

Det kan till exempel vara att öka längden på ett träningspass eller att öka intensiteten.

– Gör du det några gånger under de kommande veckorna kommer du förhoppningsvis att märka skillnad.

Musklerna består av en blandning av snabba och långsamma muskelfibrer. Hur fördelningen mellan dessa ser ut skiljer sig mellan olika individer och är också en del av förklaringen till att vissa personer är mer explosiva och andra mer uthålliga, enligt Jessica Norrbom.

– Studerar man fördelningen av muskelfibertyper i lårmuskulaturen hos sprinters och långdistanslöpare kan man se att det finns en tydlig skillnad. Sprinters har övervägande snabba fibrer och långdistanslöpare mest långsamma fibrer. I hur stor utsträckning detta beror på arv eller miljö är svårt att svara på, sannolikt är det en blandning, konstaterar hon.

Enligt Jessica Norrbom kan dagens gentester endast tala om vilken variant av den aktuella genen som en individ har.

– De säger ingenting om hur genen uttrycks i musklerna och hur stor effekt träning har på genens uttryck, vilket är det som spelar roll för träningssvaret.

Träningssvaret på molekylär nivå är väldigt komplext och involverar hundratals gener, och att plocka ut enstaka gener från detta enorma pussel och tillskriva dom en så stor betydelse för träningssvaret är inte trovärdigt, menar hon.

På vilket sätt kommer framtidens gentester att var mer tillförlitliga och när kan vi förvänta oss att få tillgång till dessa?

– Det är svårt att säga. För att vara mer relevanta skulle dessa tester behöva undersöka ett stort batteri av gener, men kanske inte ens då skulle de kunna ge mer värdefull information än vad man får genom att följa andra parametrar som är lättare att mäta, som exempelvis puls och hur man återhämtar sig efter träning, säger Jessica Norrbom.

Inom forskning där man tar muskelprover och analyserar genuttryck i samband med träning kan man få helt andra svar än att skrapa med en tops på insidan av kinden, menar Jessica Norrbom.

– Men det är inte rimligt att ta muskelprover från alla för att studera detta. I framtiden kommer vi kanske kunna få mycket information av ett blodprov, säger hon.

Men i väntan på detta kan du enligt Jessica Norrbom komma långt på att testa olika träningsupplägg och se hur du svarar med avseende på förbättring i snabbhet, styrka, uthållighet och hur då mår. Oavsett din genuppsättning.

Efter reklamen visas:
Dra fördel av din mens i träningen
Samlade artiklar: Träningsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons