Annons

Emma Frans:Vapenlobbyister drar nytta av forskarnas dilemma

Ger stränga vapenlagar färre masskjutningar i USA? SvD:s Emma Frans undersöker vad vetenskapen egentligen kan slå fast om kopplingen.

Uppdaterad
Publicerad
Tungt beväpnad polis vid Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida. Den senaste skolskjutningen i USA kostade 17 elever livet.
Tungt beväpnad polis vid Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida. Den senaste skolskjutningen i USA kostade 17 elever livet. Foto: Zuma/IBL

Även om masskjutningar har förekommit i ett flertal länder i världen utmärker sig USA som det land med betydligt fler masskjutningar än andra rika nationer. USA utmärker sig också med att ha väldigt liberala lagar när det gäller innehav av skjutvapen. Betyder detta att det är de liberala vapenlagarna som orsakar en hög förekomst av masskjutningar?

Föga förvånande finns det ett starkt samband mellan antalet masskjutningar och antalet skjutvapen i befolkningen. När olika länder jämförs visar statistiken att ju fler personer som äger ett vapen, desto vanligare är det att masskjutningar förekommer (1).

Naturligtvis skulle det inte kunna ske några masskjutningar om det inte fanns några skjutvapen, men om vi förutsätter att skjutvapen inte bör förbjudas helt, vilka typer av regleringar kan minska risken för masskjutningar?

Annons

En forskningsrapport som 2016 sammanfattade resultaten från 130 studier från tio olika länder (2) visade att lagar som till exempel begränsar möjligheten att införskaffa skjutvapen kunde kopplas till en minskad risk för olika typer av dödsfall och skador orsakade av skjutvapen. Obligatoriska bakgrundskontroller av den som köper skjutvapen, och förbud mot att personer som tidigare begått våldsbrott får införskaffa dem, är sådana begränsningar.

Bevisbördan borde ligga på den som påstår att liberala vapenlagar i n t e ökar risken för masskjutningar, istället för på den som påstår det motsatta.

En annan åtgärd som verkar ha effekt är bestämmelser om att skjutvapen måste förvaras på ett säkert sätt. Forskarna bakom rapporten uppmärksammade dock att studierna hade vissa begränsningar vilket gör det svårt att veta att det verkligen handlar om orsakssamband mellan stränga vapenlagar och färre vapenrelaterade dödsfall.

Anledningen till att det är så svårt att fastställa orsakssamband är att många av studierna som undersöker hur vapenlagar påverkar risken för bland annat masskjutningar jämför olika länder eller stater, och det kan finnas skillnader mellan regionerna som förklarar sambanden.

För att komma åt detta studerade forskare förekomsten av masskjutningar, definierat som skjutningar med minst fem offer, före och efter införandet av strängare vapenlagar i Australien 1996 (3). Studien som publicerades 2016 i den vetenskapliga tidskriften Jama rapporterade att det sammanlagt skedde 13 masskjutningar åren 1979 till 1996 (totalt 18 år), alltså åren före de skärpta vapenlagarna. Däremot skedde inga masskjutningar i Australien från att de nya lagarna infördes till och med maj 2016 (totalt 20 år).

Trots denna dramatiska nedgång skriver forskarna bakom studien att de inte kan utesluta att andra förändringar under tidsperioden påverkade utvecklingen, men att de strängare vapenlagarna rimligen var en viktig bidragande orsak till minskningen.

Sammanfattning:

Det är enkelt för forskare att ta reda på kortsiktiga effekter av ett vitt piller, då det går att kontrollera för alla eventuella faktorer som kan påverka analysen, men det är betydligt svårare att ta reda på exakt hur vapenlagar påverkar risken för masskjutningar. Dessa svårigheter utnyttjas av en del vapenlobbyister som pekar på att det inte finns tillräckliga belägg för att stränga vapenlagar motverkar masskjutningar.

Mycket talar dock för att fler och mer lättillgängliga skjutvapen ökar risken för olika typer av vapenrelaterade dödsfall och skador, inklusive masskjutningar.

En rimlig slutsats vore därför att bevisbördan borde ligga på den som påstår att liberala vapenlagar inte ökar risken för masskjutningar, istället för på den som påstår det motsatta.

Annons
Annons

Tungt beväpnad polis vid Marjory Stoneman Douglas High School i Parkland, Florida. Den senaste skolskjutningen i USA kostade 17 elever livet.

Foto: Zuma/IBL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons