Annons

Små barn lider av buller – skyddas inte av lagen

 Barn uppfattar ljud annorlunda än vuxna eftersom de ännu inte kan relatera till allt de hör.
Barn uppfattar ljud annorlunda än vuxna eftersom de ännu inte kan relatera till allt de hör. Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Skrik, skrap och främmande, obehagliga ljud. I Sverige omfattas skolbarn från sex år av arbetsmiljölagen – men inte yngre barn på förskolan.

– För små barn upplevs högfrekventa ljud betydligt starkare än för vuxna, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin.

Under strecket
Publicerad

Kerstin Persson Waye.

Foto: Anders Wejrot/TT Bild 1 av 3

Ljudnivåer för optimala lärandeprocesser ses mycket sällan på dagens förskolor i Sverige, säger Kerstin Persson Waye.

Foto: Wolfram Steinberg/AP Bild 2 av 3

”Det viktigaste är att vi skyddar barnen och ger dem en tillräckligt bra miljö för lärande”, säger Persson Waye.

Foto: Jeppe Gustafsson/Alamy Bild 3 av 3

I dag regleras buller enligt lag – på arbetsplatser, i trafiken och i skolan. Men en grupp som inte omfattas av några regler alls gällande ljudmiljö är den grupp som kanske är allra mest känslig – små barn under sex år.

Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet, började intressera sig för förskolors ljudmiljö i början av 2000-talet. Då fanns det så gott som ingen forskning kring huruvida små barn upplever ljud annorlunda än vuxna.

– När vi började besöka förskolor såg jag att barnen höll för öronen vid särskilda ljud, till exempel vid högfrekventa toner som när någon skrek högt, men också vid skrapande, skärande ljud; som när någon åt med bestick på en tallrik, säger hon.

Senare har det som Persson Waye noterade bekräftats i studier: små barns axlar, huvud och öron är utformade annorlunda än vuxnas, vilket påverkar reflexerna kring hur ljud tas upp i hörselsystemet.

Hörselgången hos små barn förstärker olika frekvenser, och eftersom barn är fysiskt mindre är ljuden de tar upp starkare – speciellt högfrekventa ljud.

Annons
Annons

Kerstin Persson Waye.

Foto: Anders Wejrot/TT Bild 1 av 2

Ljudnivåer för optimala lärandeprocesser ses mycket sällan på dagens förskolor i Sverige, säger Kerstin Persson Waye.

Foto: Wolfram Steinberg/AP Bild 2 av 2

I ett senare skede, när Persson Wayes forskargrupp fått medel för att fortsatt studera förskolor, insåg de genom fokusgruppintervjuer att barn även uppfattar ljud annorlunda än vuxna eftersom de ännu inte kan relatera till allt de hör.

Kerstin Persson Waye.
Kerstin Persson Waye. Foto: Anders Wejrot/TT

– Vissa ljud var främmande för barnen, rent av obehagliga och skrämmande, till exempel ljud från element. Vår tolkning är att ljudmiljön som förskolebarn utsätts för upplevs som okontrollerbar och oförutsägbar för dem.

Dagens gränsvärde för industriell miljö – 85 decibel A – är satt med tanke på att en arbetare utsätts för buller åtta timmar om dagen under ett helt yrkesliv. Kerstin Persson Wayes mätningar har visat att förskolebarn i medeltal är exponerade för runt 84–85 decibel.

– Vi kan ännu inte dra några säkra slutsatser, men de ljudnivåer som finns på förskolor är så pass höga att det absolut finns risk att hörseln påverkas om man vistas en längre tid inomhus, säger hon.

Hur barnen påverkas av buller i sin inomhusstudiemiljö är ännu inte helt klarlagt. De svenska studier som har gjorts i ämnet har tittat på äldre barn och framför allt på hur ljud utanför skolan påverkar, så som närbelägen väg- och flygtrafik.

Ljudnivåer för optimala lärandeprocesser ses mycket sällan på dagens förskolor i Sverige, säger Kerstin Persson Waye.
Ljudnivåer för optimala lärandeprocesser ses mycket sällan på dagens förskolor i Sverige, säger Kerstin Persson Waye. Foto: Wolfram Steinberg/AP
Annons
Annons

”Det viktigaste är att vi skyddar barnen och ger dem en tillräckligt bra miljö för lärande”, säger Persson Waye.

Foto: Jeppe Gustafsson/Alamy Bild 1 av 1

Men i en engelsk studie kunde forskarna se samband mellan försämrad inlärningsförmåga och buller i studiemiljön, berättar Kerstin Persson Waye.

Både externt och internt buller påverkade barnens prestation och provresultat i matematik negativt – men det interna bullret påverkade ungefär dubbelt så mycket som det externa.

En av de tydligaste kända effekterna av mycket buller är förmågan att lära sig att läsa. Ljudnivåer för optimala lärandeprocesser ses mycket sällan på dagens förskolor i Sverige, säger Persson Waye.

Barnen blev mer utagerande, ofokuserade, otrygga och stressade.

– Under förskoleperioden sker en enorm utveckling av barns ordförråd och språk. Buller och höga ljudnivåer gör det svårare att urskilja ord och ljud som ska ge kunskap i hur ett språk låter.

I skolan gäller arbetsmiljölagen, som reglerar buller- och ljudnivåer för elever och personal, från och med förskoleklass. Det innebär att förskolebarnen i stort sett utgör den enda ”samhällsgrupp” som inte omfattas av lagen.

– Det är väldigt märkligt att från och med förskoleklass anses det vara en arbetsplats, men inte under förskolan. Det finns många saker man kan ändra, andra sätt att utforma förskolor som skulle vara mer stödjande för barnens lärande.

”Det viktigaste är att vi skyddar barnen och ger dem en tillräckligt bra miljö för lärande”, säger Persson Waye.
”Det viktigaste är att vi skyddar barnen och ger dem en tillräckligt bra miljö för lärande”, säger Persson Waye. Foto: Jeppe Gustafsson/Alamy

Studier kring barns sömn har visat att en rubbad nattsömn kan påverka barns kognitiva utveckling, skolprestation och emotionella kontroll. Persson Wayes forskargrupp har sett liknande mönster kring buller och bristfälliga ljudmiljöer i förskolor.

I en större studie fick fler än 4 000 förskollärare svara på om – och hur – de tyckte att höga ljudnivåer påverkade barnens beteende. 82 procent av lärarna svarade att det påverkar barnen mycket eller ganska mycket.

– I en innehållsanalys kunde vi se att de upplevde att barnen blev mer utagerande, ofokuserade, otrygga och stressade. Det är väldigt sorgligt, säger Kerstin Persson Waye och fortsätter:

– I den här åldern lär man sig mönster för att hantera olika situationer, mönster som inte alltid är optimala senare i livet. Det viktigaste är att vi skyddar barnen och ger dem en tillräckligt bra miljö för lärande och för att bli trygga som individer – men också så att de inte utvecklar beteenden och strategier som inte är hälsosamma i framtiden.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons