Annons

Forskare: Så känner du igen psykopaten bland oss

Bland seriemördare är det troligen bara ett fåtal som skulle uppfylla kriterierna för att kallas psykopater, menar forskarna. Däremot har de flesta av oss en liten grad av vissa psykopatiska drag.

Under strecket
Publicerad

Vem är psykopat?

Foto: Felix Hörhager/TT Bild 1 av 1

Vem är psykopat?

Foto: Felix Hörhager/TT Bild 1 av 1
Vem är psykopat?
Vem är psykopat? Foto: Felix Hörhager/TT

Psykopati är för det första ingen psykiatrisk diagnos, det kan vara bra att veta. Trots att många anser att termen är föråldrad är den ännu ett begrepp som används inom rättsväsendet. På slutna anstalter anses ungefär 15–20 procent av de kriminella uppfylla kriterier att kunna kallas psykopater, enligt boken ”Psykopaten – verkligheten bortom myten” av rättspsykiater Marianne Kristiansson och medicine doktor Karolina Sörman, båda forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Ungefär en procent av alla män i allmänbefolkningen beräknas kunna kategoriseras som psykopater. Det finns väldigt lite forskning på kvinnor med psykopatiska drag därför går det inte att säga hur dragen bedöms bland dem.

Annons
Annons

Typiska psykopatiska drag är:

1. Nedsatt impulskontroll

2. Känslokyla och oförmåga att bry sig om konsekvenserna av sitt beteende.

3. Extrem stresstålighet och djärvhet.

Så beskrivs begreppet i psykopatifältets nyaste teoretiska modell, den triarkiska, som har utformats av den amerikanske professorn Christopher Patrick. Tanken med den är att de tre olika områdena relaterar till ny forskning inom neuorobiologi.

Efter reklamen visas:
Är vi omgivna av psykopater?

Den tidigare modellen som använts mest de senaste decennierna och som fortfarande är standard inom svenskt rättsväsende och även i Nordamerika är checklistan PCL-R som listar 20 punkter som används för att bedöma graden av psykopati i kriminella grupper.

Vid användning av Hares lista över kriterier för psykopati tilldelas personen ett poäng för de egenskaper som överensstämmer väl med personligheten och två poäng för de som överensstämmer mycket väl. Summan av dessa poäng kan bli som mest 40. Olika länder tillämpar olika poängantal för att sätta gränsen för psykopati.

Listan är mycket omdiskuterad, inte minst i USA, eftersom den nu anses vara föråldrad, men som sagt används den fortfarande på många håll som ett stöd i rättsväsendet.

De 20 punkterna i Robert Hares psykopatikriterier

  1. Talför/ytligt charmig
  2. Förhöjd självuppfattning/grandios
  3. Behov av spänning/blir lätt uttråkad
  4. Patologiskt lögnaktig
  5. Bedräglig/manipulativ
  6. Saknar ånger och skuldkänslor
  7. Flackt, ytligt känsloliv
  8. Kall/bristande empatisk förmåga
  9. Parasiterande livsstil
  10. Bristande självkontroll till exempel lättväckt aggressivitet
  11. Promiskuöst och egoistiskt sexualliv
  12. Tidiga beteendeproblem (före 12 års ålder)
  13. Saknar realistiska, långsiktiga mål; agerar kortsiktigt och kan inte planera på lång sikt
  14. Impulsiv
  15. Ansvarslös, till exempel som förälder eller chef
  16. Tar inte ansvar för sina handlingar
  17. Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden
  18. Ungdomsbrottslighet (före 15 års ålder)
  19. Överträdelse av villkorad frigivning/utskrivning, begår till exempel nya kriminella handlingar under permission
  20. Kriminell mångsidighet, flera typer av lagbrott bland de följande 10: inbrott, rån, narkotikabrott, olaga frihetsberövande, mord/mordförsök, olaga vapeninnehav, sexualbrott, grov oaktsamhet, bedrägeri, rymning från fångvårdsanstalt (är ej ett lagbrott i sig)
Annons
Annons

Personer med antisocial personlighetsstörning, vilket är en diagnos, har ofta psykopatiska drag. Skillnaden mellan de båda begreppen ligger i att man vid konstruktionen av kriterierna för personlighetsstörningen betonade kriminellt och asocialt beteende.

I psykopatibegreppet betonas det hänsynslösheten gentemot andra människor, vilket inte nödvändigtvis är olagligt. I det följande beskrivs personer som uppfyller kriterierna för båda begreppen.

Efter reklamen visas:
Psykopatiska drag hos unga – finns de?

I den amerikanska diagnosmanualen DSM (Diagnostic Statistic Manual) och det europeiska systemet ICD finns diagnosen antisocial personlighetsstörning som är beteendebaserad. Det finns flera likheter och den diagnosen är vanlig bland kriminella. På slutna anstalter är det, som sagt, ungefär 15–20 procent som uppfyller kraven på att kallas uttalade psykopatiska drag. Runt 80 procent har diagnosen antisocial personlighetsstörning. Majoriteten av personer med psykopati har också antisocialt personlighetssyndrom, enligt boken ”Psykopaten – verkligheten bortom myten”.

En studie på fyra tusen män som kallades in till militärtjänstgöring vida de att bland de som hade höga poäng på en självskattningsskala för psykopatiska drag fanns två grupper: de djärva, äventyrssökande och med låg grad av ångest och depression samt personer som tenderade att ha ångest, depression och kroppsliga besvär.

Tre fiktiva kriminella typer med varierande grad av psykopatiska drag, här tecknade utifrån ett bankrån, skildrade i boken ”Psykopaten – verkligheten bortom myten”:

• Patrik

Har starka psykopatiska drag. Han är extremt orädd med psykopati som är kontrollerad och kylig, klartänkt i extremt stressande situationer som vid till exempel ett bankrån. Han har kapacitet att planera ett extremt brott utan att bli berörd. Han är typisk i sin grupp, en person med stor kapacitet. Hade han inte kommit in i den kriminella miljön hade han kunnat bli något stort utanför den. Han kan planera och organisera andra personer. Delar av hans frontallob i hjärnan, beslutsfattarcentrum, är välutvecklade. Däremot tror forskarna att andra delar i hjärnan inte är lika utvecklade. Som de där vi värderar saker, därifrån vi hämtar vår moraliska kompass, att vi väljer att inte skjuta ned någon. Patriks smart och social så många luras av honom. Även inne på en anstalt låter sig många luras av den grandiose manipulative Patrik.

Annons
Annons

En orsak till att en person är extremt djärv och orädd kan vara att det sympatiska nervsystemet inte drar igång på samma sätt som hos andra.

• Klas

Har mindre uttalade psykopatiska drag. Han är impulsiv, men inte så stresstålig. Blir uppenbart stressad av kaoset inne på banken under det rån som Patrik har planlagt. Klas hjärnas belöningssystem och fungerar lite annorlunda. Han har lägre kapacitet i det som kallas arbetsminnet. Han har svårt att hålla information i arbetsminnet. Det är sannolikt att han har adhd. Han har svårt att planera saker, att avsluta och att koncentrera sig. Han är lättstyrd, något som är praktiskt för Patrik när han ska planera ett brott till exempel.

• Anders

Har fått diagnosen antisocialt personlighetssyndrom men har inga uttalade psykopatiska drag. Han är den som kan ta ett steg tillbaka och se sig själv utifrån. Han vill förbättra sig och lämna den kriminella världen. Han deltar aktivt i rehabiliteringsprogrammen på anstalten.

 

Källor: ”Psykopaten – verkligheten bakom myten”, Psykologiguiden, Wikipedia.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons