Annons
Kommentar

Henrik Ennart:Harvardforskare: Nyckeln till friskt och starkt åldrande

Livets mening kan bli nästa hälsotrend. En studie gjord av forskare vid Harvard visar att äldre som upplevde större känsla av mening i livet fyra år senare var friskare, gick snabbare och hade mer kraft i nyporna. Det är bara den senaste i raden av rapporter som visar hur mjuka värden påverkar vår hälsa.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Ritanparken i Peking, Kina en tidig morgon.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 3
Foto: Henrik Isaksson/IBL Bild 2 av 3

För många fungerar volontärarbete, att lära sig nya saker, att odla vänskapsband, att utveckla en hobby eller ett intresse som man tycker om, för att känna mening.

Foto: Colourbox Bild 3 av 3

Ritanparken i Peking, Kina en tidig morgon.

Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1
Ritanparken i Peking, Kina en tidig morgon.
Ritanparken i Peking, Kina en tidig morgon. Foto: Yvonne Åsell

”Ett långt liv är väldigt ofta en produkt av ett bra liv. De som blir äldst har inte haft som mål att bli gamla men ett gemensamt drag är att de har haft en förmåga att fylla sina liv med mening.”

Forskaren vid Boston University Thomas Perls lutade sig eftertänksamt tillbaka i stolen under den där intervjun jag gjorde med honom för flera år sedan.

Som grundare och ledare för världens största studie på extremt gamla människor över 105 år – The New England centenarian study – har få kunnat skaffa sig ett så brett underlag som Thomas Perls. Han har personligen träffat och samtalat med en betydande andel av människorna på topplistan över de som blivit allra äldst.

Till råga på allt har han analyserat arvsmassan hos två 113-åringar och insett att de bar på lika många riskgener som många andra men ändå på något sätt skyddats.

Annons
Annons
Foto: Henrik Isaksson/IBL Bild 1 av 2

För många fungerar volontärarbete, att lära sig nya saker, att odla vänskapsband, att utveckla en hobby eller ett intresse som man tycker om, för att känna mening.

Foto: Colourbox Bild 2 av 2

Thomas Perls slutsats är värd att begrunda så här efter nyår då många lovar sig själv att träna och banta. Det är de människor som fyller sitt liv med innehåll – de som vill något, gärna för att hjälpa andra – som blir friskast och lever längst.

Däremot är det svårt att bli en frisk åldring om målet enbart är just det: att bli en frisk åldring.

Thomas Perls ord har hängt sig kvar i mitt bakhuvud.

I det som kallas blå zoner – platser där chansen är störst i världen att bli hundra år – pekar forskarna konsekvent på fyra likvärdiga hörnstenar: två är bra mat och motion. Men två andra faktorer väger lika tungt: sociala nätverk och en känsla av mening. De gamla i de blå zonerna vet varför de ska stiga upp ur sängen på morgonen. De stärks av sin religion och de fortsätter ofta att arbeta, gärna med odling, långt upp i åren.

Annan legendarisk forskning visar på slående hälsofördelar många år senare hos dem som i barndomen spontant hade beskrivit sina föräldrar med positiva ord. Och i motsats till vad de ofta grånande håren kan antyda lever faktiskt amerikanska presidenter ofta betydligt längre än genomsnittet.

1/2
Foto: Henrik Isaksson/IBL
2/2

För många fungerar volontärarbete, att lära sig nya saker, att odla vänskapsband, att utveckla en hobby eller ett intresse som man tycker om, för att känna mening.

Foto: Colourbox

Ändå dominerar hälsobudskapen om mat och motion helt i vårt västerländska nyhetsflöde. Förklaringen är förstås att det är så mycket enklare att mäta och undersöka och att forskarrapporterna strömmar in. Därför är det spännande att även rännilen av studier kring känslan av mening i livet påverkar vår långsiktiga hälsa ökat på senare tid.

Nyligen visade en grupp Harvardforskare som studerat 5947 äldre att det fanns ett rakt och dosrelaterat samband mellan känsla av mening i livet och kända markörer för åldrande som gånghastighet och styrkan i handgreppet fyra år senare.

Annons
Annons

Varje ökning med en poäng på en sexgradig skala som beskrev den upplevda meningsfullheten med livet motsvarade tre års föryngring vad gäller handgreppet och 2,5 års föryngring omräknat på gånghastigheten.

En slutsats forskarna drog var att de som upplevde sina liv som meningsfulla oftare anammade hälsosamma vanor och hade bättre impulskontroll.

De reflekterade också över risken för omvänt orsakssamband: att de som var sjukliga från början kände mindre mening med livet, men såg inga starka tecken på att detta skulle påverka resultaten.

Vid sidan av alla nyårslöften om att springa snabbare och väga mindre kan det bästa hälsotipset faktiskt vara att engagera sig.

Sedan tidigare finns också minst tre ganska stora undersökningar från USA och Australien som visat att de med störst känsla av mening i livet upplevde mindre grad av funktionsnedsättning fyra-fem år senare. En känsla av mening har även avspeglats i bättre hälsa på en rad andra mätbara sätt.

Så hur känns livet mer meningsfullt? Det finns förstås inte ett svar utan många. För många fungerar volontärarbete, att lära sig nya saker, att odla vänskapsband, att utveckla en hobby eller ett intresse som man tycker om. Viktig är känslan av att behövas och att få och kunna bidra med något till omvärlden.

Kanske behöver vi tänka på detta i en tid när duschrobotar, matningsrobotar, nattkameror och sensorer som varnar för fallrisk ses som framtiden på många äldreboenden.

Vid sidan av alla nyårslöften om att springa snabbare och väga mindre kan det bästa hälsotipset faktiskt vara att engagera sig.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons