Annons

Teresa Küchler:Resultatet visar att intresset för EU ökar i Europa

Studenter följer valet till EU-parlamentet vid Brandenburger Tor i Berlin på söndagen.
Studenter följer valet till EU-parlamentet vid Brandenburger Tor i Berlin på söndagen. Foto: Markus Schreiber/AP

Revolutionerande gröna siffror från Tyskland och stora franska visioner om europeisk pånyttfödelse – men framför allt ett ökat intresse för EU överhuvudtaget.

Under strecket
Publicerad

BRYSSEL Frankrikes president Emmanuel Macron meddelande på söndagskvällen det som liberaler i hela EU med spänning väntat på: hans parti La République en marche ansluter sig till den europeiska, liberala familjen ALDE, där exempelvis svenska Centerpartiet och Liberalerna ingår.

Därmed får ALDE:s partigrupp i EU-parlamentet inte bara ett tillskott på fler än tjugo ledamöter – de tjugo kommer också från ett att EU:s två största och mäktigaste länder, och har en av EU:s just nu störst lysande politiska stjärna som ledare. Under kvällen cirkulerade ett rykte om att Macron skulle byta namn på ALDE. Nytt namn: Renässans.
Årets EU-val har på många sätt blivit ett slags om inte renässans, pånyttfödelse, så i alla en rejäl omstöpning, omskakning.

Precis som setts i många nationella val i Europa så visar årets EU-val att de två stora partierna på varsin sida om den politiska mitten – socialdemokraterna och högerpartierna i kristdemokratisk och moderat tappning – inte längre kan räkna med att kunna dela upp makten mellan sig.

Annons
Annons

I EU-parlamentet har de mindre partigrupperna klagat i många år på att de två stora kokar ihop uppgörelser mellan sig, och sluter pakter som gör att inga andra partier kan få in en kil och driva sina krav.

I årets EU-val gick både ALDE-partier och gröna partier framåt, medan både högerpartigruppen EPP, där Sveriges kristdemokrater och moderater ingår, och den socialdemokratiska gruppen backade.

En av valets stora skrällar var att det tyska, gröna partiet får hela 22 platser i Bryssel –fler än alla de svenska parlamentarikerna tillsammans. Greta Thunberg-effekten, som den kallats, verkar ha haft reell påverkan på EU:s väljare.

Att det är just tyska gröna, och inte, säg, slovakiska eller portugisiska gröna som blir så stora i EU-parlamentet har ett stort symboliskt och säkert också politiskt värde: Tyskland har Europas största bilindustri, världens största kemikalieindustri och flera kolkraftverk. Regeringen i Berlin har i allmänhet kunnat lita på att tyskarna i Bryssel när det väl ska röstas om miljö- eller klimatlagar som påverkar tyska jobb och intressen röstar ”rätt”.

Inte så säkert längre, om nästan en fjärdedel av de tyska ledamöterna är gröna. Säkert en omskakande nyhet för styret i Berlin.

Men de kanske mest omskakande valsiffrorna för alla EU-anhängare, är att ytterhögern – med högerpopulister, -nationalister- och -extremister – gick framåt.

I Frankrike blev Marine Le Pens parti Nationell samling (tidigare Nationella fronten) största parti, i Italien förväntades högerextrema Lega enkelt knipa flest italienska stolar i EU-parlamentet.

Annons
Annons

I Ungern vann regeringspartiet Fidesz stort – ett parti som än så länge tillhör den klassiska högergruppen EPP, men som öppet flirtat med partier längre ute på högerkanten, som just italienska Lega.

”Vi är folket röst”, är det argument som tongivande EU-parlamentariker har använt

I EU-parlamentet följde parlamentspersonal och journalister valet på stora skärmar– de flesta politiker var i sina hemländer på valvakor där. I takt med att rösträkningarna rullade fram blev leendena allt bredare: valdeltagandet har gått upp för första gången sedan man införde direktval till församlingen 1979.

Under de 40 år som gått sedan dess har valdeltagandet dalat från 62 procent till 42 procent. I år såg valdeltagandet ut att landa på strax över 50 procent.

EU-parlamentet har pö om pö skaffat sig mer makt, och på senare år har EU-parlamentet spänt musklerna extra mycket och krävt att få välja vem som blir EU-kommissionens ordförande, den kanske tyngsta posten i EU-systemet. Idag är det EU-ländernas stats- och regeringschefer som bestämmer vem som får jobbet.

”Vi är folket röst”, är det argument som tongivande EU-parlamentariker har använt, för att få tillsätta kommissionsordförande. Men de spända musklerna och kraven har rimmat illa med det faktum att allt färre i ”folket” bryr sig om att ge dem sin röst. En trend med falnande intresse för EU-parlamentet såg alltså ut att ha vänt i och med årets val. Man kunde säga att EU-intresset fått sin renässans.

Efter reklamen visas:
Hur har den svenska valrörelsen varit
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons