Annons

Claes Arvidsson:Försvaret behöver fortfarande ett regeringsskifte

Fel man på fel plats.
Fel man på fel plats. Foto: Anders Wiklund/TT

Det kan dröja innan Sverige får en ny regering men försvaret kan inte vänta.

Under strecket
Publicerad

Förra året ställdes den röd-gröna regeringens hantering av rikets säkerhet i fokus i samband med haveriet som kallas Transportgate. Med Stefan Löfven som ytterst ansvarig och med Anders Ygeman som ytterst ansvarig fackminister. Löfven vill nu ha förnyat förtroende. Ygeman avgick inför hotet om att bli bortröstad i en missförtroendeomröstning, men är nu socialdemokraternas främste företrädare i riksdagsgruppen.

Och Transportstyrelsen? Ja, där glappar fortfarande säkerhetsmedvetandet.

Det glappar även på andra håll. Till exempel i fråga om gränskontrollen vars brist på personal och utbildning reser allvarliga frågor om hur regeringen skött också detta fögderi. En annan fråga är om justitie- och inrikesminister Morgan Johansson inför riksdagsvalet har mörkat utredningen.

Och så försvaret. ÖB har varslat om behovet av ekonomiskt tillskott för att kunna fullfölja försvarsbeslutet 2015 i storleksordningen 18 miljarder kronor. Ja, faktiskt för att inte den försvarsförmåga som har återtagits, ska minska. Det handlar både om behov i en tilläggsbudget för innevarande år och i nästa års budget.

Annons
Annons

Ett tillkommande exempel är att under sommarens skogsbränder bistod Helikopterflottiljen Malmen med 3 400 timmar släckning, flygledning, underhåll och service på marken. Utanför budget. Om man inte kompenseras kommer det att påverka den ordinarie verksamheten, man tvingas ta bort eller skjuta på.

Inget tyder på att regeringen Löfven kommer att sitta kvar när riksdagen sagt sitt efter det högtidliga öppnandet. Vid ett regeringsskifte ska den nya regeringen lämna in sin budgetproposition till riksdagen tre veckor efter att den har tillträtt, dock senast 15 november. Om så inte sker, rullas den gamla vidare. Det mesta tyder dock på att regeringsförhandlingarna kommer att dra ut på tiden, kanske blir det till och med nyval om talmannen efter fyra försök inte lyckas formera en statsministerkandidat som tolereras av riksdagen.

Mycket kan förstås rulla på. Annat alltså inte.

Att det tar stopp i regeringsmaskineriet är inte heller detsamma som att världen gör det. Två noteringar rörande Kreml.

Den ryska militärövningen Vostok 2018 som ägde rum 11-15 september (med uppstartsövningar tidigare än så) annonserades som den största sedan 1981 – omfattande mer än 300 000 militär personal, 36 000 fordon och 1 000 flygplan. Ryssland vill projicera militär styrka. I verkligheten var det färre enheter som faktiskt övade men likväl genererar övning färdighet i att genomföra komplexa operationer i samarbete mellan olika typer av enheter. Tillfälle gavs också att testa erfarenheter från kriget i Syrien.

Intressant att det militära närmandet till Kina togs ytterligare en bit på väg, då kinesisk militär deltog med en styrka på mer än 3 000 man i övningar vid gränsen mellan de två staterna. På så sätt exporterar Ryssland inte bara avancerade militär materiel till gagn för uppgraderingen av den kinesiska folkarmén utan också kunskap. Möjligheten att träna tillsammans kan också omsättas i expeditionära operationer.

På en annan front lades det fram bevis för att de två ryska GRU-agenterna som anklagats för att ha legat bakom mordförsöket i fallet Skripal, faktiskt var just detta. Kreml fortsätter förstås att förneka och hävdar att de båda var vanliga turister (kanske homosexuella eftersom de delade hotellrum i Salisbury). Det skulle kunna vara komiskt men är det inte.

Lika lite skrattretande är att man från rysk sida som en ren diversion tagit upp nedskjutningen av MH17 med nya förnekanden av den ryska skuld som faktiskt har bevisats.

CLAES ARVIDSSON är författare, mångårig ledarskribent i SvD och Säkerhetsrådets redaktör.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons