Annons

Forssell: ”Regeringen saknar fortsatt krisinsikt”

Johan Forssell (M) är inte beredd att förhandla om de saker riksdagen redan har beslutat inom det rättspolitiska området när den nya trygghetsberedningen kallar till möte.
Johan Forssell (M) är inte beredd att förhandla om de saker riksdagen redan har beslutat inom det rättspolitiska området när den nya trygghetsberedningen kallar till möte. Foto: Janerik Henriksson/TT

Sprängningar, skjutningar och antalet dödade ligger kvar på rekordnivåer i gängkriminalitetens spår. Ändå kommer slutbetänkandet från den nya Trygghetsberedningen att dröja till 2024.

M, KD och SD är kritiska. Men svåra kriminalpolitiska frågor måste få ta tid, anser V och MP.

Under strecket
Publicerad

Linda Westerlund Snecker (V).

Foto: Nils Petter NilssonAftonbladet/TT

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Foto: Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT

På onsdagen är ledamöterna i Trygghetsberedningen kallade till ett första möte i riksdagshuset eller på videolänk. Avsikten är att vara det rättspolitiska områdets motsvarighet till Försvarsberedningen, och föreslå åtgärder mot brottslighet och otrygghet i samhället.

Redan före mötet blåser Moderaterna nu till strid:

– Vi kommer att söka konstruktiva lösningar om det finns sådana möjligheter. Men vi kommer inte att acceptera att beredningen blir ett forum där saker som riksdagen redan har bestämt ska förhandlas på nytt eller läggas i långbänk, säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell.

Vad gör ni då?

– Om det sker kommer vi att lämna den här beredningen. Då är det inte meningsfullt att fortsätta. Jag kommer att vara mycket tydlig på den punkten vid det första mötet.

Vänsterpartiets talesperson Linda Westerlund Snecker har en rakt motsatt uppfattning:

– Tittar man på utredningsdirektiven är det ganska stora frågor som ska besvaras. Det är inte gängkriminalitet utan de kriminalpolitiska utmaningarna samhället står inför.

Annons
Annons

Linda Westerlund Snecker (V).

Foto: Nils Petter NilssonAftonbladet/TT

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Foto: Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT

Vad betyder det?

– Jag kan tycka att det finns en mening med att politik kan få ta tid. Kriminalpolitiken blir ofta snuttifierad med så enkla lösningar som höjda straff och fler poliser, när vi vet att grunden är att vi har människor som hamnar snett i samhället.

Slutdatum för redovisningen är satt till den 31 oktober 2024, drygt två år efter nästa riksdagsval, med årliga delredovisningar dessförinnan och den första om knappt ett år.

– Det finns inget område i Sverige som har så akuta problem som rättsområdet. Att partierna då ska sitta och prata om det här i nästan fyra år är nästan obegripligt. Det känns som att regeringen fortfarande saknar krisinsikt, säger Johan Forssell (M).

1/2

Linda Westerlund Snecker (V).

Foto: Nils Petter NilssonAftonbladet/TT
2/2

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Foto: Lotte Fernvall/Aftonbladet/TT

Kristdemokraternas ledamot i beredningen Ingemar Kihlström ser en risk med att den förvandlas till en ”diskussionsklubb”:

– Jag oroar mig för att detta bara är ytterligare ett sätt för regeringen att förhala åtgärder. Faktum är att det redan i dag finns ett stort antal tillkännagivande från riksdagen som regeringen inte agerat på. Beredningen måste inom snar framtid leda till verkliga beslut , annars ser jag inte syftet med den.

Sverigedemokraternas Adam Marttinen tror inte att Trygghetsberedningen kommer att leda fram till några ”revolutionerande slutsatser”:

– Jag har inga stora förhoppningar om att det här kommer att leda fram till annat än det som Socialdemokraterna är beredda att acceptera, och det har alltid varit för lite enligt Sverigedemokraternas mening. Vår linje är att vi byter ut regeringen senast 2022 och att vi därefter kanske kan lägga Trygghetsberedningen i papperskorgen och börja satsa på rättsväsendets myndigheter.

Annons
Annons

MP:s Johanna Öfverbeck har en annan syn på Trygghetsbredningens uppdrag:

– Det här är en beredning som ska gå på djupet med trygghetsfrågorna och som ska vila på forskning och beprövad erfarenhet. Det handlar om att titta långsiktigt på trygghet, brott och straff så vi kan ta ett helhetsgrepp om rättspolitiken. Det tar tid.

Polisförbundet drev tidigt kravet på det som då kallades en polisberedning för att hantera inre säkerhetsfrågor på samma sätt som yttre. I den bemärkelsen är den nya Trygghetsberedningen ”ett stort steg i rätt riktning”, anser förbundets ordförande Lena Nitz. Men det betyder inte att alla åtgärder kan skjutas framåt i tiden:

– Trygghetsberedningen är till för att vi på sikt ska rusta svensk polis och rättsväsende för att möta den samhällsutveckling vi ser framåt, det är det ena. Det andra är att de stora problem vi har här och nu och det beror på att politikerna inte har jobbat långsiktigt tidigare. Därför krävs det åtgärder här och nu också. Beredningen får inte bli ett alibi för att inte agera, utan att det krävs både ett lång- och ett kortsiktigt spår, säger Nitz.

Justitieminister Morgan Johansson (S) säger i en skriftlig kommentar att ”ett av målen med trygghetsberedningen är att skapa långsiktighet i kriminalpolitiken”.

– Då är det rimligt att arbetet ska löpa över lång tid med ett val emellan, säger Johansson.

SvD har sökt även C:s och L:s representanter i Trygghetsberedningen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons