Annons

Forskare varnar: ”Folk kan tvingas flytta”

Det är annorlunda nu. Faller bostadspriserna kan svenska banker göra förluster på bolånen. Det varnar forskaren Jörgen Blomvall vid Linköpings universitet. Blomvall pekar på avgörande skillnader mellan dagens situation på bostadsmarknaden och krisen på 1990-talet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Samhället har övat för översvämning, för om det blir krig, men ett rimligt ekonomiskt scenario – är samhället verkligen förberett för vad som händer då, frågar sig Jörgen Blomvall.

Foto: Tomas Oneborg & Linköpings universitet

John Arne Wang och Jonas Söderberg på SEB.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Samhället har övat för översvämning, för om det blir krig, men ett rimligt ekonomiskt scenario – är samhället verkligen förberett för vad som händer då, frågar sig Jörgen Blomvall.

Foto: Tomas Oneborg & Linköpings universitet
Samhället har övat för översvämning, för om det blir krig, men ett rimligt ekonomiskt scenario – är samhället verkligen förberett för vad som händer då, frågar sig Jörgen Blomvall.
Samhället har övat för översvämning, för om det blir krig, men ett rimligt ekonomiskt scenario – är samhället verkligen förberett för vad som händer då, frågar sig Jörgen Blomvall. Foto: Tomas Oneborg & Linköpings universitet

Stigande marknadsräntor tar inte hänsyn till om människor tvingas flytta.

SvD har rapporterat om utvecklingen på bostadsmarknaden och hur bankernas bostadsobligationer har vuxit i storlek. Sista juli i år var det samlade värdet 2 100 miljarder kronor enligt bankföreningen.

Nu kommer varningar om att systemet är sårbart i en kris. Jörgen Blomvall, matematiker och forskare i finans vid Linköpings universitet, har analyserat bostadsobligationerna under många år och ser flera svaga punkter.

– Vi har satt oss i händerna på finansmarknaden. Om finansmarknaden blir rädd stiger räntorna. Systemet går bara att driva så länge någon vill finansiera det och låna ut pengarna. Stigande marknadsräntor tar inte hänsyn till om människor tvingas flytta.

Annons
Annons

John Arne Wang och Jonas Söderberg på SEB.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I dagsläget har svenska bostadsobligationer höga kreditbetyg och marknaden fungerar väl. Efterfrågan har dessutom ökat sedan både den Europeiska centralbanken och svenska Riksbanken började köpa olika räntepapper.

– Europeiska centralbanken köper upp europeiska bostadsobligationer i eurozonen. Då söker sig investerare till de svenska obligationerna. Svenska storbanker kan låna väldigt billigt just nu.

En anledning till att de svenska bostadsobligationerna har höga kreditbetyg är att svenska hushåll historiskt sett har prioriterat sina räntebetalningar. Ofta brukar det talas om att hushållen under 1990-talskrisen bytte oxfilé mot blodpudding, allt för att klara räntorna. Då gjorde svenska banker små kreditförluster på bolånen.

När SvD intervjuade banken SEB om bostadsobligationerna var svaret från John Arne Wang, chef för upplåning och likviditetshantering på SEB, att ”det är extremt svårt att se hur man som investerare kan förlora pengar på bostadsobligationer”.

Jonas Söderberg, chef för investerarrelationer på SEB, lyfte det faktum att man i Sverige inte kan lämna ifrån sig nyckeln och bli av med lånet. ”Som långivare har vi en otroligt stark regressrätt. Där finns en otrolig styrka hos bostadsobligationerna”, sa Söderberg.

John Arne Wang och Jonas Söderberg på SEB.
John Arne Wang och Jonas Söderberg på SEB. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons
Annons

Men Jörgen Blomvall håller inte helt med. Han betonar att likheterna mellan 1990-talet och nu är relativt få. 1992 var boräntan historiskt sett hög, närmare 14 procent. När Riksbanken sänkte räntan föll också boräntorna ned mot 9 procent på ett år.

– Människor kunde bo kvar i sina hus eller lägenheter. De som tvingades sälja med förlust gjorde det för att de förlorade jobbet eller skiljde sig. Men eftersom lånen var såpass mycket mindre än nu och räntorna föll kunde många människor betala av lånen.

Idag är situationen den omvända. Boräntorna är rekordlåga och skulderna har vuxit. Tjugo år av stigande bostadspriser har samtidigt gjort att många hushåll troligen har stora värden i sina bostäder. De skulle klara ett prisfall utan att lånen blir större än bostadens värde.

Jag tror att långt fler än tidigare kommer att behöva gå igenom skuldsanering via kronofogden.

Men det finns också sårbara hushåll, särskilt de unga som köpt sin första bostad på nuvarande prisnivåer. Jörgen Blomvall frågar sig hur en 30-åring som har köp en lägenhet för flera miljoner kronor ska kunna betala tillbaka skulden om priserna faller.

När ett krisscenario diskuteras hörs ofta två möjliga lösningar. Den ena är att Riksbanken köper bostadsobligationer, den andra att staten på något sätt kommer hjälpa hushållen. Jörgen Blomvall tror inte på någon av lösningarna.

– Skulle staten hjälpa människor som med hög belåning köpt en bostad med hög förväntad avkastning och ge just dem pengar? Skulle Riksbanken ta över de förväntade kreditförlusterna från investerare som erhållit ersättning för just den risken, och i praktiken ge just dem pengar. Båda alternativen är väldigt orättvisa.

Annons
Annons

Vad tror du händer?

– Jag tror att långt fler än tidigare kommer att behöva gå igenom skuldsanering via kronofogden. Det kommer inte att gå att betala av såpass stora skulder, dessutom är det troligt att boräntorna stiger under en kris.

Nyligen trädde en ny lag i kraft som ska ge fler hushåll rätt till skuldsanering. Det kan hjälpa utsatta hushåll men det är ännu en svag punkt i systemet med bostadsobligationer. I en ny kris kan bankerna göra kreditförluster på bolån, säger Jörgen Blomvall. Det skulle kunna göra den onda spiralen än värre.

– Tvingas bankerna till kreditförluster kommer investerare kräva högre räntor för att låna ut pengar. Det skulle innebära högre boräntor till hushållen och svagare banker.

Varför svagare banker?

– Bostadsobligationerna är konstruerade på ett sådant sätt att bankerna är skyldiga att fylla på med nya säkerheter om det behövs.

Vad händer med människors pengar i ett sådant läge?

– Den statliga insättningsgarantin gäller givetvis för privatpersoner. Men frågan är hur mycket som blir över till de investerare som har köpt andra typer av obligationer av banken.

Hur sannolikt är det scenariot du målar upp?

– Det är inte osannolikt. Politikerna har skapat ett finansiellt system som har dessa egenskaperna. Problemet är att få vet hur det egentligen fungerar och hur beroende vi har blivit av finansmarknaden, säger Jörgen Blomvall.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons