X
Annons
X

Forskare: Vänner viktigare än träning för ett långt liv

Chansen att leva länge ökar med 50 procent för dem som har vänner, är sociala och tar kontakt med folk på stan. Att ensamhet är en större riskfaktor för hälsan än rökning och stillasittande är forskningsresultat som har fått spridning senaste året. Ju förr man satsar på att bygga nätverk, desto bättre, säger Julianne Holt-Lunstad som står bakom studien.

Julianne Holt-Lunstads forskning visar att brist på social kontakt förkortar livet mer än att röka 15 cigaretter om dagen och vara stillasittande. Illustration (beskuren): Dennis Eriksson
Julianne Holt-Lunstads forskning visar att brist på social kontakt förkortar livet mer än att röka 15 cigaretter om dagen och vara stillasittande. Illustration (beskuren): Dennis Eriksson Foto: Mark A Philbrick/BYU

– Precis som vi lägger in tid för fysisk aktivitet i våra späckade scheman borde vi lägga in tid för att vara sociala. Och det är lika bra att börja tidigt, säger psykologiprofessor Julianne Holt-Lunstad vid Brigham Young University i Utah, USA.

Hon står bakom flera omfattande analyser som kunnat visa att vänner, föreningsliv och småprat med folk på stan bidrar mer till ett långt liv än alla andra hittills kända livsstilsfaktorer – som att sluta röka och dricka, motionera och gå ned i vikt. Forskningsresultaten har spritts över västvärlden och blivit extra heta senaste året.

– I våra mätningar har såväl social isolering som ensamhet och ensamboende starka samband med risken för att dö i förtid, säger hon. En studie visar att det är tre gånger mer sannolikt att de som bor ensamma får brist på socialt skyddsnät senare i livet än de som bor ihop med andra.

Annons
X

Såväl social isolering och ensamhet som ensamboende har starka samband med risken för att dö i förtid.

Julianne Holt-Lunstad har studerat ensamhet under hela sin forskarkarriär. I dag mäter hon tre aspekter av människors relationer – huruvida sociala nätverk existerar (struktur), i vilken grad de ger stöd och tillhörighet (funktion) och hur bra vi mår i dem (kvalitet). Alla har visat sig ha en stark påverkan på hälsan.

– För varje grad av ökad isolering inom vart och ett av dessa områden ökar risken för att dö för tidigt – och omvänt, säger hon. För dem som ligger lågt i fler än ett område är risken störst för sjukdom.

Båt vid tropisk ö
Vidgade vyer med SvD accent

Speciellt utvalda resor med nya upplevelser, mer kunskap och andra perspektiv.

Vanligast till följd av ensamhet är hjärt-kärlsjukdomar och stroke, enligt en annan undersökning.

Tracey Crouch är Storbritanniens – och världens – första ensamhetsminister. Hennes mål är underlätta för människor att bryta sin ensamhet. Det leder bland annat till minskade vårdkostnader. Foto: Geoff Pugh/IBL

Det är logiskt – utvecklingsbiologiskt sett, förklarar Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Stockholms sjukhem. 2014 skrev han boken "Att höra till – om ensamhet och gemenskap" (Natur & Kultur) där han reder ut vårt sociala arv. När människan började leva i större grupper utvecklades fysiologiska system för trygghet och fara – vår hjärna lärde sig att vi var skyddade i gruppen och sårbara när vi utforskade världen på egen hand.

Det typiska för vad som händer när vi lämnar gruppen är än i dag att vaksamheten på faror skärps med hjälp av stresshormoner.

– Det är det här varningssystemet som ställer till det för hälsan, säger Peter Strang. I dag när vi är ofrivilligt ensamma tror hjärnan att vi är utsatta för ett fysiskt hot och stresshormonerna ger samma blodkärlssammandragning som då. Det är det som kan leda till hjärtinfarkt och stroke.

Att sakna vänner kan vara livsfarligt. Det är slutsatsen efter en omfattande analys som gått igenom livsstilsfaktorer i 148 studier med sammanlagt över 300 000 deltagare. Illustration: Dennis Eriksson

Man är helt enkelt mer smärtkänslig när man är ensam, och det tror jag inte att sjukvården känner till.

Ofrivillig ensamhet ökar risken också för demens, depression och psykiskt lidande och försämrar den kognitiva förmågan. Det aktiverar dessutom hjärnans system för fysisk smärta, förklarar Peter Strang.

– Man är helt enkelt mer smärtkänslig när man är ensam, och det tror jag inte att sjukvården känner till. Ändå är upplevelsen av att ha ont den vanligaste orsaken till att man går till doktorn.

För de patienter som är inskrivna i avancerad hemsjukvård kan han se skillnader: de som har ett svagt socialt nätverk har mer smärta, mår sämre och larmar oftare än andra.

Peter Strang brukar fråga om värken när han gör hembesök. Ett vanligt svar är: "Just nu när doktorn är här har jag inte ont".

– När man skapar gemenskap i stunden dämpas smärtsystemet, det kan man mäta med magnetröntgen, säger han. Samma sak händer med foton av dem man älskar. Det räcker med att bara titta på bilden.

Ensamhet är som hunger och törst – evolutionärt nedärvda signaler på att något saknas som vi behöver för att överleva.

Själv brukar han tänka på att ha ögonkontakt när han träffar patienterna och småprata samtidigt som han gör undersökningen. Eller hålla handen – "allt som vi intuitivt gör när vi lugnar andra fungerar bevisligen", förklarar Peter Strang.

– Man skapar kontakt med orden, blicken, kroppen. Det tar inte längre tid för oss läkare, men ger en helt annan känsla.

Julianne Holt-Lunstad och andra ensamhetsforskare har nu börjat utgå från att gemenskap är ett evolutionärt, biologiskt behov. Ensamhet blir därmed inte enbart en subjektiv upplevelse, utan också ett objektivt symtom på en livsviktig brist.

– Ensamhet är som hunger och törst – evolutionärt nedärvda signaler på att något saknas som vi behöver för att överleva, konstaterar hon. Känslan ska motivera oss att ta kontakt med andra.

Julianne Holt-Lunstad är professor i psykologi vid Brigham Young University i Utah, USA. Foto: Mark A Philbrick/BYU

Det har brittiska parlamentet tagit på största allvar. I januari 2018 tillsattes en Minister for Loneliness med den särskilda uppgiften att samordna insatser som kan underlätta för människor att bryta sin ensamhet och bland annat minska vårdkostnaderna.

Behöver vi sådana politiska reformer?

– Ja, eftersom alla som saknar social kontakt löper en signifikant hälsorisk – det räcker som argument. Vi tar ju allvarligt på att förebygga diabetes, övervikt och andra livsstilssjukdomar, säger Julianne Holt-Lunstad.

Den förebyggande åtgärden mot ensamhet heter nätverk och social kontakt – "det minskar signifikant risken för att dö i förtid". I sitt nästa forskningsprojekt ska hon undersöka hur engelsmännens nu över 20 år gamla metod med att skriva ut social aktivitet på recept har slagit ut.

Tanken bygger på att mänsklig kontakt sätter igång det skyddssystem som utvecklades evolutionärt på samma sätt som varningssystemet: tillsammans med gruppen känner vi trygghet, vilket gör att olika må bra-hormoner frisätts.

– Hjärnan belönar gemenskap genom frisättning av oxytocin, endorfiner och dopamin, berättar Peter Strang. Varför gillar människor att sjunga i kör eller spela fotboll? Den bakomliggande förklaringen brukar handla om gemenskapen.

Men det är inte bara föreningsliv och starka band till familj och vänner som är bra för den fysiska hälsan. Småprat på stan har en nästan lika skyddande effekt mot att dö i förtid, visar Julianne Holt-Lunstads meta-analys. Som att byta några ord med grannen, skoja med fiskhandlaren, inleda ett samtal på tåget, hjälpa någon över gatan.

De här svagare sociala banden är viktigare än vi tidigare har trott.

– De här svagare sociala banden är viktigare än vi tidigare har trott, konstaterar Susan Pinker, kanadensisk socialpsykolog och kolumnist för The Wall Street Journal.

I sin bok "The Village Effect" och sitt TED-föredrag som visats över två miljoner gånger har hon beskrivit hur bygemenskap främjar livslängden.

Hur har det påverkat ditt eget liv?

– Jag gick med i en simklubb istället för att simma ensam så jag får ett socialt utbyte samtidigt som jag simtränar. Det behöver jag mer än motionen om jag vill leva länge – det är ju vad forskningen visar!

Så Susan Pinker tar också cykeln ned på stan för att handla, fastän hennes son suckar "varför slösa tid på det, du kan ju köpa allt på nätet?" När hon skulle flytta för något år sedan stannade hon folk i kvarteret och frågade hur ofta de brukade prata med sina grannar och var man kunde träffas tillsammans. Kort sagt: om det fanns en infrastruktur som främjade socialt utbyte.

– Andra möjligheter har ju försvunnit – bankerna är on-line, vi går inte till biblioteket, vi köper inte tidningar. Jag brukar prata med expediten medan jag handlar, men det är ju nästan passé.

Effekterna av de risk- eller skyddsfaktorer som vi har exponerats för under livet brukar bli mer påtagliga med åldern.

Att på det här sättet odla sociala kontakter på alla nivåer – det ska man göra så tidigt det bara går, enligt Julianne Holt-Lunstad. Effekterna av de risk- eller skyddsfaktorer som vi har exponerats för under livet brukar bli mer påtagliga med åldern.

– Sociala kontakter behöver bli en del av en hälsosam livsstil, säger hon. Och det är aldrig för sent att ändra sina mönster! Vi kan börja vidta åtgärder direkt, i detta nu. Det kan minska risken för en för tidig död i framtiden.

Ida, 28, bröt ensamheten i Stockholm

Efter reklamen visas:
Ensamhet kan förkorta livet
Annons
X
Annons
X

Julianne Holt-Lunstads forskning visar att brist på social kontakt förkortar livet mer än att röka 15 cigaretter om dagen och vara stillasittande. Illustration (beskuren): Dennis Eriksson

Foto: Mark A Philbrick/BYU Bild 1 av 4

Tracey Crouch är Storbritanniens – och världens – första ensamhetsminister. Hennes mål är underlätta för människor att bryta sin ensamhet. Det leder bland annat till minskade vårdkostnader.

Foto: Geoff Pugh/IBL Bild 2 av 4

Att sakna vänner kan vara livsfarligt. Det är slutsatsen efter en omfattande analys som gått igenom livsstilsfaktorer i 148 studier med sammanlagt över 300 000 deltagare. Illustration: Dennis Eriksson

Bild 3 av 4

Julianne Holt-Lunstad är professor i psykologi vid Brigham Young University i Utah, USA.

Foto: Mark A Philbrick/BYU Bild 4 av 4
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X