Annons

Forskare: Fler friskolor leder till segregation

När det startas friskolor i ett område leder det till en ökad skolsegregation. Fler valmöjligheter i form av fler friskolor ökar skolsegregationen överallt, men allra mest i områden där boendesegregationen är låg. Det skriver forskarna Maria Brandén och Magnus Bygren som nyligen kommit ut med en rapport.

Under strecket
Publicerad

Forskarna Maria Brandén och Magnus Bygren har undersökt effekterna där friskolor har etablerats. Och de slår fast att det finns tydliga samband mellan antalet friskolor i ett område och skolsegregation i samma skolområde.

Foto: Clément Morin/Stockholms universitet, Privat, Jonas Ekströmer/TTBild 1 av 1

Forskarna Maria Brandén och Magnus Bygren har undersökt effekterna där friskolor har etablerats. Och de slår fast att det finns tydliga samband mellan antalet friskolor i ett område och skolsegregation i samma skolområde.

Foto: Clément Morin/Stockholms universitet, Privat, Jonas Ekströmer/TTBild 1 av 1
Forskarna Maria Brandén och Magnus Bygren har undersökt effekterna där friskolor har etablerats. Och de slår fast att det finns tydliga samband mellan antalet friskolor i ett område och skolsegregation i samma skolområde.
Forskarna Maria Brandén och Magnus Bygren har undersökt effekterna där friskolor har etablerats. Och de slår fast att det finns tydliga samband mellan antalet friskolor i ett område och skolsegregation i samma skolområde. Foto: Clément Morin/Stockholms universitet, Privat, Jonas Ekströmer/TT

DEBATT | SKOLAN

Det svenska systemet med fritt skolval och relativt oreglerade friskolor väcker debatt. Något som ofta framhålls är att skolvalssystemet och friskolor driver på skolsegregationen. Om det framför allt är inrikes födda barn eller barn till högutbildade som aktivt väljer skolor, så riskerar skolval leda till att skolsegregationen ökar.

Försvarare av skolvalssystemet brukar invända att det fria skolvalet istället är ett verktyg för att motverka den skolsegregation som är en konsekvens av bostadssegregation. Båda dessa processer kan förstås äga rum samtidigt, och frågan blir då vilken som dominerar och driver segregationen antingen uppåt eller nedåt.

Inom ramen för ett forskningsprogram om segregation vid Institutet för Analytisk Sociologi, Linköpings universitet, har vi nyligen publicerat en rapport där vi använt SCB-data för tretton årskullar svenska niondeklassare, för att undersöka hur möjligheten att välja mellan olika skolor påverkar skolsegregationen. Vi tittade på segregation mellan utrikes- respektive inrikes födda och segregation mellan barn till låg- respektive högutbildade. Sammantaget finner vi att när möjligheten att välja mellan flera skolor ökar så ökar segregationen tydligt. Framförallt verkar det vara möjligheten att välja friskolor som driver dessa mönster.

Annons
Annons

Vi definierade skolområden som 3,2 kilometer breda cirklar med minst två skolor i, eftersom skolor inom dessa områden sannolikt konkurrerar om samma elever. I vår analys undersökte vi vad som händer med segregationen i ett område när antalet kommunala skolor och fristående skolor förändras.

Vi såg tydliga samband framför allt mellan förändringar i antalet friskolor i ett område och förändringar i graden av skolsegregation i samma skolområde. När antalet skolor ökar så ökar även segregationen, och allra mest ökar segregationen om antalet friskolor ökar. Om ett område med två kommunala skolor exempelvis får ett tillskott av en friskola så rör sig segregationen mellan inrikes och utrikes födda barn i genomsnitt omkring 10 procentenheter närmare ett tillstånd av total segregation i området.

Effekten som en ökning av antalet friskolor har på segregationen beror på antalet kommunala skolor i ett område. I områden med många kommunala skolor har tillskott av fristående skolor marginell betydelse, medan effekten i områden med inga eller ett fåtal kommunala skolor blir mer explosiv. Om två kommunala skolor byts mot två friskolor i ett område ökar segregationen i genomsnitt med hela 26 procentenheter. En ökning av antalet kommunala skolor ökar också segregationsnivåerna, men inte i lika hög grad som när antalet friskolor ökar.

I kompletterande analyser undersökte vi om skolsegregationen kan minskas av att fler skolor dyker upp i områden med hög boendesegregation, men vi såg inga sådana tendenser. Fler valmöjligheter i form av fler friskolor tenderar öka skolsegregationen överallt, men faktiskt allra mest i områden med låg boendesegregation.

Annons
Annons

Sammantaget visar resultaten att ökade möjligheter att välja skola har en tydlig oavsiktlig konsekvens: mer homogena skolor med avseende på barnens bakgrund. Det fria skolvalet är populärt bland svenska föräldrar eftersom det ger dem större kontroll och möjlighet att påverka sina barns utbildning utifrån individuella behov och intressen. Samtidigt uttrycker föräldrar ambivalens inför systemet och oro för att de uppfattar att det utarmar kommunala skolor och ökar skolsegregationen.

Våra resultat visar att det i hög grad finns fog för denna oro – skolval leder tydligt till minskade kontaktytor mellan barn med olika bakgrund, och friskolorna spelar en huvudroll i denna process.

Maria Brandén
fil.dr. i sociologisk demografi, Linköpings universitet, Stockholms universitet
Magnus Bygren
professor i sociologi, Linköpings universitet, Stockholms universitet

Rapporten i dess helhet kan läsas här: Brandén, Maria & Bygren, Magnus. ”School Choice and School Segregation: Lessons from Sweden’s School Voucher System” The IAS Working Paper Series 2018(1).

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons