Annons

Forskare: Polisen allt längre från medborgarna

I hela Norden har polisen genomgått stora reformer med en kraftig minskning av polisdistrikt. I Norge har polisreformen precis inletts och i Danmark har den sex år på nacken. Men närheten till medborgarna har inte blivit bättre, visar dansk forskning.

Under strecket
Publicerad

Polisreformerna i Norden kritiseras av forskare för att de inte genomförts med hänsyn till tillräckligt mycket forskning. Ny forskning visar att mycket har förbättrats med de nya reformerna, men på bekostnad av polisens närhet till medborgarna.

Foto: Simon Paulin

Polisreformerna i Norden kritiseras av forskare för att de inte genomförts med hänsyn till tillräckligt mycket forskning. Ny forskning visar att mycket har förbättrats med de nya reformerna, men på bekostnad av polisens närhet till medborgarna.

Foto: Simon Paulin
Polisreformerna i Norden kritiseras av forskare för att de inte genomförts med hänsyn till tillräckligt mycket forskning. Ny forskning visar att mycket har förbättrats med de nya reformerna, men på bekostnad av polisens närhet till medborgarna.
Polisreformerna i Norden kritiseras av forskare för att de inte genomförts med hänsyn till tillräckligt mycket forskning. Ny forskning visar att mycket har förbättrats med de nya reformerna, men på bekostnad av polisens närhet till medborgarna. Foto: Simon Paulin

Precis som i Sverige har det genomförts ett antal polisreformer i Norden med syfte att effektivisera genom större polismyndigheter och samtidigt komma närmare medborgarna. I Norge inleddes reformen 1 januari i år och i Danmark avslutades den 2010. Debatten har gått i samma tongångar i alla tre länder.

– Reformen i Norge har väckt kritik från forskare, facket, enskilda poliser och politiker eftersom den centraliserat polisen, säger Birgitte Ellefsen, forskare och lektor vid Polishögskolan i Norge.

Som forskare är hon kritisk till att det inte finns tillräckligt mycket forskningsunderlag inför beslutet om reformen. Som grund till reformen ligger ”Politianalysen” från 2013.

– De som skrev ”Politianalysen” använde inte forskning från tidigare reformer i Sverige och Danmark, de baserade analysen endast på intervjuer med polisdirektörerna i landet som uttalat sig positivt. Men många polisforskare menar att det är en för snäv kunskapsgrund bakom reformen, säger hon.

Annons
Annons

I Danmark var det väldigt stora problem under de första två åren och hela rättsystemet blev ineffektivt, berättar Lars Holmberg polisforskare vid Köpenhamns universitet. Han har forskat om effekten efter den danska polisreformen som pågick mellan 2007 och 2010. Precis som i Sverige och Norge har antalet polisdistrikt minskat kraftigt, från 54 till 12.

– Det har blivit bättre på många områden med större poliskretsar som har mer resurser och kapacitet att klara alla typer av kriminalitet. Men inte på det lokala planet, säger han.

Polisen blir mer reaktiv och det blir svårare att jobba förebyggande när lokalkunskapen minskar.

Det är framförallt närheten till medborgarna, lokalkännedomen och det brottsförebyggande arbetet som har fått lida av polisens centralisering, visar hans forskning.

– Men det har den statliga utredningen i Sverige eller Politianalysen i Norge skrivit om, säger han.

Det är inte första gången polisen står inför en reform i Norge. Den senaste var år 2000 och då minskade polisdistrikten från 54 till 27 distrikt, som idag är reducerat till 12. Även den gången var planen att de mindre polisstationerna skulle skäras ner men det satte kommunerna stopp för. Det går inte den här gången, beslutet har centraliserats och det är polisdirektören som bestämmer.

– Det visar på en klar centralisering av makten, säger Birgitte Ellefsen.

Den analys som gjordes innan reformen var att fastställa responstider, hur lång tid det max får ta innan en första polispatrull når en brottsplats utifrån antal invånare. Det är bra, tycker hon, men samtidigt försvinner den dagliga kontakten man bildar större enheter.

– Polisen blir mer reaktiv och det blir svårare att jobba förebyggande när lokalkunskapen minskar. Polisen är där det finns mycket kriminalitet men inte på andra platser vilket gör att man förlorar kontakter inför förebyggande arbete, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons