Annons

Försvarets lista: Här är tänkta miljardaffärerna

Nya Gripen E  håller på att testas för fullt och senare i år ska Saab lämna över de första exemplaren till svenska staten.
Nya Gripen E håller på att testas för fullt och senare i år ska Saab lämna över de första exemplaren till svenska staten. Foto: Saab

Mer pengar till försvaret innebär också mer pengar till inköp av ny försvarsmateriel och framför allt är det Saab som gynnas. Men det är oklart hur mycket pengarna räcker till. För efter många års neddragningar är listan lång över allt vad militären behöver.

Under strecket
Publicerad

1 / 12

När politikerna nu enat sig om mer pengar till försvaret öppnas också nya möjligheter för försvarsindustriföretagen att sälja mer utrustning.

Amerikanska Raytheon har redan fått en mångmiljardbeställning på ett nytt medelräckviddigt luftvärnssystem, Patriot. Men framöver är det svenska Saab som kan hoppas på stora beställningar.

För huvuddelen av den utrustning som svenska försvaret behöver köpa in tillverkas av Saab. Det visar ett par utredningar som gjorts inför politikernas beslut.

Här är de stora inköp som bland annat Försvarsberedningen pekat ut som nödvändiga de kommande åren.

Annons
Annons

Ubåten Uppland har delats på mitten, moderniserats och sjösattes i början av sommaren hos Saab i Karlskrona.

Foto: Saab

2 / 12

Nya och moderniserade ubåtar...

Ubåten Uppland har delats på mitten, moderniserats och sjösattes i början av sommaren hos Saab i Karlskrona.
Ubåten Uppland har delats på mitten, moderniserats och sjösattes i början av sommaren hos Saab i Karlskrona. Foto: Saab

Ubåtarna är viktiga för spaning och för att överraskande kunna slå mot fientliga styrkor. Östersjön ger dessutom bra med möjligheter för ubåtarna att gömma sig.

Trots det har Sverige de senaste decennierna dragit ned ordentligt på ubåtarna. Men Kockums har nu byggt om och moderniserat två ubåtar i Gotlandsklass och håller på att bygga två helt nya ubåtar i Blekingeklass (tidigare gick de under namnet A26). Det innebär att Sverige om några år kommer att ha fyra rätt nya ubåtar.

Annons
Annons

Ubåtarna i Blekingeklass får bland annat en stor lucka i fören som kan användas för att släppa ut dykare, specialsoldater eller minifarkoster. Ubåtarna är inte klara än och bilden av hur det kan bli är skapad i dator.

Foto: Saab

3 / 12

...med nya luckor i fören?

Ubåtarna i Blekingeklass får bland annat en stor lucka i fören som kan användas för att släppa ut dykare, specialsoldater eller minifarkoster. Ubåtarna är inte klara än och bilden av hur det kan bli är skapad i dator.
Ubåtarna i Blekingeklass får bland annat en stor lucka i fören som kan användas för att släppa ut dykare, specialsoldater eller minifarkoster. Ubåtarna är inte klara än och bilden av hur det kan bli är skapad i dator. Foto: Saab

Försvarsberedningen vill att även ubåten Halland ska uppgraderas hos Saab. De öppnar också för att det kan behövas fler ubåtar efter 2025, i samband med att man tar fram ersättare till Gotlandsklassen.

Fast det är högst osäkert hur det blir med den saken. Politikerna markerar i den senaste uppgörelsen mellan regeringen och C och L att det är stort behov att satsa på markstridskrafterna.

Samtidigt finns det en klar press att skjuta till pengar till de två områden som politikerna anser vara långsiktigt prioriterade: ubåtarna och stridsflyget.

Saab, som för fem år sedan av regeringen uppmanades att ta över ubåtsverksamheten, har behov av att få in fler beställningar och lönsamheten i den marina verksamheten är svag.

Annons
Annons

Gripen E under en testflygning med nya radarjaktroboten Meteor.

Foto: Saab

4 / 12

Ytterligare storsatsning på Gripen

Gripen E under en testflygning med nya radarjaktroboten Meteor.
Gripen E under en testflygning med nya radarjaktroboten Meteor. Foto: Saab

Formellt har svenska staten bara beställt 60 nya Gripen E och tanken var att planen från början skulle ersätta de 95 Gripen C/D flygvapnet har i dag. Men det försämrade säkerhetspolitiska läget gör att många politiker tills vidare vill behålla nuvarande Gripen, samtidigt som nya Gripen E fasas in.

En tanke är att det sedan ska bli tre-fyra divisioner med 60 Gripen E och två-tre divisioner med nuvarande Gripen C/D.

När man behåller Gripen C/D fram till slutet av 2030-talet ökar antalet plan rejält. Det innebär också att kostnaderna ökar markant, då det kräver betydligt fler piloter och all annan personal och utrustning som krävs kring planen.

Än dyrare blir det om man, som det finns förslag om, ska köpa ännu fler Gripen E framöver.

Just nu håller Saab på att testa nya Gripen E och de första planen ska snart lämnas över till både den svenska och brasilianska staten.

Framöver kan Gripen också få betydligt mer slagkraft. Planet blev först med den nya radarjaktroboten Meteor som kan slå ut andra flygplan på långt håll.

Försvarsberedningen vill att Gripen även ska utrustas med en kryssningsrobot som kan slå mot markmål långt bort, något som Finlands flygvapen redan har med kryssningsroboten Jassm.

Annons
Annons

Flygvapnet har närmast akut behov av ersättare till det gamla skolflygplanet SK 60.

Foto: Johan Nilsson/TT

5 / 12

Gamla skolflygplan ska ersättas

Flygvapnet har närmast akut behov av ersättare till det gamla skolflygplanet SK 60.
Flygvapnet har närmast akut behov av ersättare till det gamla skolflygplanet SK 60. Foto: Johan Nilsson/TT

Flygvapnets nuvarande skolflygplan SK 60 har sina rötter i 1960-talet och är rejält nedkörda. Redan före 2021 måste det därför komma ett beslut om att köpa in ett nytt propeller- eller turboproppflygplan för den grundläggande flygutbildningen.

Sedan är det tänkt att de tvåsitsiga Gripenplanen, Gripen D, ska användas för den mer avancerade utbildningen.

Annons
Annons

Globaleye under den första flygningen i mars 2018.

Foto: Saab

6 / 12

Nya radarplan behövs

Globaleye under den första flygningen i mars 2018.
Globaleye under den första flygningen i mars 2018. Foto: Saab

De två radar- och stridsledningsplanen ASC890 flygvapnet har i dag används för att från hög höjd följa vad som händer långt bort samtidigt som man leder de egna stridsflygplanen.

I grunden är det gamla Saab 340-plan som används och någon gång kring 2021 behövs beslut om en ersättare.

En möjlig, men dyr, lösning är att välja Saabs nya Globaleye. Det planet kan flyga betydligt längre, högre och har ny avancerad utrustning.

Än så länge är det bara Förenade arabemiraten som köpt det nya planet, och det i tre exemplar. Det tredje planet gjorde sin första testflygning fredag 30 augusti och under 2020 ska planen lämnas över till köparen.

Annons
Annons

Radarn som kan upptäcka flygplan på låg höjd och fartyg har uppgraderats men måste ersättas om fem-sex år.

Foto: Försvarsmakten

7 / 12

Hur ser den nya radarn ut?

Radarn som kan upptäcka flygplan på låg höjd och fartyg har uppgraderats men måste ersättas om fem-sex år.
Radarn som kan upptäcka flygplan på låg höjd och fartyg har uppgraderats men måste ersättas om fem-sex år. Foto: Försvarsmakten

Radarsystemen måste förnyas. De fasta radarstationerna kan se 10-15 mil bort och ge en bra förvarning.

Men den fasta radarkedjan är också gammal och har varit igång sedan 1980-talet. Den klarar sig med en uppdatering fram till 2025 men sedan måste något nytt till, sannolikt en kombination av fasta och rörliga system.

Annons
Annons

Brasilianska Embraer vill gärna sälja sitt nya militära transportplan KC-390 till Sverige.

Foto: Tomas Augustsson

8 / 12

Nya transportplan från Brasilien?

Brasilianska Embraer vill gärna sälja sitt nya militära transportplan KC-390 till Sverige.
Brasilianska Embraer vill gärna sälja sitt nya militära transportplan KC-390 till Sverige. Foto: Tomas Augustsson

Försvaret har två typer av stora transportplan, de gamla Hercules och de betydligt större och nyare C-17 Globemaster. Fast när det gäller C-17 är Sverige bara delägare i tre plan som baseras i Ungern.

Herculesplanen ska efter en omfattande renovering klara sig till 2030. Men Försvarsberedningen vill att det under 2021-2025 blir beslut om en ersättare. Ett plan som sannolikt då ligger bra till är brasilianska Embraers KC-390.

Annons
Annons

Visbykorvetterna behöver få luftvärn.

Foto: Saab

9 / 12

Moderniserade ytstridsfartyg

Visbykorvetterna behöver få luftvärn.
Visbykorvetterna behöver få luftvärn. Foto: Saab

De fem Visbykorvetterna ska snart renoveras och byggas om för att fungera i ytterligare många år. I samband med det vill Försvarsberedningen att korvetterna får robotluftvärn. Redan när korvetterna byggdes var planen att de skulle få luftvärn men då beslutade politikerna att spara in.

Det innebär att korvetterna nu har dåligt skydd mot anfall från luften. De kan heller inte fungera som rörligt luftvärn och skydda exempelvis en stad i närheten.

Enligt planerna ska det också bli två nya ytstridsfartyg som ersätter två äldre korvetter. Försvarsberedningen öppnar även för ytterligare två fartyg i Gävleklassen efter 2025.

Annons
Annons

Helikopter 14 – här en HKP 14F – är ett europeisk samarbete och världens första serieproducerade helikopter.

Foto: Joakim Ståhl

10 / 12

Skandalhelikopter ska moderniseras

Helikopter 14 – här en HKP 14F – är ett europeisk samarbete och världens första serieproducerade helikopter.
Helikopter 14 – här en HKP 14F – är ett europeisk samarbete och världens första serieproducerade helikopter. Foto: Joakim Ståhl

Helikopter 14 har varit en sorglig historia. Kraftigt försenad och mycket dyr.

När den avancerade helikoptern äntligen kommit i drift har den gjort att försvaret har fått bättre förmåga till ubåtsjakt och radarövervakning.

Fast helikoptern saknar ändå två viktiga saker. Det ena är en datalänk som gör att militären i helikoptern kan kommunicera digitalt. Det skulle underlätta samarbetet med marinens fartyg rejält.

Dessutom behöver helikoptrarna ha en lätt torped som man kan fälla mot ubåtar.

Annons
Annons

Stridsvagn 122 behöver så småningom ersättas.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

11 / 12

Nya stridsvagnar på gång?

Stridsvagn 122 behöver så småningom ersättas.
Stridsvagn 122 behöver så småningom ersättas. Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Armén har inte fått så mycket ny materiel. Men nu vill man att det ska bli fler artilleripjäser och samtliga stridsvagnar och stridsfordon måste uppgraderas.

Till 2030-talet vill Försvarsberedningen även ha ersättare till stridsvagn 122 och stridsfordon 90.

Annons
Annons

Helikopter 14 blev försenad med närmare ett decennium.

Foto: Johan Nilsson/TT

12 / 12

...eller är allt för dyrt?

Helikopter 14 blev försenad med närmare ett decennium.
Helikopter 14 blev försenad med närmare ett decennium. Foto: Johan Nilsson/TT

Nu är det oklart hur mycket pengar det verkligen blir till alla nya system. Det handlar trots allt om jättelika belopp.

Försvarsmaterielutredningen räknade för ett tag sedan med att det skulle behövas 168 miljarder kronor för att köpa in all ny utrustning. Det finns också stor risk för att det blir förseningar.

Visbykorvetterna skulle till exempel ha varit klara 2005 men var det först 2015.

Helikopter 14 skulle vara helt levererad 2009, men blev det först 2017, fast då krävs det ändå flera kompletteringar. Även artillerisystemet Archer blev försenat.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons