Annons

Uhlenbeck – första kvinna att få Abelpriset

Karen Uhlenbeck har just fått Abelstatyetten från kung  Harald.
Karen Uhlenbeck har just fått Abelstatyetten från kung Harald. Foto: Björn Lindahl

Som första kvinna tog Karen Uhlenbeck på tisdagen emot världens största pris i matematik, Abelpriset. Eftersom det fanns så få kvinnliga matematiker hade hon som ung en annan förebild: tv-kocken Julia Child.

Under strecket
Publicerad

Karen Uhlenbeck.

Foto: Björn Lindahl Bild 1 av 1

OSLO Det är Nobelstämning i maj i Oslo. Syrenerna utanför Stortinget blommar och längs hela Karl Johan vajar rosa banderoller för att markera att Abelpriset delas ut. I aulan i det gamla universitetet väntar en spänd publik på att kung Harald ska ge Karen Uhlenbeck glasstatyetten som representerar priset, där en check på sex miljoner norska kronor också följer med.

– Jag hade tur, betonar Karen Uhlenbeck själv i sitt tacktal, och förklarar att hon blev matematiker samtidigt som den första satelliten Sputnik skickades upp. USA upptäckte att landet behövde mängder av matematiker för att kunna vinna rymdkapplöpningen.

– Så kom kvinnorörelsen på 60-talet och de sista juridiska hindren för att studera sveptes bort. Kvinnorna stormade in genom öppna dörrar på universiteten.

Att kvinnor får färre vetenskapliga priser och att prissummorna är lägre visas av en studie som presenterades i Nature i år. Av de som fått ett Nobelpris fram till 2018 är det 853 män och 51 kvinnor. Av de kvinnliga pristagarna fick 31 antingen freds- eller litteraturpriset. 12 kvinnor har fått medicinpriset, 5 kemipriset, 3 fysikpriset och det finns bara en kvinnlig vinnare av ekonomipriset till Nobels minne.

Annons
Annons

Samtidigt har antalet vetenskapliga priser exploderat. I en artikel i Nature i januari i år hade en forskargrupp gått igenom 525 olika biomedicinska priser och fann att 2 738 män hade vunnit ett pris, mot 437 kvinnor. Dessa vann som regel de minst prestigefyllda priserna och lägst prissummor.

Karen Uhlenbeck är amerikanska men hade som ogift det estländska efternamnet Keskulla efter sin farfar. Han emigrerade till USA. Bägge hennes föräldrar gick på universitet och det förväntades att alla de fyra barnen skulle göra det.

– Men min far hade större planer för min bror än mig. Fördelen var att jag fick leka med hans legoklossar.

Det var där hon för första gången började tänka på geometri och ytor. Men hon bestämde sig för att bli matematiker relativt sent, det första året hon studerade på University of Michigan.

Hon var nästan 40 år innan hon började publicera banbrytande forskning, som förenklat kan sägas handla om geometriska problem på mycket små ytor, som hon löste genom att blåsa upp storleken, som bubblor.

– Det är en analogi. Om jag inte kommer att kommas ihåg för något annat så skapade jag i alla fall ett nytt ord inom matematiken.

Motiveringen för Abelpriset är att hon fick det för sina ”banbrytande insatser inom geometriska partiella differentialekvationer, gaugeteori och integrerbara system”.

Eftersom hon själv nått sina insikter mer genom hårt arbete än på grund av någon medfödd matematisk genialitet har hon också engagerat sig för att få fler kvinnor intresserade för matematik och för att ge minoriteter möjligheter att studera matematik. När hon talar om tur är det för att det inte var tillräckligt att vara duktig.

Annons
Annons

Karen Uhlenbeck.

Foto: Björn Lindahl Bild 1 av 1
Karen Uhlenbeck.
Karen Uhlenbeck. Foto: Björn Lindahl

Det fanns också ytterst få kvinnliga lärare på universiteten i matematik och berömda kvinnliga matematiker kunder räknas på en hand. Därför hade Karen Uhlenbeck en tv-kock som förebild när hon var ung.

– Det låter kanske märkligt i dag, men det var inte ovanligt att många såg upp till henne i min generation. Julia Child hade en populär matlagningsshow på tv på 60-talet, hon var 180 cm lång och uppförde sig inte som en kvinna förväntades göra.

När ordföranden i priskommittén, professor Harald Munthe-Kaas, presenterade henne sa han att hon var den andra kvinnan som någonsin fått tala på den matematiska världskongressen som hålls vart fjärde år. Det skedde i Japan 1990.

– Den förra gången det skedde vara 1932. Den chockerande statistiken visar hur hårt det är att vinna erkännande i den matematiska världen, sa han.

Hade det gjort någon skillnad för matematiken som vetenskap om Alfred Nobel också instiftat ett matematikpris?

– Många matematiker anser att det är en lycka att han inte gjorde det, säger Karen Uhlenbeck och förklarar att matematiska genombrott sällan ger omedelbara resultat.

– Albert Einstein utvecklade sin relativitetsteori i början av förra århundradet nästan som en ren matematisk modell. Men i dag är den något som används i mobiltelefoner. Vi borde sluta vara så upphängda i att matematik ska prestera något med en gång. Vi banar vägen för saker som sker om tio eller 50 år, säger hon.

– Jag ser ingen stor roll för matematikerna i att lösa klimatfrågan, till exempel. Där är andra vetenskaper och inte minst politiker viktiga. Det bästa sättet som vi matematiker kan bidra för klimatet är förmodligen att flyga mindre.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons