Annons

Forskare: Larmen om ungas ohälsa kan ha feltolkats

Ungas besvär med huvudvärk, nervositet och magont har länge ökat och tolkats som tecken på psykisk ohälsa. Men bakom statistiken finns allt från övergående vardagsproblem till reaktioner på en ohållbar livssituation, enligt en intervjustudie vid Linköpings universitet.

Under strecket
Publicerad

Om man kallar allt för ”psykisk ohälsa” missar man att identifiera problem som finns på just den skolan, menar forskaren Anette Wickström.

Foto: Jessica Gow/TT

Sofia Kvist Lindholm, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, och Anette Wickström, biträdande professor vid Tema Barn, Linköpings universitet, har intervjuat unga om psykisk ohälsa.

Foto: Joel Löw

Om man kallar allt för ”psykisk ohälsa” missar man att identifiera problem som finns på just den skolan, menar forskaren Anette Wickström.

Foto: Jessica Gow/TT
Om man kallar allt för ”psykisk ohälsa” missar man att identifiera problem som finns på just den skolan, menar forskaren Anette Wickström.
Om man kallar allt för ”psykisk ohälsa” missar man att identifiera problem som finns på just den skolan, menar forskaren Anette Wickström. Foto: Jessica Gow/TT

– Vi blev så överraskade! De kriterier som visar att ungdomars psykiska ohälsa skenar verkar handla om att de tampas med livet, säger Anette Wickström, biträdande professor vid Tema Barn på Linköpings universitet.

Förra året genomförde hon och hennes forskarkollega Sofia Kvist Lindholm intervjuer med niondeklassare om vad som döljer sig bakom siffrorna på en ökad psykisk ohälsa bland unga.

Deras studie riktar in sig på de kriterier som Folkhälsomyndigheten frågar efter i enkäten ”Skolbarns hälsovanor” som skickas ut vart fjärde år. Om man varje vecka haft endera huvudvärk eller magont, eller lidit av nervositet eller irritation tolkas besvären som tecken på psykisk ohälsa.

Resultaten har analyserats sedan 1985 och visat på en viss ökning.

Annons
Annons

Men när forskarna intervjuade eleverna om frågorna i enkäten fick de fram många fler tolkningar av besvären.

• Ont i huvudet? Ja, om man inte druckit tillräckligt efter träning.

• Oro? Ja, då man ska stå inför att stå framför klassen och prata.

• Ryggvärk? Ja, om man suttit för länge i skolan.

• Och irritation? Särskilt när mamma har tjafsat med en samma morgon.

– Majoriteten säger att de mår bra, men upplever problemen då och då, förklarar Anette Wickström. I statistik kan man se hur många besvär som eleverna kryssat i men inget om vad siffrorna står för. Vår studie visar vad besvären representerar i deras liv.

Två grupper framträder bland eleverna: I den som har ”övergående, vardagliga problem” finns de som tycker det är jobbigt att misslyckas på prov eller är ledsna när en kompis har varit dum. I den andra gruppen finns de som mår psykiskt dåligt för att de har varit med om övergrepp, dödsfall i familjen eller misslyckats alltför ofta i skolan. De har vad forskarna definierar som ”djupgående” svårigheter.

– Det finns ingen skarp linje mellan grupperna, för problem kan klinga av eller bli allvarligare. Men de här två varianterna blev tydliga i vår studie. Problemet är att det här sättet att mäta gör att vi buntar ihop alla slags erfarenheter i begreppet psykisk ohälsa, påpekar Anette Wikström.

I intervjuerna kom det fram att ungdomarna tycker det är svårt att fylla i den här typen av enkäter. Svaren på alternativ som till exempel ”varit på dåligt humör” eller ”haft ont i magen” beror ofta på dagsformen, om man blivit osams med en kompis samma dag, är nervös inför ett kommande prov eller just då har mensvärk. ”Svårt att somna” kunde förklaras med dataspel eller sociala medier alltför långt in på natten.

Annons
Annons

Sofia Kvist Lindholm, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, och Anette Wickström, biträdande professor vid Tema Barn, Linköpings universitet, har intervjuat unga om psykisk ohälsa.

Foto: Joel Löw

Det är det här som ger de ”vardagliga, övergående problemen” i den större gruppen, enligt forskarna.

Sofia Kvist Lindholm, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, och Anette Wickström, biträdande professor vid Tema Barn, Linköpings universitet, har intervjuat unga om psykisk ohälsa.
Sofia Kvist Lindholm, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, och Anette Wickström, biträdande professor vid Tema Barn, Linköpings universitet, har intervjuat unga om psykisk ohälsa. Foto: Joel Löw

Eleverna försöker hantera relationerna, skolan och kroppen – tre områden som dels ger upphov till de besvär som enkäten frågar om, dels är de absolut viktigaste för att skapa känslan av mening.

– Då blir det vanskligt om vi vuxna tolkar det som är meningsskapande i deras liv som psykiska problem. De här ungdomarna är väldigt tydliga med att de mår bra i grunden, och att de upplever sina problem som övergående, säger Anette Wickström.

Hon menar att om all stress och nervositet klassas som psykisk ohälsa kan unga få känslan av att de ska undvika allt som skapar obehag, att det är onormalt att vara irriterad, arg och orolig. Det riskerar att skapa en negativ bild av vardagligt liv.

– Det blir verkligen problematiskt om vi lägger bilden på ungdomar att dessa känslor är ett tecken på ohälsa, säger Anette Wickström.

I den mindre gruppen finns elever som berättar om övergrepp, sjukdom och död i familjen eller allvarliga sociala problem. De har svårt att hitta ett sammanhang där de fungerar. En del misslyckas ständigt och kommer ingen vart i skolarbetet, andra lyckas hela tiden och förlamas av en oerhört hög press på sig själva.

Annons
Annons

– Deras besvär är rimliga reaktioner på en orimlig livssituation. För deras problem behövs individuella, professionella insatser, allt från hjälp med att göra en polisanmälan till att slussas vidare till BUP eller kurator. Det är svåra frågor som inte får tappas bort.

Elever i gruppen med vardagliga, övergående problem vill också ha någon att prata med, till exempel kuratorn eller läraren som de litar på och som redan känner dem. För dem handlar det snarare om hur de ska kunna påverka skolmiljön, såväl bullernivå och renovering som konflikthantering och sociala normer, menar Anette Wickström.

– Men om man kallar allt för ”psykisk ohälsa” missar man att identifiera problem som finns på just den skolan. När vi pratar om psykisk ohälsa måste vi differentiera vad vi menar och bygga upp kunskapen på varje enskild skola. I analyserna av enkäten rymmer det i dag allt från vardagligt slit i ena änden till ett oöverstigligt problem i den andra.

Det finns många rapporter som visar att unga är stressade av prestationskrav, sociala jämförelser och strävan efter det perfekta livet. Finns inte de problemen också?

– I våra intervjuer hör vi också att de unga oroar sig för framtiden. Men den oron delar de med vuxenvärlden. Den tid vi lever i är inte specifik för ungdomar, utan när de ser hur det ser ut på arbetsmarknaden vill de ha höga betyg för att få jobb och skapa ett bra liv. Den oron kan vi också se spår av.

Vad bör skolan satsa på för att möta elevernas behov av stöd?

– Om kunskapen inte finns om hur ungdomarna egentligen mår behöver man skaffa sig den. Våra intervjuer visar att ungdomarna själva vet vad de tampas med. De vill ha bättre provschema, tillgång till vuxna att prata med och diskutera sociala normer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons