Annons

Forskning: En oöverträffad metod för att lära sig språk

Illustration: Johanna Aggestam
Illustration: Johanna Aggestam

Språkappar, språkkurser eller bara prata? Det finns sätt som är bevisat effektivare än andra när vi vill lära oss ett nytt språk. Regeln ”ju jobbigare desto bättre”, tycks vara det som gäller.

Under strecket
Publicerad

Elise Hoppman.

Foto: Mark Koranda

Ibland bestämmer vi oss. Vi plockar fram den dammiga grammatikboken, laddar ner en språkapp. Under nästa Madridbesök, då ska det pratas!

Ofta ger vi upp lika snabbt med ett enkelt konstaterande: inget fastnar ändå.

Många gånger tycker vi också att vi kan en del, vi förstår till och med sammanhanget i texter och tv-serier. Tills vi ska börja prata. Borta är både grammatik och vokabulär.

Som tur är har en hel del forskning gjorts runt hur vi bäst lär oss språk. Och det verkar inte vara att sitta med näsan i grammatikboken (dessutom visar studier att det är rätt dåligt för motivationen).

I stället tycks det handla om att – prata.

I ett par decennier har forskare utforskat det som kallas testeffekten. Istället för att läsa en text eller en lista med glosor flera gånger, har man sett att man lär sig bättre om man lägger mest tid på att försöka återkalla kunskapen ur minnet, att testa sig på materialet.

Att skapa egna meningar är en väldigt kraftfull metod också för att lära sig grammatik.

I andra studier har några deltagare fått lära sig genom att härma någon som pratar, ett vanligt inlärningssätt på både kurser och i språkappar. Andra har istället testat sig på orden, försökt hitta dem i minnet. Och även då har testmetoden varit överlägsen.

Annons
Annons

Elise Hoppman.

Foto: Mark Koranda

Men är det bara för enstaka ord som man tjänar på att försöka minnas dem, eller funkar det även för grammatik? Det frågade sig en grupp amerikanska forskare.

– För många är grammatiken svårare att lära sig än vokabulären. Vi tänkte att det kanske fanns en liknande effekt som vi såg för glosor också för hur orden sätts samman i en mening, för grammatiken, säger Elise Hopman, doktoranden i psykologi som ledde studien vid University of Wisconsin-Madison.

Elise Hoppman.
Elise Hoppman. Foto: Mark Koranda

I studien fick deltagarna en introduktion där de lärde sig grunderna i ett påhittat språk. Därefter fick en grupp träna ytterligare genom förståelseövningar, där de fick lyssna på en mening och sedan svara på om den var korrekt i förhållande till en bild de såg.

Den andra gruppen fick bara se bilden och sedan försöka att själva beskriva den med den lilla kunskap de hade. Därefter fick de se rätt svar.

Sedan fick alla göra ett förståelsetest – i stil med vad grupp ett redan tränat på.

– De som själva försökt använda språket gjorde bättre ifrån sig på alla sätt. De var både snabbare och hade fler rätt när det gällde att förstå grammatiken, säger Elise Hopman.

Studien visade precis det forskarna misstänkte – att det även för grammatik var effektivare att leta i minnet, att använda kunskapen, för att få den att fastna.

– Att själv prata, att skapa egna meningar, det är en väldigt kraftfull metod också för att lära sig grammatik, att lära sig hur orden hänger ihop, säger Elise Hopman.

Visst, men detta gällde ett påhittat språk, menade kritikerna. Skulle det fungera på ett riktigt? Elise Hopman och några kollegor testade samma metodik på en grupp studenter som lärde sig tyska. Och tysk grammatik kan vara klurig, inte minst tyskans tre olika substantivformer – der, die och das.

Annons
Annons

Eftersom din hjärna behöver arbeta hårdare sker det mer lärande.

Precis som i första studien fick en grupp träna genom hörförståelse, den andra gruppen genom att direkt försöka producera meningar. När alla sedan testades på ett hörförståelsetest, blev resultatet i linje med det för hitte-på-språket. Gruppen som under träningen själva hade försökt producera meningarna, klarade sig bättre på förståelsetestet.

Exakt vad som sker när vi använder ett språk i stället för att passivt ta in det, vet inte forskarna. Men det finns teorier.

När du använder språket så måste du tänka på en mängd saker. Vilka ord du ska använda, i vilken ordning de ska komma, hur de ska böjas. Om du läser en text eller lyssnar, då går det att ta genvägar. Du behöver inte förstå alla ord för att förstå sammanhanget, du behöver inte bry dig om grammatiken.

– Men om du ska säga något på ett språk som du håller på att lära dig måste du planera meningen och hålla alla olika delar i arbetsminnet samtidigt, både orden och de grammatiska elementen.

Och just det gör att kopplingarna i hjärnan, alltså minnet, stärks, tror forskarna.

– Förenklat så kan man säga att, eftersom din hjärna behöver arbeta hårdare när du producerar ett språk, då sker det mer lärande.

Kanske handlar det om att vi också faktiskt övar på det vi behöver kunna. Att använda språket.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons