Annons

Forskning: Mediebild av äldre kortar liv med 7,5 år

Bilder av åldrandet som något negativt kan försämra äldres hälsa. Stereotyperna påverkar oss hela livet och i värsta fall börjar vi bli rädda för att åldras redan som barn. Lame Maatlas Kenalemang forskar om hur svenska medier berättar om åldrandet.

Under strecket
Publicerad

”Äldre blir inte representerade på rätt sätt i media”, menar Lame Maatla Kenalemang, doktorand vid Successful ageing-programmet om hälsosamt åldrande på Örebro universitet.

Foto: Tomas Oneborg

Forskar om hälsosamt åldrande: Hany Hachem, Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache, Katarina Lindblad och Bettina Widell är anställda som doktorander vid Örebro universitet.

Foto: Tomas Oneborg

”Äldre blir inte representerade på rätt sätt i media”, menar Lame Maatla Kenalemang, doktorand vid Successful ageing-programmet om hälsosamt åldrande på Örebro universitet.

Foto: Tomas Oneborg
”Äldre blir inte representerade på rätt sätt i media”, menar Lame Maatla Kenalemang, doktorand vid Successful ageing-programmet om hälsosamt åldrande på Örebro universitet.
”Äldre blir inte representerade på rätt sätt i media”, menar Lame Maatla Kenalemang, doktorand vid Successful ageing-programmet om hälsosamt åldrande på Örebro universitet. Foto: Tomas Oneborg

Lame Maatla Kenalemang är 27 år. Toppålder för att synas som kvinna i medierna. Om bara ett par år går hon in i det åldersspann då kvinnors synlighet i media och reklam börjar minska, medan sådana som jag – 63 åringar – i princip redan har försvunnit från utbudet. Det gäller i nästan lika hög grad för männen.

Ändå är var fjärde svensk över 60 år.

Att äldre är underrepresenterade i all slags media har det gjorts mätningar på sedan 1994. Forskarna menar att det inte är den enskilda bilden som är problemet, utan det sammanlagda intrycket när bild läggs till bild, år ut och år in.

De flesta av oss har matats hela livet med bilder av äldre som sköra, dementa, vårdberoende och ofta sura. På ganska kort tid har det förändrats och vi ser nu allt oftare den aktiva, självständiga, livsbejakande och glada 70-plussaren som tar för sig av livet.

Annons
Annons

Forskning visar att stereotyper påverkar äldres välbefinnande negativt.

Bägge varianterna är stereotyper och ingen stämmer med verkligheten, enligt Lame Maatla Kenalemang som forskar på hur svenska medier berättar om åldrandet. Hon har själv märkt hur sådana bilder omedvetet har påverkat henne, både i hemlandet Botswana och här i Sverige.

– När jag jobbade i hemtjänsten i Värmland brukade jag få en pratstund med dem jag var hos. Ingen stämde in på mina föreställningar om åldrandet. Äldre blir inte representerade på rätt sätt i media – de är så mycket mer än den bild vi ser.

Så här går det till när åldersstereotyper skapas: De budskap som omger oss i samhället lär oss redan som barn vad det innebär att bli äldre. Vi utvecklar föreställningar, som i nästa steg omvandlas till stereotyper och därefter blir självuppfyllande profetior – det vill säga vi beter oss därefter. Medvetet eller omedvetet.

Hur stor roll spelar det?

– Forskning visar att stereotyper påverkar äldres välbefinnande negativt, säger Lame Maatla Kenalemang och hänvisar till the stereotype embodyment theory, en psykosocial modell för hur stereotyper påverkar åldrandet. Det sker på tre plan.

• Psykologiskt: De som får se bilder på äldre som intelligenta och aktiva klarar fysiska prov bättre än de som exponeras för negativa stereotyper, där äldre framställs som dementa och passiva.

Om jag som barn tror att äldre blir sjuka och inte begriper någonting – då kommer den bilden att präntas in i min hjärna.

• Beteendemässigt: De som får se positiva bilder av friska äldre äter mer balanserat, dricker mindre alkohol, motionerar mer, slutar röka och fungerar bättre fysiskt. De lever 7,5 år längre än de som tagit till sig negativa stereotyper, som till exempel tror att hälsoproblem är oundvikliga. Rädsla för att åldras förkortar livet.

Annons
Annons

• Fysiologiskt: Negativa stereotyper höjer stressnivån hos äldre, medan de som exponeras för en positiv bild av åldrandet får sänkt stress.

Sammantaget ger positiva förebilder också en stark känsla av att ha kontroll över sitt liv.

Sett över tid har media spridit fler negativa än positiva bilder av åldrandet, enligt forskningen. Och eftersom bilderna ackumulerats ända sedan barndomen kan vi bära med oss ett negativt, sammanlagt intryck. Det påverkar hur vi ser på vårt eget åldrande och hur vi vill umgås med äldre.

Hur går det till?

– Om jag redan som barn övertygas att tro att äldre personer blir sjuka och inte begriper någonting – då kommer den bilden att präntas in i min hjärna. I varje livsfas kommer jag att ha den här synen på äldre. När jag själv åldras har jag kvar föreställningen – och tror att nu blir jag glömsk, ensam och sjuk. Stereotyper formar våra tankar.

Men för att förklara hur de också kan påverka umgänget med äldre börjar Lame Maatla Kenalemang berätta om när hon växte upp i Botswana. Där är medierna precis som här och framställer oftast äldre negativt. Mönstret är detsamma, säger hon.

– Men det sker med en viss humor. Man retas mer med äldre i Botswana, säger att de är gammaldags, inte kan hänga med i trenderna och kallar dem gogo, som betyder både ”gammal gumma” och ”gaggig”.

Däremot är det stor skillnad på hur man tar hand om de äldre. Här i Sverige, beskriver Lame, ska de vara självständiga och bo kvar hemma, i Botswana är det tvärtom. Där tar familjerna hand om sina gamla, vilket gäller också Lames mormor som är 85 år. Självklart har mormor huvudansvaret för sin mamma – som fyllde 110 år på nyårsdagen.

Annons
Annons

Numera går gammelmormor med rullator och behöver viss hjälp. När Lames mormor inte har möjlighet att ställa upp – ja, då rycker mamman eller mostern in. Och de kan i sin tur be barnbarnsbarnen, de i Lames generation …

Trots att äldre tas om hand av sina släktingar i Botswana menar Lame att mediebilderna påverkade hennes umgänge med gammelmormor när hon var barn. Då hon såg den gamlas darriga händer tog hon för givet att hon också var skör, litet borta i huvudet och inte hade mycket att ge. Den föreställningen tror hon spelade stor roll för att hon inte träffade sin gammelmormor så mycket under uppväxten.

Nu säger hon att hon hade helt fel.

– Gammelmormor är tvärt emot allt jag föreställde mig som liten. Hon har lärt mig mycket om kulturen och historien i mitt land.

I dag är medietrycket ännu större, och barn och unga exponeras mer än andra för negativa åldersstereotyper. Det kan märkas på deras föreställningar om att bli gammal, och Lame berättar om en studie där barn, några så små som tre år, fick associera till bilder av en man i fyra olika åldrar. Vid den bild som visade honom som äldst tänkte två tredjedelar av barnen på honom som hjälplös, beroende och passiv. Över hälften svarade att det kändes hemskt att tänka på att bli gammal.

– Den känslan visar att de har tagit till sig negativa stereotyper om att åldras, berättar Lame. Det kan göra dem rädda för att bli äldre. Känslan kan också få unga människor att ta avstånd från äldre och inte umgås på ett naturligt sätt.

Min svärfar klarar allt som ingår i ett ”lyckat åldrande”. Men enligt mätmetoderna kan han inte räknas dit, för han sitter i rullstol.

Annons
Annons

Forskar om hälsosamt åldrande: Hany Hachem, Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache, Katarina Lindblad och Bettina Widell är anställda som doktorander vid Örebro universitet.

Foto: Tomas Oneborg

I sin forskning studerar hon hur medier på senare tid har kunnat gå från att framställa äldre negativt till att börja visa dem som friska, aktiva och intresserade av sin samtid. Bilderna råkar stämma med begreppet Successful ageing, forskarskolan som hon tillhör på Örebro universitet, med inriktning på ett hälsosamt åldrande. Det, i sin tur, menar hon, passar med en politik som lägger ansvaret på individen ”att lyckas” med sitt åldrande.

– Så även positiva stereotyper ligger i vägen, särskilt om det får en att tro att det hänger på en själv att bygga upp sin hälsa och inte ligga samhället till last. Men det fungerar inte så. Även om man tar hand om sig själv som yngre för att få ett längre och friskare liv och har gjort allt man ska, är det ändå ingen garanti för att slippa bli sjuk som äldre. Man kan få diabetes ändå.

Även positiva stereotyper ligger i vägen, särskilt om det får en att tro att det hänger på en själv att bygga upp sin hälsa.

I sin forskning vill Lame Maatla Kenalemang inte bara relatera till de äldre som har ett bra liv och klarar sig själva – och glömma alla andra: Var är resten, undrar hon, de som har mindre god ekonomi eller inte kan vara aktiva på grund av andra anledningar? En alltför snäv definition av ett ”hälsosamt åldrande” utesluter vissa grupper, befarar hon.

– Min svärfar kan laga sin mat, bädda sin säng, tvätta – allt som ingår i ett ”lyckat åldrande”. Men enligt mätmetoderna kan han inte räknas dit, för han sitter i rullstol. Det diskriminerar honom.

Hon fick många liknande svar när hon inför sin masteruppsats intervjuade äldre i svärfaderns närområde på landsbygden i Hagforstrakten. Flera av dem faller utanför kriterierna för ett lyckat åldrande, men upplever själva att de mår bra. Och ingen passar in på stereotyperna.

– Om de bilder som spreds av åldrandet kunde bli mer realistiska skulle det kunna öka umgänget med äldre och minska åldersdiskrimineringen. Och framför allt skulle ingen som inte åldras ”hälsosamt” behöva känna att de har gjort något fel.

Forskar om hälsosamt åldrande: Hany Hachem, Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache, Katarina Lindblad och Bettina Widell är anställda som doktorander vid Örebro universitet.
Forskar om hälsosamt åldrande: Hany Hachem, Lame Maatla Kenalemang, Andreea Badache, Katarina Lindblad och Bettina Widell är anställda som doktorander vid Örebro universitet. Foto: Tomas Oneborg

De äldre är flest, men syns minst i media

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons