X
Annons
X

Forskare: ”Nu vill IS hämnas för att kalifatet förstördes”

En vansinnesfärd på den tadzjikiska landsbygden bör bli en minnesbeta om att hotet från IS kvarstår – trots att kalifatet har fallit. Det menar Michael Krona, forskare specialiserad på IS-kommunikation.

– IS operativa förmåga är minst lika stark som tidigare, säger han.

Läs mer om Kriget mot IS
 IS-sympatisörer syns marshera med gruppens svarta flaggor i den Syriska staden Raqqa 2014.
IS-sympatisörer syns marshera med gruppens svarta flaggor i den Syriska staden Raqqa 2014. Foto: TT/AP

Islamiska Staten har förlorat det mesta av sitt tidigare territorium i Syrien och Irak.

I slutet av förra året återtogs "Kalifatets huvudstad" Raqqa i norra Syrien, och sedan dess har stad efter stad fritagits från terrorgruppen.

Den USA-ledda koalitionen påstår sig i nuläget ha återtagit 98 procent av det territoriet som ingick i IS själutropade kalifat.

Annons
X

Men i måndags förra veckan hände något som påminde världen om att hotet från terrorgruppen ännu inte är över.

På en landsväg sydöst om den tadzjikiska huvudstaden Dusjanbe avviker en bil plötsligt från vägen och kör rakt igenom en klunga cyklande turister. Efter att bilen passerat springer ett okänt antal angripare fram och hugger offren med knivar.

Fyra av turisterna får så svåra skador att de dör. Två av dem amerikaner, en schweizare och en holländare. IS tar senare på sig dådet.

– IS operativa förmåga är minst lika stark som tidigare. Att säga att de är borta är farligt, de är kvar men de är inne i en omstrukturering, säger Michael Krona.

Han är forskare på Malmö Universitet och specialiserar sig sedan snart fem år tillbaka på IS-kommunikation.

– Under de senaste halvåret har IS bytt strategi, de har lämnat idén om ett perfekt kalifat och är nu mer globala i sin karaktär.

Michael Krona är forskare specialiserad på IS kommunikation. Foto: Lars Pehrson

Michael Krona berättar att gruppen nu främst finns i delar av Afrika, som Libyen och Somalia, samt i Pakistan och Afganistan, från vars gräns förövarna i Tadzjikistan tros ha kommit. Men gruppen finns även i mindre celler i bland annat Europa.

– Men de har olika mål i olika delar. I Afghanistan handlar det om att utöka ett territorium men i Europa handlar det mer om att ingjuta rädsla, säger han.

Ärligt talat har de nog själva svårt att hålla koll på vad som sker i deras namn.

Han menar att IS som organisation mår betydligt bättre nu än vad många andra rapporter vill få det att framstå som. Och att gruppen till och med växer trots att deras geografiska territorium krymper.

– Förut handlade det om grupper som svor trohet till och allierade sig med IS. I dag handlar det kanske mer om enskilda individer som via nätet får sympatier med IS – men som aldrig varit medlemmar "fysiskt".

Dusjanbe var inget undantag. I dag tar terrorgruppen regelbundet på sig terrordåd som begås runt om i världen, till exempel det i Toronto i juli.

Detta var dock inte fallet när Rakhmat Akilov den 7 april förra året påbörjade sin vansinnesfärd på Drottninggatan. Ändå hade Akilov själv svurit trohet till terrorgruppen.

– Det finns ingen riktig logik i vilka dåd de tar på sig. I vanliga fall brukar de inte ta på sig dådet om terroristen i fråga inte dog, så var ju fallet med Akilov. Men ärligt talat så har de nog själva svårt att hålla koll på vad som sker i deras namn.

IS har blivit mer global och lösare i sin struktur, men hur hittar då de här olika sympatisörerna till gruppen?

– På nätet. Deras propagandaproduktion har gått ner, men kvaliteten på det material som kommer ut håller samma höga nivå. Nu är narrativet nytt – nu ska man hämnas för att fienderna förstörde det fina kalifat som de byggt upp, säger Michael Krona.

Kanadas premiärminister Trudeau besöker en minnestund över de offer som dog i terrorattacken i april, en attack som IS senare tog på sig. Foto: Chris Young/TT

Bortom Europa är ett annat problem de svåra levnadsförhållanden som råder i många av de länder där IS tidigare haft territorium.

– I länder som Irak och Syrien är för många situationen oförändrad, de svåra situationer som ledde till att många unga muslimer anslöt sig finns kvar. Där kan sympatierna blomstra för att alternativ saknas, det är ett stort problem.

Vad är den största utmaningen i den fortsatta kampen mot IS?

– Faran är den politiska kortsiktigheten i kampen mot IS. Många är väldigt ivriga att förklara dem besegrade för att vinna egna politiska poänger. Det kan rentav spela dem i händerna, då de kan utnyttja det vakuumet som då uppstår.

Annons
X
Annons
X

IS-sympatisörer syns marshera med gruppens svarta flaggor i den Syriska staden Raqqa 2014.

Foto: TT/AP Bild 1 av 3

Michael Krona är forskare specialiserad på IS kommunikation.

Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 3

Kanadas premiärminister Trudeau besöker en minnestund över de offer som dog i terrorattacken i april, en attack som IS senare tog på sig.

Foto: Chris Young/TT Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X