Annons

Forskare om havslarmet: ”Nya är att allt går fortare”

Ulf Molau på en pressträff i Stockholm på onsdagen.
Ulf Molau på en pressträff i Stockholm på onsdagen. Foto: Karin Wesslén/TT

Det allra mest alarmerande med FN-panelen IPPC:s havsrapport är hur snabbt allting sker, anser professor Ulf Molau, en av medförfattarna.

– Vi kan inte återskapa permafrost, vi kan inte återskapa glaciärer. För det skulle vi behöva en ny istid, säger han till SvD.

Under strecket
Publicerad

Ulf Molau är professor i ekologi vid Göteborgs universitet och en av 106 medförfattare av IPCC:s rapport om den globala uppvärmningens påverkan på haven och istäckta områden.

– Våra medarbetare är utspridda från Fairbanks i Alaska till Tokyo i Japan. Så det har varit svårt att bestämma tid för det videomöte som vi har varje vecka, säger han till SvD inne på ett konferensrum i World Trade Center i Stockholm.

Rapporten släpptes två dagar efter ett extrainsatt klimatmöte i New York.

– Vad som är nytt är att allt går snabbare. Jag har varit med i FN:s klimatarbete i 20 år, och havsnivån höjs snabbare än vad vi tidigare har trott. Det är alarmerande.

Att havsnivån ökar snabbare än vad man tidigare har trott beror på två saker: varmt vatten tar större plats, och glaciärerna smälter i en tidigare icke förutsedd takt.

– Att glaciärerna smälter snabbare beror på att medeltemperaturen blir högre. Det är väldigt enkelt, säger Ulf Molau.

– Hela utvecklingen i kryosfärven, det vill säga de istäckta områdena, är oåterkallelig. Du kan inte återskapa en glaciär. För det behövs en ny istid.

Annons
Annons
Efter reklamen visas:
FN:s larmrapport om haven i 4 punkter

Enligt rapporten kan den genomsnittliga havsvattennivån höjas med 15 millimiter per år om den globala uppvärmningen inte hejdas. Fortsätter utsläppen i samma takt som i dag kan det gå ännu snabbare.

– Vi har även värmeböljor i haven numera, och en ökad skiktning som gör att utbytet mellan ytvatten och djupvatten inte fungerar lika bra. Vi har även sämre syresättning på lägre djup.

Den globala temperaturhöjningen gör även att haven försuras eftersom mer koldioxid lagras under vatten. Att havet blir varmare påverkar temperaturkänsliga fiskar som makrill och ansjovis, förklarar Ulf Molau.

– Korallreven och alla former av skaldjur drabbas av försurningen. Framför allt slår det hårt mot korallreven.

Ulf Molau har arbetat med kapitlet som handlar om hur områden på hög höjd påverkas av klimatförändringarna.

– En stor befolkning som odlar och har boskap i höghöjdsområden som Himalaya påverkas negativt. Glaciärerna där är stora, men nederbörden är generellt låg, säger Ulf Molau och fortsätter:

– Utvecklingen kan leda till jordskred i stora floder som Ganges, Brahmaputra och Gula floden, vilket leder till sämre vattenkvalitet.

Hur påverkas Sverige av att isarna smälter och att havsnivån ökar?

– Främst drabbar det samebefolkningen. De har både problem med sommarbetet för renarna, och vinterbetet, med starkt växlande väder så renarna inte kommer under lavarna, säger Ulf Molau.

Efter reklamen visas:
Så drabbas Sverige av höjda havsnivåer
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons